Tag Archives: Sarkozy

Frankrike till fots

Posted on by
4

Våren är här.

I dag torsdag den 19 mars visade den franska arbetarklassen än en gång att den inte tänker acceptera att betala kapitalismens kris med sänkt levnadsstandard, högre arbetslöshet och sämre arbetsvillkor. Enligt de fackliga organisationerna var det närmare 3 miljoner som demonstrerade i de 229 demonstrationer som drog fram över landet. Till fots visade de arbetande vad de tycker om Sarkozys högerpolitik. Att det saknas en tyst majoritet som passivt stöder regeringen visar en opinionsundersökning som säger att 78 procent av befolkningen anser generalstrejken och demonstrationerna berättigade.

Det pyr i de franska arbetarhemmen och det råder ett allmänt missnöje och total avsmak för miljardrullningen till bankerna. Inte så långt innan finanskrisens början sa Sarkozy att statens kassa var tom och att han inte kunde öka de sociala bidragen. Kort därefter fanns det plötsligt 340 miljarder euro för att hjälpa de som orsakat krisen.

-Vi har varit dåliga med att förklara varför bankerna ska räddas , säger en minister. Men det räcker inte med förklaringar längre. Kapitalismen erbjuder ingen framtidsvision och har i tappat all legitimitet i miljoners ögon.

Den brittiska finansdraken Financial Times varnar på torsdagens förstasida att ”Frankrike riskerar ett klasskrig som kan underminera Nicolas Sarkozys reformpolitik och sparka igång en period av förödande oro på arbetsmarknaden, skriver tidningen och tillägger att en opinionsundersökning visar att ”Olivier Besancenot, den trotskistiska ledaren av extremvänstern, anses lika trovärdig som Nicolas Sarkozy”.

Det är deras kris. Vi ska inte betala den.

Inför dagens demonstrationer spelade den redan existerande sociala och fackliga kampen en viktig mobiliserande roll. På universiteten fortsätter studernterna och forskarna sin kamp trots att regeringen backat på flera punkter i den impopulära universitetsreformen. Arbetarna vid däckfabriken Continental i norra Frankrike blockerar sedan flera dagar tillfarten till fabriken och vägrar att acceptera de 3 000 avsked som planeras. Företagsledningen smyger sig in bakvägen med båt från flodsidan.

Det råder oro i regeringsleden. Inrikesministern Brice Hortefeu förklarade i kväll på TV att regeringen och presidenten ”står på det franska folkets sida i kampen mot den ekonomiska världskrisen”. Få lyckades nog hålla sig för skratt. Men idén bakom minister Hortefeus utspel är att ligga så lågt som möjligt för att inte provocera fram en situation som går dem ur händerna.

Arbetarna på Continental var med i tågen

Sarkozy självklar huvudperson

Det är bara ett par veckor sedan som två departement , Guadeloupe och Martinique gick segrande ur en mer än en månad lång generalstrejk ledd av en kollektiv strejkledning. Möjligheten att det kan gå så också i metropolen finns där, även om utsikten till det verkar liten på kort sikt. De fackliga organisationerna vill diskutera med regeringen, inte gå ut i en totalkonfrontation som en icke tidsbegränsad generalstrejk innebär. Men ledarna i CGT, CFDT och de andra fackcentralerna har stora öron och långa känselspröt. De vet vad som diskutaras på arbetsplatserna och vill helst slippa ett nytt maj-68 då de fackliga organisationerna under en tid ställdes åt sidan av de strejkande arbetarna.

I Paris var det ont om plats

I många städer slogs i dag rekordsiffrorna från mobiliseringen den 29 februari. Här följer en lista över de största bland de 229 tågen. Antalet deltagare är fackets uppgifter. Polisens uppgifter är så uppenbart felaktiga att alla skämtar om det. Redan deras räknemetod är felaktig. De räknar exempelvis inte de människor som går på trottoarerna. Men alla som deltagit i en demonstration i Paris vet att det går tiotusentals demonstranter på de ofta 10-15 meter breda trottoarerna.

Paris- 350 000, Marseille- 300 000, Bordeaux- 100 000, Toulouse- 90 000, Nantes- 70 000, Caen- 45 000, Lyon- 45 000, Rennes- 35 000 osv.

Dagens strejker och demonstrationer var inte en dagslända i vårsolen. De kommande månaderna kan Financial Times skräck för ”klasskrig” bli verklighet och Sarkozys regeringschef Fillon se sina sista dagar. Sarkozys smekmånad med väljarna är över. Hur långt det bär återstår att se.

I media: Radiotystnad i kvällens media. Svenskan och Dagens nyhters utrikesnyhter på weben har inte ännu upptäckt massdemonstrationerna. Det är den snälla tolkningen. Den elaka är att de inte anser det värt att nämna eftersom det inte fanns några svarthuvade idioter i svansen på tågen som roade sig med att krossa fönster och bilrutor. I TV samma kväll slogs alla rekord. Ena programmet sa att det var ”några tiotusentals demonstranter”. Låt oss för en gångs skull acceptera polisens siffror. Då är det inte ”några…” , utan mer än hundra tiotusentals demonstranter. I den andra kanalen sa man som bakgrund till krismötet i Bryssel att det var ”demonstrationer på flera platser…”. Tänjer man på begreppen kanske 229 demonstrationer ryms i begreppet ”flera”. Nej, skämt åt sidan. I TV valde man att medvetet ljuga om strejkens och demonstrationernas omfattning. Skriv och fråga dem varför.

Bloggare:Svensson,Röda Malmö,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Stäng skatteparadisen.

Posted on by
4

Stäng de rikas skatteparadis

Skatteparadis. Ordet förknippas nästan alltid med penningtvätt, skattefusk och maffia. Någon avlägsen ö med fler skalbolag än innevånare. Men det är en vrångbild. Skatteparadisen är helt centrala för den moderna finanskapitalismens existens och funktionssätt. Bankerna, de multinationella företagen och rika individer använder dem till att slippa betala skatt på vinster och förmögenheter. Skatteflykten handlar om svindlande summor. Pengar som borde finnas i det offentligas kassor och användas till samhällsnyttig verksamhet försvinner nu rakt ned i de rikas allt djupare fickor.

Inför G-20 mötet som hålls i London i början av april har Nicolas Sarkozy och Angela Merkel höjt tonen mot skatteparadisen och utövar nu påtryckningar mot de « egna » paradisen , Lichtenstein och Andorra . Men det är en kvalificerad gissning att inget speciellt kommer att beslutas av G-20. Det blir säkert en fördömmande deklaration som snart glöms bort.

Vilken roll spelar de för bankerna ?

Svaret är att skatteparadisen spelar en helt central roll i alla stora bankers internationella aktiviteter. Enligt Banken för Internationell betalningsutjämning, BIS, passerade 2006 över hälften av världens bankers internationella operationer via skatteparadis. Det finns inga samlade uppgifter för åren efter men inget pekar mot en minskad roll för dem, tvärtom.

BIS högkvarter i Basel

Trots all politisk retorik som haglat över skatteparadisen har deras roll ökat kraftigt sedan mitten av nittiotalet. Rollen som banker etablerade i skatteparadisen spelar har minskat något enligt BIS men däremot har banker i New York, London, Frankfurt med flera kraftigt ökat sina operationer i skatteparadisen. Det ger dem möjlighet att gömma sig bakom bankhemligheten för att ostört spela på hela världsmarknaden utan kontroll från statliga myndigheter.

Vilken roll spelar de för de multinationella bolagen ?

Skatteparadisens främsta roll för de multinationella bolagen är de möjligheter till skatteflykt som ges. Det finns inte ett enda stort multinationellt företag som inte har en filial i en eller flera skatteparadis. Men hur går det till att undvika vinstbeskattning ? Den teknik de använder kallas « pristransferering ». Det går ut på att via priser på tjänster och varor som byts inom koncernen för man bokföringsmässigt över vinsterna till filialer i skatteparadisen där skatten på deklarerad vinst oftast är löjligt låg.

Den amerikanska ekonomen Simon Pack har specialiserat sig på att studera hur de amerikanska storbolagen via pristransfereringar placerar sina vinster där det behagar dem. Pack ger många exempel. Ett bolag importerade sand från sin spanska filial till ett pris av 2 000 dollar per ton. Priset på marknaden var 10 dollar per ton. Ett annat bolag importerade lampor från Frankrike för 300 dollar styck medan marknadspriset var 0,70 dollar. Ett annat betalade 8 dollar för bildäck som kostade 200 dollar på marknaden. Det låter absurt men när det sätts i system och sköts av professionella bokföringsexperter då handlar det om miljarder i uteblivna skattepengar. Hål i de offentliga finanserna som fylls igen med skattepengar från arbetande människor.

Bill Gates gloria hamnade lite på sned när Wall Street Journal 2005 avslöjade att Microsoft placerade alla sina utlandsinkomster på patenträtter i skatteparadiset Irland vilket ledde till en årliga skatteförlust på 500 miljoner dollar för USAs finansminister.

Vissa multinationella bolag har också använt skatteparadisen till rent bokföringsfusk. Speciellt skapade skalbolag får ta hand om bolagets skulder. Moderbolagets finanser hamnar i bättre ljus och aktiekursen får en kick. Mest kända exemplen är Enrons och World Coms gigantiska fusk och påföljande krascher. Enron hade bildat 800 skalbolag i skatteparadisen för att skyla över förluster i bokföringen.

Vilken roll spelar de för rika individer ?

Svaret är- mycket större roll än man kan tänka sig. Kända namn, ibland med radikal image, sticker ut. Rolling Stones placerar sina pengar i de holländska Antillerna. De senaste 20 åren har gruppen betalat i genomsnitt 1,6 procent i skatt på sina inkomster. « – I can’t get no satisfaction… » Bono i U2 följde nyligen Stones exempel. Lyxspelare som Thierry Henry i Arsenal får sina bonuspengar utbetalda på ön Jersey.

Med 1,6 procents inkomstskatt ligger skrattet nära

Kändisarna är bara grädden på moset. Antalet personer med mer än en miljon dollar placerade utanför sitt officiella hemland ökade från 4,5 miljoner personer 1996 till 8,8 miljoner 2005. Deras samlade placeringar i utlandet ökade samtidigt från 800 miljarder dollar till    33 000 miljarder. Tänk er en skatt på säg tio procent. Bingo. 3 300 miljarder dollar i skattkistorna. Mer än alla miljarder som skattebetalarna har skörtats upp på i USAs och EU’s stödpaket till bankerna, samma banker som spelar under täcket i skatteparadisen.

Vilken roll spelar de för narkotika- och vapenmaffian ?

Svaret är att ingen vet. Det går helt enkelt inte att beräkna så länge det inte finns några pålitliga beräkningar av volymen på de penningtransaktioner som berör illegal verksamhet som narkotikahandel, vapensmuggling och människohandel.

Med lite hjälp av en vän…

I Gudfadern hade Marlon Brando varit helt hjälplös utan sin advokat och bokföringsexpert. Så är det också med bankerna, de multinationella bolagen och de rika individerna. Hela staber av jurister och bokföringsexperter arbetar med ett enda mål- hur lagar och förordningar kan kringgås, beskattning undvikas. Nöjda kunder betyder stora kommissionsinkomster. Det handlar inte om skumma personer i mörka kontor. De hittas i de fyra stora internationella auditbolagen KPMG, Ernst & Young, PricewaterhouseCoopers och Deloitte Touche.

-Existerande lagar har ingen betydelse. Det spelar ingen roll vilka regler som gäller, juridiska rådgivare och bokföringsexperter hittar alltid ett sätt att kringgå dem. Regler är regler, men alla regler är till för att ifrågasättas, säger en av de prostituerade experterna anonymt till brittisk press.

Stäng alla skatteparadis och konfiskera alla rikedomar som göms där !

Det är den enda raka vägen. Vad personen ovan säger till brittisk press gör det helt klart. Det spelar ingen roll om Sarkozy och Merkel tillsammans med Brown och Borg kräver mer översyn och ett slut på bankhemligheten i skatteparadisen. De spelar en alltför stor roll för hela världsfinansen för att prokapitalistiska regeringar ska gå till botten med deras roll som just skatteparadis. G-20 mötet i april kommer inte att lämna många spår efter sig.

I media: DN1,DN2,DN3,SVD1,SVD2,AB1,AB2,DI,DN4,SVD3,SVD4,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Sarkozy på reträtt i Karibien

Posted on by
6

Slavarnas ättlingar reser sig.

Den franska republiken har fått ett problem på halsen den inte lätt kan bli av med. Slavarnas ättlingar i de forna kolonierna Guadeloupe och Martinique i Karibiska havet och La Réunion i Indiska oceanen har rest sig och kräver ekonomisk och social rättvisa.

30 000 demonstrerade på La Réunion

I 44 dagar varade generalstrejken på Guadeloupe innan den franska staten skrev under ett avtal med strejkledningen. Avtalet innefattar 165 punkter , allt ifrån en löneökning på 200 euro i månaden för de lågavlönade till en prissänking på bageuetten. På Martinique fortsätter den nu en månad långa strejken eftersom inget avtal ännu undertecknats. Men i Paris är regeringen medveten om att den måste ge med sig. Ett avtal kommer att skrivas under inom kort.

För att lägga ytterligare problem på Sarkozys arbetsbord strejkar nu de arbetande på La Réunion, en ö granne med Madagascar. Där kräver de strejkande också 200 euro mer i månaden och en prissänkning på de 500 vanligaste konsumtionsvarorna.

Att de före detta franska kolonierna, som formellt är departement i republiken, reser sig är ingen tillfällighet. De är i lagens ögon jämlika med resten av Frankrike men i praktiken är de inget annat än halvkolonier med en social struktur där de vita ättlingarna till kolonialisterna håller i det ekonomiska rodret och den kreolska befolkningen lever under hårda villkor. På grund av speciella regler för importen som gäller eftersom öarna är delar av Frankrike ligger priserna på de flesta basvaror 30-40 procent över priserna på det franska fastlandet. Samtidigt ligger lönerna långt under lönerna i Paris, Marseille och andra centra. Bland de unga på La Réunion är hälften utan arbete och i Antillerna är siffran inte mycket lägre. Därför har strejkerna och de dagliga demonstrationerna inte bara handlat om köpkraft och löner. Hela den samhälleliga strukturen står i focus. Det officiella franska talet om jämlikhet och broderskap står i total kontrast till den vardag som den kreolska befolkningen lever i. De kräver helt enkelt att resterna från den koloniala tiden definitivt ska sopas undan.

Studenterna på La Réunion deltar också

Att strejken redan segrat på Guadeloupe och närmar sig en seger på Martinique och La Réunion beror mycket på den form som kampen tagit sig. Strejken och demonstrationerna leds av kollektiv som representerar hela den kreolska befolkningen och även delar av de lokala småföretagarna. Jag tror inte att det finns några moderna exempel på liknande kampledningar i sociala strider här i Europa. På Guadeloupe samlar strejkledningen 46 olika fackliga, politiska, kulturella och sociala organisationer i en paraplyorganisation med namnet LKP, kollektivet mot exploatering. På Martinique heter kollektivet , 5e februarikommitten, efter dagen då den pågående generalstrejken startade och nu senast på La Réunion har det bildats samma typ av kollektiv ledning, som går under förkortningen Cospar (Kollektivet för La Reunions fackliga, politiska och sociala organisationer). Tack vare dessa kollektiv har det visat sig omöjligt för Paris att splittra kampen. Inte ens mordet på strejkledaren Jaques Bino lyckades provocera fram våldsamheter som kunnat användas som ursäkt för att bryta upp strejken och blockaden mot Guadeloups storköp och bensinstationer. LKP skötte självt ordningen och hindrade vissa hetlevrade ungdomar från att begå oöverlagda handlingar.

LKP , 5e februarikommitten och Cospar är inte fackföreningar och de krav man kämpat för är inte traditionella fackliga krav. Men de är inte heller i full bemärkelse en motmakt till öarnas lagliga makt. De har inte rest frågan om vem som ska styra öarna och ställer krav på den franska staten som vanliga medborgare. De har inte heller rest frågan om öarnas frigörelse från Frankrike och upprättandet av självständiga nationer. Det är bara en lite minoritet av den kreolska befolkningen som är för självständighet och LKP hade sprängt sig självt i småbitar om frågan ställts på dagordningen. Ändå ställer de tre kollektiven, i olika plattformar, krav som ifrågasätter hela förhållandet till metropolen i Europa.

LKPs ordningsvakter med Elie Damota i röd t-shirt

-Vi tänker inte låta ett klick békés återupprätta slaveriet, säger stolt Elie Domota, LKPs karismatiska ledare. Béké kallas på kreolska de vita kolonialisternas ättlingar. Den lokala avdelningen av den franska arbetsgivarföreningen Medef har inte ännu skrivit under det avtal som Paris ingått med LKP. Men det är antagligen bara en tidsfråga innan påtryckningarna från den franska regeringen tvingar dem att följa avtalet och bland annat öka lönerna med 200 euro i månaden för de lågavlönade.

-Endera tillämpar de avtalet eller så kan de lämna Guadeloup, säger Elie Domota och varnar för att LKP kommer att fortsätta blockaden mot de företag som inte respekterar det nya avtalet.

Sarkozy har lidit nederlag på Guadeloup och nya nederlag väntar på Martinique och La Réunion. Det kan han stå ut med. Men alla eftergifter som Paris gör kan slå tillbaka som bumeranger om samma krav börjar resas i metropolen. Får vi snart se kollektiva kampledningar över de fackliga, politiska och sociala gränserna i Frankrike?

I media: DN,SVD,Arbetaren,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Seger på Guadeloupe

Posted on by
3

Första seger för de strejkande

Den mer än en månad långa generalstrejken på Guadeloupe avgick i går med en första seger. Ett avtal signerades med de lokala myndigheterna, en minioritet av arbetsgivarna och Sarkozys representanter på plats. De lägst avlönade , upp till 1,4 gånger minilönen, får 200 euro mer i månaden. Resten av de anställda med högre löner får mellan 3 och 6 procents löneökning.

Elie Domota och de andra ledarna i LKP har fört en exemplarisk kamp

Strejkledaren Elie Domota sa till lokalpressen att avtalet är « ett första viktigt steg » mot en lösning på konflikten. För det finns fortfarande ett stort moln på den blå himlen. Den franska arbetsgivarföreningens, Medef, lokala medlemmar var inte med på förhandlingarna. Därför omfattar det ingångna avtalet för tillfället bara 17 000 av de 85 000 anställda i den privata sektorn.

Men eftersom den franska statens representant skrivit under avtalet är den troligaste utvecklingen att Medef också kommer att acceptera vad som avtalats.

En exemplarisk strejk och en exemplarisk strejkledning har i över en månad undvikit alla fällor som lagts ut av de lokala kapitalisterna i samklang med regeringen i Paris. Inte ens när strejkledaren Jaques Bino sköts till döds under ännu ouppklarade omständigheter lät sig strejkledningen LKP provoceras till handlingar som kunnat ge Sarkozy en möjlighet att spräcka den enade strejkfronten.

Jaques Bino hedrades av hela Guadeloupes befolkning

Samtidigt verkar generalstrejken på Martinique, som snart pågått i en månad, närma sig en seger för de strejkande. Redan i dag fredag är det möjligt att ett avtal om löner och priser på basvaror kommer att signeras.

I andra media:  Arbetaren,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Sarkozy pyroman i Guadeloup.

Posted on by
Reply

Sarkozy är en pyroman.

Natten till tisdag saboterade Nicolas Sarkozy och regeringen Fillon en överenskommelse mellan de strejkande och de lokala arbetsgivarna på Guadeloup. Nästan samtliga arbetsgivare hade gått med på en direkt löneökning på 100 euro i månaden och ytterligare 100 via en sänkning av de sociala avgifterna.

Men stopp sa den franska statens prefekt på plats och i Paris svarade regeringschefen Fillon att staten inte kan gå in och hjälpa lokala arbetsgivare att höja lönerna. Alltså, tillbaka till ruta ett.

-Franska staten har än en gång tvått sina händer. Får vi inga svar på våra krav kan situationen allvarligt försämras, svarade omedelbart Elie Domota, LKPs huvudförhandlare och mycket karismatiska ledare.

Elie Domota och LKP-ledare efter Sarkozys sabotage

Efter Sarkozys sabotage av den lokala överenskommelsen kan man fråga sig hur långt bling-bling presidenten tänker gå som social pyroman i de forna karibiska kolonierna? Det började för en månad sedan som en strejk i karnevalstämning. Nu är det ingen som har svårt att hålla sig för skratt längre. Tyvärr verkar herrarna i Paris inrikta sig på att tvinga strejken till reträtt, med våld om så behövs. I maj 1967 krossade Paris ett liknande folkligt uppror och lämnade minst 90 döda på gatan. Har tiderna förändrats ? Eller väntar ett nytt maj 1967 för Guadeloups arbetare ?

I morgon torsdag organiserar LKP en ny jättedemonstration i Pointe-à-Pitre för att protestera mot regeringens förhalning av en lösning på den nu 35 dagar långa strejken.

I andra media: Inga svenska media skriver om den 35 dagar långa generalstrejken. Mer blod måste flyta för att våra drakar ska vakna till liv.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Guadeloup hedrar en kämpe.

Posted on by
Reply

Guadeloup begraver en kämpe.

I söndags begravdes Jaques Bino i den lilla stadsdelen Petit Canal i Guadeloups huvudort Pointe-à-Pitre. Jaques Bino var en av generalstrejkens ledare, en välkänd figur i LKP, Lyannaj kont pwofitasyion, ( kommitten mot exploatering.) Jaques dödades förra veckan vid en skottväxling mellan ett ungdomsgäng och gendarmeriet när han passerade en vägspärr med sin bil. Det är inte ännu fastställt vems kula som satte punkt för Jaques Binos liv.

Jaques Bino draperad i sin fackförenings banér

I LKP samlas alla fackliga organisationer tillsammans med folkliga rörelser och vissa politiska organisationer. I över en månad har LKP lett generalstrejken och samtidigt förhandlat med regeringen i Paris som uppenbarligen vill dra ut på strejken och trötta ut befolkningen i hopp att den ska vända sig bort från LKP. Hittills har det helt misslyckats. Solidariteten med strejken är intakt. Men det är tungt att försaka inkomst och kanske sitt arbete och om de strejkande inte snart lyckas driva igenom sina krav kommer Sarkozy att gå segrande ur striden.

Därför ville också flera politiska ledare från den franska vänstern visa sin solidaritet med strejken genom att närvara vid begravningen. Bland dem var bland annat Olivier Besancenot och Ségolène Royale, vänsterns anti-kapitalist respektive pro-kapitalist. Royale uppmanade Sarkozy att omedelbart gå med på LKPs krav på 200 euro mer i månaden för alla arbetande och menade att regerigen aldrig hade handlat som den gör om det varit generalstrejk i ett departement på franska fastlandet.

LKPs strejkvakter visar Ségolène Royale vägen

Olivier Besancenot sa i möte med LKP att hans uppgift i Frankrike blir att mobilisera till största möjliga solidaritet med de strejkande. Redan i lördags den 21 februari hölls demonstrationer i hela Frankrike med bland annat närmare 30 000 deltagare i Paris.

Besancenot, Arlette Laguiller och J-C Melanchon solidariska med LKP

-Grupperna i LKP känner problemen i minsta detalj, har en helhetsbild av situationen och är mycket beslutsamma, skriver Olivier i en direktkommentar från Guadeloup till NPAs hemsida och fortsätter.

-LKP är utan konkurrens strejkens ledare. Regeringen Sarkozy kan vänta sig problem. Och vi har ett exempel att följa. När ska vi skapa ett enhetligt allomfattande kollektiv mot exploateringen i Frankrike ?

I media: Inga svenska media skriver om den nu en månad långa generalstrejken. Mer blod måste flyta för att våra drakar ska vakna till liv.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

DN och AB följer blodspåren

Posted on by
Reply

I går vaknade Dagens Nyheters utrikesredaktion, liksom diton på Aftonbladet, och slog med feta rubriker upp att en person skjutits till döds på Guadeloup och att det råder upplopp på ön.

En död i våldsamma kravaller i Västindien,

ropade DN ut och hade som underrubrik att 350 svenskar satt fast på ön

”Jag är rädd för mina barns säkerhet”,

klämde Aftonbladet till med och oroade sig över turisten Anders och hans familj

Efter en månads fredliga protester tryter tålamodet

Det behövdes blod för att våra drakar skulle vakna till liv. Det är nu mer än fem veckor sedan en exemplariskt fredlig och genomdemokratisk storstrejk drog igång på Guadeloup. Det handlar inte om en kufisk rörelse i en avlägsen bananrepublik. Guadeloup och Martinique, där det råder generalstrejk sedan 10 dagar, är departement i Frankrike och lyder lika mycket under Nicolas Sarkozy som Bretagne eller något annat franskt departement. Det ligger helt enkelt inom EU kanske ännu mer än Sverige eftersom euron gäller där borta på andra sidan Atlanten.

Jag har redan skrivit tre artiklar på bloggen Kildén&Åsman om strejkens utveckling och varnat för att regeringen i Paris och myndigheterna på Guadeloup medvetet dragit ut på förhandlingarna med ledningen för strejken i syfte att låta situationen « surna » så att några hetsporrar börjar tappa tålamodet och slå vilt omkring sig.

I tisdags den 17 februari skrev jag följande varning för vad som kunde hända:

-Efter att Sarkozy och premiärminister François Fillon gjort klart att franska staten inte kommer att bidra med pengar till företagarna på ön för att hjälpa dem att betala ut de 200 euro i lönehöjning som befolkningen kräver började yngre aktivister att bygga barrikader på många vägar runt centralorten Pointe-à-Pitre. Gendarmeriet arresterade tillfälligt ett femtital strejkande och en strejkledare uppges ha skadats lindrigt. Alltså ännu inget allvarligt, men det är ett tecken på att orosmolnen samlas över det karibiska ö-landet.

-Ju fler dagar som nu strejken fortsätter ökar nu risken för upplopp och våldsam repression, vilket kanske är vad Paris söker. Sarkozy tänker inte ge efter för de strejkandes krav på 200 euro mer i månaden. Att han hittade hundratals miljarder över en natt när det gällde att rädda banker lindrar inte ilskan i Karibien.

Guadeloups och Martiniques status som fullvärdiga departement i den franska republiken döljer dåligt att de i själva verket inte är mer än dåligt skötta halvkolonier.

Folket protesterar därför att vardagen är svår med priser på basvaror som ligger över priserna i Frankrike, samtidigt som lönerna är betydligt lägre och arbetslösheten 22% jämfört med 7% i Franrike. Bland män under 30 år är 35 % utan arbete.

Så hände därför vad man kunde vänta sig. Unga otåliga och i vissa fall kriminella började plundra, slå sönder egendom och till sist beskjuta polis och civila som passerade de vägspärrar som upprättats runt centralorten Pointe-à-Pitre. Det var så en av ledarna i strejkkommittéen dödades häromdagen och som fick DN och AB att vakna upp. Att det rått generalstrejk på Guadeloup i över en månad, med krav på social rättvisa och värdighet, ett slut på de vitas kontroll av allt på ön det saknade nyhetsvärde för våra tidningsdrakar. När det började flyta blod och svenska turisters semesterplaner rubbats då kom de feta rubrikerna fram. Ja inte i Svenska Dagbladet som inte ännu ägnat storstrejken och det sociala upproret en enda rad. Att Expressen bara svamlar om Let’s dance eller något liknande är normalt. Getingen har inte ens optionen « Utrikes » på sin sajt

I media. DN1,DN2, Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Stormvarning över Guadeloup

Posted on by
Reply

Stormvarning över Franska Antillerna.

Strejken på Guadeloup är nu inne på sin femte vecka. Martinique anslöt för tio dagar sedan och La Réunion, beläget utanför Afrikas ostkust, häromdagen. De tre territorierna räknas som fullvärdiga medlemmar i den franska republiken, men har inte mycket mer än halvkolonial ställning.En siffra räcker som bevis för öarnas status. På Guadeloup och Martinique är 22 procent arbetslösa jämfört med 7 procent i Frankrike.

Folk demonstrerar varje dag i Pointe-à-Pitre

Gemensamt för kampen på de tre öarna är kraven på lägre priser för mat och andra basvaror som olja och bensin. På Guadeloup kräver dessutom den gemensamma strejkledningen 200 euro mer i månaden.

I Paris försöker Sarkozys regering undvika att strejkerna stimulerar liknande aktioner på fastlandet samtidigt som den hittills försökt vända den fina sidan till. Visserligen har antalet gendarmer på ön fördubblats, 300 till 600, sedan strejkens början. Men det var först i går som de fick användning för sina batonger. Efter att Sarkozy och premiärminister François Fillon gjort klart att franska staten inte kommer att bidra med pengar till företagarna på ön för att hjälpa dem att betala ut de 200 euro som befolkningen kräver började yngre aktivister att bygga barrikader på många vägar runt centralorten Pointe-à-Pitre. Gendarmeriet arresterade tillfälligt ett femtital strejkande och en strejkledare uppges ha skadats lindrigt. Alltså ännu inget allvarligt, men det är ett tecken på att orosmolnen samlas över det karibiska ö-landet.

4 000 demontrerade i Paris i går i solidaritet med de strejkande

Att regeringen inte ställer upp för att garantera högre löner har retat upp den enhetskommittee som leder strejken och flera strejkledare anklagar Paris för att vilja provocera fram sammanstötningar för att sedan splittra den enade fronten. Ju fler dagar som nu strejken fortsätter ökar risken för upplopp och våldsam repression, vilket kanske är vad Paris söker. Sarkozy tänker inte ge efter för de strejkandes krav på 200 euro mer i månaden. Att han hittade hundratals miljarder över en natt när det gällde att rädda banker lindrar inte ilskan i Karibien.

I går hölls det en stor solidaritetsdemonstration i Paris. Kring fyra tusen deltog i marschen som organiserats av 13 vänsterorganisationer med bland annat Olivier Besancenot som talare från NPA.

-De strejkande på Guadeloup visar vägen, sa han bland annat och uttryckte deltagarnas totala stöd till de strejkande.

I Media: DN1,AB1,AB2,

Ekonomi,Politik,Guadeloup,Martinique,La Réunion,Paris,Sarkozy,Storstrejk

Franska Antillerna skriver strejkhistoria

Posted on by
Reply

Generalstrejker ställer Sarkozy mot väggen

Generalstrejken på Guadeloup går snart in på sin fjärde vecka och på Martinique står allt stilla sedan en vecka. Varje dag samlas tiotusentals människor framför stadshusen i Pointe-à-Pitre och Fort-de-France.

5e februari i Fort-de-France

Det råder karnevalstämning på öarna inte bara för att det verkligen är karneval utan framför allt för att människorna för första gången på många år reser sig och kräver ett värdigt liv. De båda öarna ingår på papperet som fullvärdiga medlemmar i den franska republiken, under beteckningen DOM-TOM, vilket betyder territorierna på andra sidan havet. Men det är bara på papperet som jämlikheten finns. På öarna finns en fattigdom och misär som inte syns i Frankrike självt.

Klassmotsättningarna är hårda mellan den i stort sett vita överklassen och den metisserade kreolska majoriteten. Den franska överheten lät aldrig de inhemska småproducenterna utvecklas och sedan länge har butiksägare och handelsmän krossats under de franska stormarknaderna Carrefour och Casino. Trots att det finns ett raffinaderi på Guadeloup har franska Total organiserat försörjningen av oljeprodukter genom import. Ett centralt krav i strejken är att energipriserna, på bland annat bensin och olja, ska sänkas ordentligt och strejkommittéen hävdar, med stöd av fristående forskare, att Total och de lokala ägarna av bensinstationer och oljeleverantörerna tar ut för höga priser. Bland annat tar de ut ett pris på 10 000 liter olja beräknat vid 15° C. Men på ön råder det mestadels 29°C och aldrig 15°C. Som bekant utvidgas all vätska vid temperaturhöjningar. Resultatet blir att köparen får betala för 9 730 liter som om det vore 10 000 liter. Bara dessa 270 liter som ägarna stoppar i fickorna ger stora vinster på ett år.

Strejken på de två öarna har som mer gemensamt tema kampen mot dyrtiden och på Guadeloup har förhandlingarna med den franska regeringens representant Yves Jégo fastnat i de strekandes huvudkrav- 200 euro netto mera i månadslön. Efter åtta dagars förhandlingar återvände monsieur Jégo i söndags till Paris för att diskutera regeringens drag. Sarkozy har fått ett stort problem på halsen. Endera ge efter för de strejkande och då riskera att det inte bara stimulerar kampen på Martinique men också i Frankrike där generalstrejken den 29 januari, massmobilisereingen på universiteten mot regeringens reformprogram och mobiliserigen för en ny generalstrejk den 15 mars, redan får golven att skaka i Elyséepalatset.

För tillfället visar Sarkozy och prefekterna på de två öarna att polisvåld är att utesluta. Risken för en explosion på öarna och i Frankrike är för stor. Våldet får bida sin tid. Vilket inte innebär att Paris en dag inom kort kan se sig tvunget att sätta in det redan förstärkta gendarmeriet.

Strejkkommittéen LKP har hittills för en exemplarisk kamp

Guadeloups och Martiniques kreolska majoritet skriver inte bara historia genom att resa sig och ta kamp för sina intressen. De skriver också historia genom att föra en exemplarisk och djupt demokratiskt organiserad strejk. På båda öarna har samtliga fakliga organisationer, vissa politiska organisationer och folkliga rörelser tillsammans bildat en strejkledning. LKP , kommittéen mot exploatering, kallar den sig på Guadeloup och Femte februari kollektivet heter den på Martinique, efter den första strejkdagen och massdemonstrationen i Fort-de-France. I går den 9 februari samlades på nytt inte mindre än 25 000 i Fort-de-France för att protestera mot dyrtiden.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Franska revolutionärer bildar parti

Posted on by
2

Franska revolutionärer utmanar sossarna

I helgen blidades ett nytt revolutionärt antikapitalistiskt parti i Frankrike som ställer som sin uppgift att ta ledningen i kampen mot Sarkozys och den franska borgerligehetens nedrustning av det sociala skyddsnätet och planarna på att låta den arbetande befolkningen betala krisen.

I tre dagar samlades 700 delegater och bildade ett nytt parti

Sju hundra delegater, representerande 9 100 medlemmar, samlades i parisförorten Saint Denis La Plaine där de i tre dagar hade att ta ställning till ett partiprogram, stadgar, partinamn och ett handlingsprogram inför valet till europaparlamentet i juni.

Efter lång debatt valde kongressen att behålla det arbetsnamn som partiet använt ända sedan lanseringen av partiprojektet, det vill säga Nouveau Parti Anticapitaliste –Nya Antikapitalistiska Partiet.

Partiet står inför en seriös utmaning. Den ekonomiska världskrisen drabbar den arbetande befolkningen i Frankrike och världen över på ett sätt som inte setts sedan trettiotalskrisen. De arbetslösas led sväller snabbt och de sämst lottade ser sin köpkraft försvagas för var dag. Samtidigt erbjuder de traditionella arbetarpartierna, som de franska socialisterna och det franska kommunistpartiet, inga alternativ till det kapitalistiska systemet i kris. Socialistpartiet vill lägga tjocka plåster på patienten i hopp att den sjuke ska hämta sig och kommunistpartiet har bara en önskan, förbli en satellit till Socialistpartiet för att få ett par ministerposter vid en eventuell valseger 2012.

I NPA samlas äldre och yngre, alla med samma mål.

Med det som bakgrund antog NPAs kongress som sin politiska riktlinje nummer ett att partiet ska bevara en total självständighet i förhållande till Socialistpartet och att det är uteslutet att NPA på något sätt kommer att delta i eller stödja en prokapitalistisk regering med Socialistpartiet vid rodret. Det utesluter naturligtvis inte att kämpa tillsammans med sossarna och andra i konkreta fågor som exempelvis mobiliseringen inför generalstrejken den 29 januari i år.

Inför valet till Europaparlamentet i juni får detta också konsekvenser. Det finns vid sidan av NPA en gruppering med kommunistpartiet och « det nya vänsterpartiet » ,som är en utbrytning från Socialistpartiet, som inbjöd NPAs kongress att bilda en gemensam lista och plattform inför valet i juni. NPA svarar att partiet önskar delta i en sådan valallians under två förutsättningar, nämligen att självständigheten till det prokapitalistiska Socialistpartiet är total och att valalliansen inte bara blir en endagsföreteelse utan också ställer upp i kommunalvalen 2010. Den senare punkten är mycket svårsmält därför att kommunistpartiet alldeles säkert tänker agera på gemensamma listor med sossarna för att få kommunala mandat 2010. Partiets ekonomi hänger på statliga bidrag för kommunala förtroendeposter.

Olivier Besancenot har varti en drivande kraft i NPAs bildande

Kongressen antog och ett gundprogram som definierar partiets ideoligiska hemvist. NPA kallar sig inte kommunistiskt och inte heller trotskistiskt. Målsättningen är att bygga vidare på alla positiva erfarenheter i den internationella arbetarrörelsens historia men att samtidigt rikta blicken framåt för att skapa ett politiskt parti som talar ett modernt språk i en ny tid. Det är ett ekosocialistiskt parti, ett feministiskt parti, ett antikapitalistiskt parti som tror att en bättre värld är möjlig. Kort sagt en socialism för det nya århundradet.

Andra bloggar: Svensson,Proletärbella,Mullvaden,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,