"Den världskarta som inte visar var landet Utopia ligger är inte värd ett enda ögonkast." Oscar Wilde
Inlägg taggade ryssvinter
Blir nästa ”långrännare” dansk?
28 Nov 10
.
.
Danmark är bra på fotboll men brukar parkera långt bak när det gäller längdskidåkning. Men nu blåser det nya vindar – fulla med snö.
”Det är perfekt före nu”, berättar Jakob Ghisler från Köpenhamns skidklubb till tidningen Politiken. ”Det är så vackert, träden hänger fulla med snö”.
Sak samma hemma hos oss. ”Vänersnön” driver på. Vi lever med den kallaste hösten – kanske i flera mannaminnen. I Danmark har DMI (deras SMHI ) på Nordväst-Jylland, noterat att väderdata tillbaka, visar att man är tillbaka vid köldrekordet från 1874. Hur data ser ut i Sverige återstår att se.
I den danska pressen tror man nu på en framtid för landets ”langrendsløper”. Danmarks längdskidåkare. Men ser vi till bilderna är det en bit kvar till Charlotte Kalla och Marcus Hellner.
.
.

.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, rekordkyla, Snökaos, Danmark,
I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,DN1,DN2,SVD4,Expr1,GP1,DN3,GP2,GP3,GP4,GP5,GP6,GP7,Expr2,
Ryssvinter? Vargavinter? Tofsvipor?
26 Nov 10
.
En del av bloggens läsare har säkert märkt att jag är fascinerad av väder. ”Vädernörd” skulle en del säga. Till en stor del förklaras detta av den enkla sanning som Karl Marx en gång påpekade för mänskligheten. Vårt medvetande bestäms i huvudsak av hur vi lever.
Människor som lever i städer märker mest av vädret när det lever ut i kraftiga extremer. Som stark hetta eller köld. Eller svåra stormar. Till vardags är det för många ganska likgiltigt. Mat, värme och belysning är alltid tillhands utan att det kräver någon egen större ansträngning. Tunnelbanan rullar och spårvagnarna gnisslar. Hela utbudet av varor från kalsonger och tvättmedel över till datorer, fönsterkarmar och hörnsoffor rullar ständigt in med nya långtradare. Finns det bara pengar går det att köpa i stort sett allt.
Metropolen – storstaden – har blivit en jätten Glufs-Glufs som vräker i sig vatten, energi, mat och alla andra varor utan att många inte ens funderar över varifrån allt kommer…
Bor man som jag i glesbygd betyder väder och väderomslag mycket mer. Blir det åska, storm eller sträng kyla måste ”beredskapen” höjas. Är åskan nära måste telefonjack, TV-apparaten och datorerna kopplas ur. Är elförsörjningen hotad ska vatten tappas upp, lampolja och värmeljus ska finnas till hands. Torr småved ska in till järnspis och kakelugnar. Varje dag innebär också att en massa triviala frågor ska besvaras. Går det att ta fram falufärgen? Jobb i skogen eller på vedbacken? Gummistövlar eller bara grova skor? Regnkläder? Bara ett par eller dubbla långkalsonger? Behöver jag tända pannan en gång till? Varför kommer inte grannen med plogen?
Internet har för oss revolutionerat möjligheterna att ha lite framförhållning i vardagslivet. En bagatell som att gå en långtur med vår hund gör jag sällan utan att först att tittat på någon av SMHI:s, DMI:s eller Yr:s färska radarbilder…
I dagarna är det den extremt tidiga vintern som fascinerar. Visst. Vi brukar få en rejäl köldknäpp någon vecka i november. Men nu kommer oktober och november tillsammans att bli den kallaste höst jag upplevt.
.
.
En del har inte blivit gjort. Som skulle blivit gjort.
Trädgårdsstolen, krattor och spade vill komma in…
.
I backspegeln har vi samtidigt fjolårets riktiga vargavinter. För vår del var det den kanske kallaste vintern sedan krigsvintrarna 1941/42. Men då var det en mild november. Kylan satte in först vid Lucia. Jag ser också i väderrapporter från Danmark, Storbritannien, Nordtyskland, Nederländerna och Belgien att kylan strömmar ner i ett stuprör från Grönland/Island. För övrigt i samma ”rör” som ifjol kunde transportera ner massor med vulkanaska över norra Europa.
.
.

.
England och Skottland har fått vinter. Bilder från i går.
I fjol dog 3 0 000 människor av kylan. De hade inte råd med värme.
I dagarna höjer bolagen sina avgifter med 6-9 procent.
Trots att deras vinster gått upp med 40 procent.
.
Vi har ett göra med ett väderskifte. Den fråga som står mig närmast, skulle Marx väl ha förstått, kommer veden att räcka? Inte heller vi skulle ha råd att värma med bara el. En vidare fråga är om det blir ett mer kortvarigt eller ett längre ”regimskifte”?
De vanliga, mer milda västvindarna orkar inte fram utan släpper ner kyla från norr och från Polen och Ryssland. Meteorologerna kallar detta för den Nordatlantiska oscillationen (NAO), vilket betyder svängningar fram och tillbaka mellan högtryck och lågtryck i atmosfären. Som mätpunkt har man tryckskillnaden mellan lågtrycket över Island och högtrycket över Azorerna. Just nu upprepas samma scenario som i fjol, tryckskillnaden mellan dessa områden är liten eller negativ.
.
.

.
Den här skillnaden har kvantifierats i mätningarna ända sedan 1820 och diagrammet ovan visar hur det sett ut. Ser man till talet som mäts blev fjolårets resultat ett riktigt utropstecken! Fast upp och ned. Skillnaden var starkt negativ. Sedan dess har förhållandet varit fastlåst och det är detta som nu demonstreras i det kalla novembervädret.
.
.
Freja i morse. Hon älskar de snöstormar och den is vi har fått.
Men i Canada och i Labrador, där rasen har sitt ursprung,
där var det i fjol mildare än vanligt.
.
I Arktis väster om Grönland var det samtidigt milt. Vi minns slasket under vinter-OS i Vancouver. Men blir stupröret kvar och flyttar det sig västerut förändras den bilden efterhand. Då kan det vara så att hela Arktis blir kallare. Ett mer eller mindre kort väder- eller klimatskifte på vår del av planeten innebär ändå inte att en ca trettioårig trend mot mildare väder skulle vara bruten. Inte ens om vi får krigsvintrar i tio år. Men det kan innebära en del tveksamheter och en del frågetecken kring prognoser gjorda på halvlång sikt. Ser vi till längre intervaller än trettio år. Exempelvis de sista tvåtusen åren med mildvädret kring tusentalet, då det gick att ha mjölkjordbruk på Grönland, och senare den Lilla istiden med för Nordens del kanske kulmen när Karl X Gustav tågade över isarna både på Lilla och Stora Bält, blir den förändring av NAO som nu skett intressant, men ändå bara en detalj i en lång historisk klimatcykel.
.

.
Här har vi två aktuella bilder som visar väderläget i Europa.
Vindarna i atmosfären kallas jetströmmar, nedan,
och det är deras vandringar som är så viktiga.
.

.
De här två bilderna visar hur det såg ut i fjol vinter.
.

-

.
Till sist en länk där du kan följa hur isläggningen börjat.
Ska det bli en ny ryss- eller vargavinter?
Eller ska vi få se tofsviporna komma redan i mars?
.
Länk till SMHI:s karta över isläggning
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, ryssvinter, vargavinter, snöstorm, snökaso, klimatfråganj
I pressen: SVD1,SVD2,GP1,GP2,SVD3,DN1,GP3,GP4,SVD4,AB1,AB2,Expr1,SDS1,SVD5,
Ny vargavinter på väg.
28 Jan 10
En härlig ryssvinter är här.
.
Mest brukar vi tala om högsommar. Men varför inte högvinter? Årets kallaste tid ska vara 20 januari till 20 februari och där är vi nu. Snön har vräkt ner. I går kväll med inslag av slask. Men redan nu om morgonen är ny rysskyla på väg och vi har fått bländvit, gnistrande härlig skarsnö. Ute i skärgårdarna mot Västerhavet fortsätter isläggningen. Nere vid Göta älvs mynning – mitt i Göteborg – metar man välsmakande sik på isen.
.
Januari var kall men ändå något mildare än samma månad 1987. Men består vargavintern februari ut blir denna vinter jämförbar med ”lilla istiden” 1962/63. Detta därför att vi i år till skillnad från -87 också har haft en extremt kall december. Vad jag kan se har kylan haft sitt grepp över stora delar av norra halvklotet. En natt noterade Ojmjakon i ryska Sibirien minus 61 grader ( i dag bara -40 ). I amerikanska Florida har det rapporterats om frost över många citrusodlingar.
.
.
.
Det bildades tidigt ”pannkaksis” här på Västkusten. Det uppstår när det söta insjövattnet från Östersjön flyter över ett tyngre underkylt saltvatten. Insjövattnet fryser då till och popar upp som plättar eller pannkakor. Bild från SMHI:s hemsida.
.
Läser i dagens engelska Independent att man i år – efter den kyligaste vintern på trettio år – befarar en väldig fågeldöd. På samma sätt som 1962/63 när frosten tog livet av upp till 80 procent av vissa arter. Nu i helgen observerar och räknar en halv miljon britter de fåglar som besöker matbord, balkonger och trädgårdar. I fjol var det 552 000 människor i 279 000 trädgårdar som räknade samman 73 arter och 8.5 miljoner fåglar. En hel folkrörelse.
.
I går blev det mycket bestyr när vinterstormen drog in. Här rasade lufttrycket rekordsnabbt. På min morfars gamla barometer från 770 pascal ner till 730 på bara två timmar! Både varmvatten och värme hämtar vi från en så kallad keramisk ekopanna. Den står i vår gamla ladugård och via en kulvert långt ner under tjälen flödar sedan vamvattnet in till element och varmvattenberedaren. Den har en ackumulator ( en sorts termos ) på 1000 liter som kan värmas upp till ett 80-tal grader. Men i den stränga kyla som varit måste man ändå elda två tretimmarspass om dygnet. Sedan i september har vi gjort av med 20 kubikmeter fast, torr blandved. Den börjar att tryta! Men när det är storm på väg kan elströmmen försvinna, pumparna slås ut, vår egen ”centralvärme” fungerar inte och då gäller det att ha inne finhuggen ved till kökets järnspis och kakelugnen i vårt vardagsrum.
.
.
.
Vår gamla järnspis från Halmstads gjuterimaskiner fungerar bra och när elen slås ut
blir det en glödande härd för värme, kaffe och mat.
.
Inne i huset ska vatten tappas upp. Dricks- och kaffevatten (järnspisen fungerar bra). Men det behövs också tre, fyra hinkar till toaletten. Ljus, lysolja och batterier till ficklampor, radio och mobiler ska ses över. Är det inte elströmmen som går. Kan det vara telefonlinjen som bryts. Efterhand under kvällen tog dessutom skottningen mer och mer tid. Sent men väldigt bra kunde också grannen komma loss och ploga. Vi har två kilometer till närmaste större väg.
.
*
I dag kunde jag höra att talgoxarna anar lite vår i ljusflödet. Här januarisolen över vår kalvhage.
.
När detta var klart var det bara att sova lugnt. Nu blev det inget elavbrott utan jag vaknade till ett vidunderligt vackert vinterlandskap. Först månsken i nedan. Sedan med en bländande förmiddagssol där jag hörde att våra talgoxar anade lite vår i det flödande ljuset. Visst är det mer att göra på landet när det stormar. Själv har jag lite av Muminpappan i mig och tror alltid att det är det värsta ovädret som är på gång. Men det är samtidigt befriande att få uppleva hur naturen lever och gudaskönt att vakna upp och ute på morgonrundan kunna kramas med ett vitt täcke, helt orört av salt och bilavgaser. Under några timmar med en uppsluppen Freja, vår labradortik, kunde jag senare i dag gå ut i snölandskapet och vädra ut det mesta som annars rådbråkar huvudet.
.
Det är härligt att leva.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, miljö, vinter, vargavinter, ryssvinter, hundar, labrador, fågeldöd, Sibirien, Snöstorm









Senaste kommentarer