"Den världskarta som inte visar var landet Utopia ligger är inte värd ett enda ögonkast." Oscar Wilde
Inlägg taggade Sven-Erik Österberg
Dags för Metalluppror – dags att dumpa Stefan Löfven
10 Dec 10
.
Jag är fortfarande medlem i IF Metall. Om än som pensionär med en blygsam avgift och en blygsam aktivitet. Nu är det inte ett bullrande verkstadsgolv eller ett stormigt medlemsmöte som gäller. På sin höjd kallas vi till julkalas med kaffe och pepparkaka…
Men i mitt hjärta river det lika svårt som förr när jag ser min ordförande Stefan Löfven framträda. Det borde vara dags för en verklig gräsbrand i vårt förbund. Ett metalluppror där medlemmarna pensionerar sin ordförande – eller snarare skickar honom till den fackliga åldringsvården.
.
.
I en intervju nyligen för Aktuellt om en eventuell ny roll som ordförande för socialdemokraterna valde han att stolt – och glad som en nybliven pappa – att visa upp en bild där han satt i det svenska stridsflygplanet Jas Gripen. I och för sig fullproppat med amerikanska strategiska komponenter. Men ändå. Det var den bild av sig själv som han ville visa upp för det svenska folket. Svensk verkstadsindustri när den är som bäst. Med metallbasen i cockpiten…
Samtidigt piskades ”Ungdoms- eller Lärlingsavtalet” igenom på Metalls avtalsråd. En ren lönedumpning där arbetsgivarna ska kunna hyra in ungdomar – upp till 25 år – för skitlönen 12 481 kr/mån.
I går var det dags igen. Redan efter Mona Sahlins avskedstal eller snarare ”undergångstal” applåderade Löfven så högt det gick:
”Det var ett väldigt bra tal. Hennes stora styrka var att hon vågade ta upp frågor där vi behöver en förändring, som a-kassan. Hon tog upp betydelsen av att se a-kassan som en omställningsförsäkring.”
Nu fyller han i för SVT Aktuellt. ”A-kassan kan inte vara för evigt utan måste tidsbegränsas”. Med Löfvens borgerliga världsbild måste man välja. Höja taket i A-kassan så att fler får ut 80 procent under en kort tid. Vad han själv med Reinfeldts språkbruk väljer att kalla ”Omställningsförsäkring”. Eller en något längre omställning men då med lägre tak. För att ge A-kassan ”legitimitet” väljer han själv det första alternativet.
Vad Stefan Löfven glömt och Mona Sahlin aldrig ens funderat över är att A-kassan – som historiskt varit fackföreningsrörelsens livsnerv – inte är en kortfristigt försäkring. Inte en humanitär inrättning där man ska dela med sig lite av medlidande med dem som blivit av med sina jobb. Det handlar vare sig om välgörenhet eller ett bidrag. Det handlar om en klassolidaritet där de som har arbete med en hygglig lön motverkar lönedumpning, en försämring av de egna lönerna, genom att garantera de arbetslösa ett sådant försörjningsläge att dessa slipper att jobba för skitlöner.
Med en hög A-kassa. Inte ”i evighet” utan i väntan på ett nytt jobb med hygglig lön. Det är då vi hindrar arbetsgivarna från att försämra lönerna för alla arbetande människor. Med denna fackliga utgångspunkt går inte kampen för en bra A-kassa att stämplas som en rörelse för ”bidragstagare” eller ”förlorare”. Då blir den i stället en facklig och politisk strid för löner som vi alla kan leva av.
.
.
1:a maj demonstration – 1906 . Kaptensvägen vid Folkets Hus;
Tolvkanten, den röda bokhandeln i Malmberget.
,
Jag vet inte om Stefan Löfven är ute i egen sak när det gäller valet av ny ordförande i SAP. Det mer troliga är att han plogar framför Sveavägens entré för Sven-Erik Österberg, som är en av de hetaste kandidaterna i partiets jakt på en ersättare till Sahlin. För passande nog har Österberg samtidigt turnerat i media med samma budskap. Nu är tragiken lika stor oavsett vem av de bägge det hela handlar om.
Men när det gäller Löfven handlar detta inte bara om vem som ska leda SAP.
Det handlar om vem som ska leda IF Metall. När förbundets avtalsråd röstade om ”Ungdomsavtalet” var det en mycket knapp seger för ledningen. Man vann med den historiskt svaga siffran 76-71. När förbundets ordförande nu dumpar A-kassan är det dags för att bygga ett verkligt Metalluppror där verkstadsgolven gungar och bågnar av all vrede. Löfven måste dumpas. Han har säkert pensionsavtal så att han kan fortsätta med att leva i all välmåga…
.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Stefan Löfven, Sven-Erik Österberg, IF Metall, Ungdomsavtalet, SAP
Mitt möte med Mona Sahlin…
17 Nov 10
.
Kontrasterna är tydliga och skärpan är fortfarande bra från mitt första egentliga minne och enda möte med Mona Sahlin. Bakgrunden var att denna unga framgångssaga i politiken, hon som redan som barn lekt kring Ingvar Carlssons ben, blev den som utsågs till offer när hon plockats in i regeringen 1990. Hon hade egentligen ingen som helst erfarenhet av vanliga jobb men utsågs ändå till arbetsmarknadsminister för att ensam försöka hålla emot den fackliga storm som blåst upp mot regeringens strejkförbud och lönestopp.
.
.
Redan 1982 kunde legenden och finansministern Gunnar Sträng
hälsa den unga Mona Sahlin välkommen till riksdagen
.
Vid mötet var vi ett bra gäng med uppretade arbetare från Volvo i Göteborg som rest upp till Stockholm och regeringens överläggningar med borgerligheten på Haga slott. Väl på plats vid uppfarten till salongerna gled det fram en stort svart bil mot infarten där vi parkerat oss. Bilen stannade, vindrutan där bak åkte ner och en blek och lite uppskrämd Mona Sahlin tog emot mitt flygblad samtidigt som vårt gäng bullrade en stund. TV-kamerorna surrade och pressfotograferna flockades. Våra brandgula skyddsjackor gjorde sig tydligen bra i bild. Vi fick kasta lite käft med Mona och hojta några slagord…
Mitt sista minne från Mona Sahlins år i rikspolitiken blev när hon i all hast övergav ”rörelsens” traditionella syn på internationell solidaritet. Hennes sista stora beslut som partiledare blev att fatta Carl Bildts utsträckta hand och den gamla symbolen, där fredsarbetet symboliserats med ett fast handslag över gränserna, skulle vi nu hastigt och lustigt se som en långsiktig uppgörelse med borgerligheten om att de svenska soldaterna i Afghanistan ska fortsätta att strida under NATO:s fanor ända till 2014. Ja, kanske ännu längre. Hon klev ur det trista grådasket efter sitt och partiets historiska valnederlag genom ett fryntligt möte tillsammans med Carl Bildt. Snabbt och behändigt, utan krus, skrev hon under hans förslag till överenskommelse. Ett strategidokument som i efterhand visat sig vara en ren blåkopia till de formuleringar som NATO kommande helg ska anta vid sitt gemensamma möte i Lissabon. Bildt hade fått en förhandstitt på vad som gäller…
.
Från FNL:are till krigsaktivist under NATO:s fanor
.
Mellan dessa två minnesbilder finns högvis med andra. Mona Sahlin har haft en lång färdväg i politiken. Som riksdagskvinna, med flera ministeruppdrag, har hon under 28 år hunnit med att fatta många beslut. Till hennes fördel ska sägas att hon varit konsekvent. Vid varje nytt vägskäl har hon resolut svängt åt höger. När Svenska Dagbladet chef, för tidningens sektion om ”Näringsliv”, Olle Zachrison, reflekterar över hennes avgång är det därför ingenting konstigt när han säger sig hoppas att få se henne i den svenska kapitalismens innersta krets. Hon hör helt enkelt hemma i styrelsen för Wallenbergs Investor. Där skulle hon ”också vara i gott sällskap”:
”Det finns rader av före detta socialdemokratiska ministrar som idag jobbbar i näringslivet. Förre näringsministern Björn Rosengren jobbar inom Stenbecksfären. Ex-finansministern Pär Nuder sitter i Fabeges styrelse. Deras gamla kollegor Ulrica Jansson Messing och Erik Åsbrink återfinns i Wallenstams styrelserum. Före detta statsminister Göran Persson är ordförande i Scandinavian Biogas och pr-konsult. Och så vidare.”
.
.
Dammluckorna mot nyliberalismen har öppnats.
I Göteborg sålde socialdemokratin ut hamnen…
I Dagens Nyheter finns en annan lika naturlig reflektion som kommer från Smedjebacken i södra Dalarna där socialdemokraterna vann en jordskredsseger med nästan 60 procent i valet till kommunalfullmäktige. Här på partiets givna hemmaplan, långt borta från många stockholmares bekymmer över RUT-avdrag och bostadsräntor, blev det däremot ändå bara 50 procent i riksdagsvalet. En del av de egna väljarna kunde inte identifiera sig själva med partiledaren, menar Smedjebackens lokala partiförening och dess slutsats är given:
”Socialdemokraternas nästa partiledare ska haft ett jobb, ha varit arbetslös och helst ha slagits mot Försäkringskassan. Vi måste tillbaka till den verklighet som folk faktiskt lever i.”
För mig som socialist låter detta som en önskedröm. Men drömmar ska också förverkligas och då är vi framme vid den oundvikliga politiken. ”Tillbaka till våra rötter” låter bra. ”Vår urkraft”. Men är till en del ofruktbart eftersom dagens ekonomi, dagens jordmån, är en helt annan än den som låg så fast under efterkrigstidens första decennier. Då, när en framgångsrik facklig/politisk byråkrati och nationella kapitalister gemensamt kunde styra över hur jorden skulle brukas. Skördarna räckte både till vinster, en allt vidare välfärd och högre löner. Ser vi bara som exempel till ”svensk” fordonsindustri och dess förr så bördiga jordar är det i dag lätt att förstå vad som hänt i hela det ekonomiska landskapet. En holländare i armkrok med en rysk kapitalist försöker få i gång det kursade SAAB. Scania ägs av tyskar. Volvo personvagnar styrs av ordförande Li uppbackad av det mäktiga Kinesiska kommunistpartiet. AB Volvo, där jag själv jobbade i många år och som har lastvagnar, bussar, flygmotorer och dumpers på sin meny, lever med en oklar maktsfär. Men produktionen är global – och flyttbar.
.
Under den senaste finanskrisen försvann tiotusentals jobb?
Hur blir det nästa gång? Vem ska styra landet?
.
Globaliseringen har spolat bort den gamla så fruktbara myllan för klassisk socialdemokrati. Långt, långt över hälften av alla svenskar är samtidigt lika mycket låntagare som löntagare och är beroende av låga räntor. De gör sina val i livet efter förväntad börsutveckling och förväntat ränteläge.
I Europa handlar EU:s våldsamma framfart samtidigt om att sänka lönenivåer och försämra arbetsvillkor, demontera välfärd och privatisera verksamheter.
.
.
Det krävs nya armar och nya fanor!
.
.
Vill socialdemokratins vänster på allvar ta sig an denna nya verklighet. Vare sig det handlar om stora välfärdssatsningar, fler jobb i den offentliga sektorn och förmånliga statliga krediter till vårt boende. Där man bryter ”budgetdisciplinen” och avskaffar Riksbanken. Eller vill man gripa sig an de lika nödvändiga som omfattande investeringarna i en total omvälvning av vår energiförsörjning, våra transporter och vår industriproduktion så att våra liv anpassas till naturens och planetens sinande resurser. Då måste man också gå över det kritstreck som ritats av marknadens, av den ekonomiska maktens diktat. Varje steg över detta streck kommer att mötas av ett furiöst politiskt motstånd från borgerligheten. Vilket naturligtvis kräver en helt ny reorganiserad arbetarrörelse. Med andra handslag över nationsgränserna och med andra ideal hos ledarna än att se steget över till näringslivet som en naturlig fortsättning på sin karriär i partiet.
Det är detta och ingenting annat som borde diskuteras.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Mona Sahlin, Gunnar Sträng, Facklig Opposition, AB Volvo, socialdemokratins kris, partiledarstriden i SAP,
I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,SVD5,SVD5,SVD6,DN1,DN2,DN3,DN4,AB1,Expr1,Expr2,AB1,SVD7,DN5,DN6,AB2,
Bättre att gå av cykeln – än att trilla omkull…
11 Nov 10
.
Går man av cykeln i en uppförsbacke är det lätt att sitta upp igen när man väl kommit uppför stigningen.
Det är vad Mona Sahlin gjort när hon nu, med bägge händerna, markerat att inte bara hon själv, utan också alla andra ledamöter i partistyrelsen och verkställande utskottet, ställer sina platser till förfogande inför våren extra partikongress. Ibland pratar man om ”ministerstyre”. Här ser vi ett historiskt ”ordförandestyre” där Mona Sahlin på egen hand bestämmer att de 33 ledamöter som den ordinarie kongressen valt, ska hoppa av sina cyklar bara därför att hon själv tappat styret i motlutet.
.
.
Susanne Ljungskog klarade att bli dubbel världsmästarinna.
Kan Mona Sahlin dubblera i ett nytt ordförandeval?
.
Nu kan hon göra ett till synes eget val inför kongressen. Märker hon att en bredare skara av partiets beslutsfattare vill ha bort henne och att det finns en eller flera motkandidater till ledarskapet, med stor uppslutning bakom sig, då avstår hon ”frivilligt” från att hoppa upp i sadeln igen när man väl nått backkrönet. När historien ska skrivas behöver det inte stå att hon tvingades omkull, att hon tvingades att avgå, i stället valde hon själv att gå av, att lämna sitt ordförandeuppdrag i en tid av omprövning.
Är hon först upp i backen, bland alla dem som hon tvingat att leda sina cyklar, är att det bara att sätta på sig den ”gula ledartröjan”, hoppa upp igen och trampa i gång pedalerna. Men nu som en ”renad”, nyvald Mona som själv vågat att ställa sin plats till förfogande. Med en nyvunnen auktoritet i partiet.
Lyckas hon med detta blir det också ett gyllene tillfälle att se om det egna ”tävlingsstallet” som det heter bland de professionella cyklisterna. Uppstickare och solokörare dumpas utan att hon själv uppfattas som ansvarig. Ett nytt ”Stall Mona” kan ge sig i väg. Publikleden slutas och kampen om den åtråvärda statsministerposten 2014 komma i gång.
Ja, hur går det. Ingen vet. Men jag tippar för skojs skull Sven-Erik Österberg. Om han nu i tid vågar sig på en ”utbrytning” i den branta backen. En av de få i Arbetarepartiet som en gång i tiden har haft ett vanligt jobb. Innan han blev ombudsman i Skogsarbetarförbundet slet han som skogsarbetare hos Domänverket i Skinnskatteberg. En partiordförande med bredare livserfarenhet, med lite ”valkar i nävarna”, är kanske det partiet känner sig behöva i sin historiska kris.
.
.
När det gäller politiken väntar en verklig bergsklättring
.
Aftonbladet har gjort en löjlig SIFO-undersökning som sägs visa att det ”svenska folket” har störst förtroende för Thomas Bodström som ny partiordförande. Det må så vara. Det ”svenska folket” känner igen kändisar.
En helt annan sak är vad socialdemokratins medlemmar tycker. Vid Per Albin Hanssons död 1946 tippade alla att den välkände socialministern Gustav Möller skulle axla hans mantel. Knappt några svenskar visste vem Tage Erlander var. Ändå blev det han som tog över ordförandeklubban och sedan blev den person i Sverige som suttit längst på statsministerposten…
Detta om den rafflande klungstrid som nu väntar. En strid som ytterst handlar om framtida poster, löner och möjligheter att klättra några pinnar på karriärstegarna. Jag får återkomma om den politik eller den verkliga ”bergsklättring” som väntar…
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Mona Sahlin, Sven- Erik Österberg, Thomas Bodström, partiledarstrid i SAP,
I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,SVD5,SVD6,DN1,DN2,DN3,DN4,DN5,AB1,AB2,AB3,AB4,GP1,GP2,GP3,GP4,Expr1,Expr2,Expr3,
AB5,SVD7,Expr4.AB6,SVD8,DN6,Expr5,GP5,GP6,SVD9,DN7,DN8,GP7,
Bloggare: Jinge,Svensson,Teckentydaren,Motvallsbloggen,
Kraven på sextimmarsdag – bara stolligheter?
26 Maj 10
.
Både Sven Erik Österberg och Sven Otto Julius Littorin avfärdar krav på arbetstidsförkortning
Fotomontage/Focus
.
Både Vänsterpartiets och Miljöpartiets kongresser valde att med mjuka däck rulla över sina partistyrelser i arbetstidsfrågan. Sextimmarsdagen lyftes fram i respektive valmanifest.
Nu var detta mest symbolik. Både Lars Ohly och Peter Eriksson/Maria Wetterstrand ryckte lättsamt på axlarna och var överens om att detta inte var ett krav för den mandatperiod som kommer.
Vad som hänt var att partiernas medlemmar körts över med hårda dubbdäck – i den uppgörelse med socialdemokraterna som träffats före kongressernas behandling av frågan.
I morse klargjordes detta på ett förnedrande sätt av socialdemokraternas talesman i dessa frågor, Sven-Erik Österberg, när han i en TV-duell med Sven Otto Julius Littorin avfärdade kraven på en arbetstidsförkortning som ”stolligheter”. Bara ”skrämselpropaganda” från Littorins sida, hette det.
Innebörden var att det i marginalen finns ”stolligheter” hos både den borgerliga alliansen och de rödgröna. Dessa ska man bortse ifrån. Det som gäller är de olika överenskommelser som träffats. Punkt slut.
Det var naturligtvis mer än en tillfällighet att både Miljöpartiets och Vänsterpartiets ledningar valde att skaka hand och göra upp med socialdemokraterna i god tid före sina respektive kongresser. De valde medvetet att laka ur den inre demokratin. För i praktiken blev det omöjligt för medlemmarna att ställa villkor för ett kommande regeringsarbete…
.
*******
.
Vår hage med nysådd korn/havre.
Tidigt i morse flyktade lite markfrost bort med morgonsolen.
Lika lätt avfärdade Sven-Erik Österberg kraven på arbetstidsförkortning…
.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, arbetslöshet, sextimmarsdagen, Sven-Erik Österberg, Sven Otto Littorin, Miljöpartiet, Vänsterpartiet
I pressen: DN1,
Senaste kommentarer