Samtidigt som Sveriges försvar är på väg att smälta samman med NATO avskaffade regeringen Reinfeldt värnplikten. Stupade kontraktssoldater eller legoknektar, vad vi nu än väljer att kalla dem, upprör inte allmänheten lika mycket som stupade enkla meniga värnpliktiga…

.

Här minnesstunden för Löjtnant Gunnar Andersson

på Camp Northern Lights.

.

Men samtidigt har det redan nu visat sig svårt att rekrytera den kanonmat som behövs ute i fält. Det är ont om unga män och kvinnor som vill bli fotfolk i det militära. Inte ens aggressiva reklamfilmer som utlovar en spännande framtid har lyckats lösa det här med att få ungdomar som frivilligt vill dö för den korrupta regim som vi exempelvis håller under armarna i Afghanistan. Ett krig vars antimuslimska övertoner nu eldas på av en galen pastor i USA. Likt Hitler en gång tänder han bokbål. Då var det Marx`verk som brann och judiska skrifter. Nu är det koranen.

Det har också gått så långt så att det tycks bli Arbetsförmedlingen som ska servera kanonmaten.

.

Minnestenar för stupade soldater från den svensk-finska basen

.

Nu i höst börjar man nämligen med att rekrytera folk till Försvarsmakten. Är du arbetslös ska du tvingas till att bli legoknekt. Det behövs både soldater och sjömän under fanorna. I SVT:s TV-utfrågning spottade Fredrik Reinfeldt på ”den gamla dåliga AMS-politiken”. Här har han uppenbart påhittigt nog hittat en ny fräsch AMS-politik.

I samklang med beslutet att avskaffa värnplikten har Försvarsmakten också fattat ett beslut om att alla anställda måste acceptera utlandstjänst. ”Se Hindukusch`s bergstoppar och sedan dö”, blir väl regeringens råd till alla arbetslösa…

.

Här hämtas döda amerikanska soldater till sin sista vila…

I Afghanistan är det främst stater som USA, Storbritannien och Danmark, som satt in stridande förband i landets inbördeskrig. De svenska soldaterna gör egentligen fortfarande bara någon form av militär kökshantering åt den Norra alliansen.

Men i ett skarpt läge. Där svenska soldater hamnar i skottlinjen kommer vi definitivt inte att se vår kronprinsessa som härförare. Gustav II Adolf fanns med mitt i bataljerna. Liksom Karl XII. Napoleon bar röd mantel så att hans soldater inte skulle avskräckas av blodvite…

Men Hitler bar bruna byxor så att hans SS-garden inte skulle se något annat otrevligt. Victoria Bernadotte lär trots vårt jämlika samhälle inte finnas i någon skytteställning. Inte heller prinsarna Carl och Daniel. För att inte tala om Reinfeldt själv. Ja, inte ens Sven Tolgfors lär vara med i någon skarp strid.

Kanonmaten blir i stället de unga människor som kastats ut i arbetslöshet av den borgerliga alliansen.

.

Kronprinsessan i charmtagen under sin lilla tripp

till den svenska basen i Afghanistan.

Vi lär aldrig få se henne i en skyttegrav

.

********************************************

Den vackraste visan om kärleken

Text: Ture Nerman, 1916
Musik: Lille Bror Söderlundh, 1939

********************

Den vackraste visan om kärleken
kom aldrig på pränt.
Den blev kvar i en dröm på Montmartre
hos en fattig parisstudent.

Den skulle ha lyst över länderna
och bringat en vår på knä,
och en värld skulle tryckt till sitt hjärta
en ny, en ny Musset.

Han skulle ha vandrat längs kajerna
med en blåögd liten Lucile
och diktat violer och kyssar
nu en natt i april.

Men den vackraste visan om kärleken
kom aldrig på pränt.
Den begrovs i en massgrav i Flandern
med en fattig parisstudent.

.

.

.

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Arbetsförmedlingen, ISAF, NATO, Försvarsmakten, Hitler, Napoleon, Victoria

I pressen: AB1,SVD1,SVD2,SVD2,GP1,SVD3,DN1,SVD4,GP2,SVD4,DN2,SVD5,

Dela

.

När soldater dör i krig kan de hedras på många sätt. Fanor med sorgflor kan sänkas, flaggor halas och maktens män brukar säga att de tänker på de stupades familjer.  Det talas stort och ömsint om att de krigare som dör offrat sig för nationen, för fosterlandet, för freden eller för kungen. Ibland för Gud. När nu svenskar dör i Afghanistan säger därför Carl Bildt självfallet att ”deras insatser får inte vara förgäves” och han säger då det som måste sägas av en utrikesminister.  För det går att vinna val – också på krig och egna förluster. Bara man säger rätt saker. Vid rätt tillfälle.

.

Nu är de som stupat, Gunnar Andersson och Johan Palmlöv, två yrkesofficerare som medvetet valt den militära karriären som sina jobb. Det handlar inte om en tvångskommendering.  Inte om två stackars meniga, värnpliktiga soldater som beordrats till krigstjänst av Gud och stat för att sedan flygas ut till ett halvkolonialt krig långt borta i Asien.

.

.

Den svenska flaggan – i sorgligt sällskap med stjärnbaneret – nu halad på halv stång

.

Men det hindrar inte att dödsskjutningarna är sorgliga. Som så många andra män som dragit ut i krig såg sig nog de bägge officerarna som kämpar för en god sak. ”Han ville utgöra en skillnad för civilbefolkningen”, säger exempelvis Palmlövs mamma om sin son.  De bägge krigarna hade självfallet matats fulla med en världsbild och en syn på Afghanistan som gjorde att de såg sin tjänstgöring under NATO – kommando som en ”fredsmission”.  Som en ”närvaro” i stället för ”krig”, som Aftonbladet så riktigt skriver.

.

Alla riksdagspartier – utom Vänsterpartiet – har i riksdagen röstat för fortsatt krig och ytterst är det även ”fredsivrare” som Mona Sahlin och Maria Wetterstrand som har politiskt ansvar för att de två svenskarna – och den afghanske tolken – dödats.  De har i praktiken uppmanat Andersson och Palmlöv att åka till Afghanistan och att vara beredda att offra sina liv i denna ”fredsinsats.

.

.

Samtidigt med dödsskjutningen i norr har en militär storoffensiv

( inte närvaro ) inletts i den  södra provinsen Helmand.

Tiotusentals civila flyr undan de amerikanska stridsvagnarna…

.

Lars Ohlys krumsprång i denna brännande fråga blir alltmer fantasifulla. Varför inte tala om att dina tilltänkta samarbetspartners är krigsivrare? Varför låta dem behålla sin anonymitet i frågan? Varför inte ärligt medge att (v) i höst kan tänka sig att sitta med i en regering och politiskt ta ansvar för ett krig vars syfte varken är att ”gräva brunnar” eller att ”befria kvinnor från burkor”  utan handlar om USA:s  ekonomiska och militära strategiska intressen i Central-Asien. I stället yrar Ohly i ett uttalande om att det är en ”dålig idé” att ha en ”militär närvaro” i landet. Han oroar sig också för att ”extremismen” växer sig starkare.

.

Varför lägga sig till med krigsivrarnas språkbruk? Om det nu är extremism som växer sig stark på civilbefolkningens bekostnad kanske det är en ”bra idé” att bekämpa denna. Eller att ha en ”närvaro”. Ohly pratar inte längre ens själv om krig. Det som förr var ”ett imperialistiskt krig” blir ”närvaro” och det som förr var ”nationellt motstånd” blir ”extremism”. Är det dessutom sant, som sägs, att det var en afghansk polis som på nära håll sköt ihjäl svenskarna och den lokala tolken. Då drar denna uppgift mer än löjets skimmer över Ohlys tidigare vädjanden om att Sverige ska utbilda poliser i stället för att öka sina militära ”närvaro”. Eller är det fortfarande en bra idé med mer afghanska ”poliser”?

.

Det enda sättet att hedra minnet av Gunnar Andersson och Johan Palmlöv är att omedelbart ta hem all svensk trupp. Då har de ändå inte dött förgäves.

.

Avslutar vanvördigt med en dikt av poeten Ruben Nilsson:

.

Här vilar jag, den okände soldaten,
inunder en triumfbåges vita marmorvalv.
Man hittade min kropp – nåja – åtminstone en halv,
och jag fick fin begravning utav staten.

Jag slets itu av tyskarnas granater.
Det var på sista tampen – sen blåstes »eld upphör»,
ty det ska vara tyst och lugnt när som en mänska dör
den regeln gäller även för soldater.

Jag plockades ihop utav kamrater
och lades i en kista, som var förfärligt fin.
Min vänstra arm har suttit på en jude från Berlin -
men sånt, det spelar inte nån teater.

Nu blir jag hyllad utav diplomater,
och en och annan furste han lägger ner en krans
och ber en bön för ruttet kött från landet »Ingenstans»
och pratar stort om mina hjältedater.

Här ligger jag, den sanne demokraten,
och skrattar ganska gott med min skalles döda flin.
Ett ben från Prag, en arm från Kiel och en ifrån Berlin,
det kallar dom Den okände soldaten.

.

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Afghanistan, NATO.ISAF, döda svenskar, Kabul, Karzai, USA, Obama, Sven Tolgfors, Carl Bildt

I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,DN1,DN2,AB1,AB2,GP1,GP2,Politiken,AB3,SVD4,DN3,GP3,AB3,

Bloggare: Arbetarperspektiv,Jinge,Svensson,RödaMalmö,

Dela