"Den världskarta som inte visar var landet Utopia ligger är inte värd ett enda ögonkast." Oscar Wilde
Inlägg taggade Protester
Vi är 99%
26 Okt 11
Occupy Wall Street har rätt
-Vi är 99% , skanderar demonstrationerna på Wall Street och i andra amerikanska städer. De har i alla fall rätt till 90%. I det här diagrammet nedan ser du att medan 90% av realinkomsterna i USA nästan legat still sedan 1979 har den rikaste 100-delen och ännu mer den rikaste 1000-delen sett sina inkomster rusa i höjden. Det här är den materiella grunden till de protesterande människornas slagrop.
.
Utvecklingen gäller reallöner, det vill säga inflationen är borträknad. Medan 90% av lönerna steg bara 5% under hela perioden, uteslutande beroende på en kraftig ökning 1997-2001, kunde de rikaste se sina löner stiga med 224 % respektive 390 % under perioden 1979-2007.
Bloggare:
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Occupy Wall Street, Löner, USA, Rika
Israel tältar
9 Aug 11
Vår runt Medelhavet.
.
Vad händer? Enorma demonstrationer mot dyrtid och sociala orättvisor i Israel. Man tror knappt sina ögon. Var som helst men inte i Israel var nog den allmänna känslan bara för en månad sedan. Ändå sker det och därmed har Israel också fått sina ”arabiska vår”. Efter de omfattande sociala striderna i Spanien och Grekland borde det i stället kallas en vår runt Medelhavet.
.
I Tel Aviv samlas alla till protest på Rotschild boulevard.
.
Likheterna med den explosiva utvecklingen i Tunisien och Egypten är slående. Liksom i Tunisien var det en gnista som tände präriebranden. En ung kvinna kastades ut ur sin lägenhet när hon inte längre klarade av hyran. En händelse som kan ha föregåtts av många liknande under året. Men den här gången tog det eld. Hennes nödrop på Facebook hördes vida omkring. När hon slog upp sitt ensamma tält på det chicka Rotschild boulevard i Tel Aviv anslöt hundratals människor och ett tält blev till många. Snöbollen var i rullning. En månad senare demonstrerar 300 000 personer över hela landet under den gemensamma parollen ”Folket kräver social rättvisa”, under klart inflytande från den arabiska varianten ”Folket kräver regeringens avgång”.
Parollen ”Detta är Egypten” som var vanlig i demonstrationen den 6 augusti kanske fanns där för att understryka det som klicken kring Netanyahu vägrar att inse.
Om gnistan var en avhyst ung kvinna så är de nyliberala avregleringarna grunden till dagens kris i Israel. Dyrtiden och den stora sociala ojämlikheten i landet är brasved. Sedan den israeliska ”socialismen” lämpades överbord har nyliberalismens alla underbara mediciner prövats för att ge ekonomin styrka. Men det enda som stärkts är de stora sociala klyftorna och låglönernas andel bland de med jobb. Av alla industriländer tillhör Israel de med de största sociala klyftorna. Hyror, matpriser, avgifter till dagis och andra vanliga utgifter för en arbetande familj har rusat i höjden medan lönerna inte följt med i samma takt.
.
I lördags deltog 300 000 i den landsomfattande protesten.
.
I Israeliska och internationella media sägs det att ”medelklassen” gör uppror. Det är en sanning att ta med en nypa salt. Redan termen kan fås att inkludera allt mellan rik och fattig.
-Politikerna föredrar att kalla demonstranterna medelklass trots att de flesta är hyresgäster i offentliga bostäder, ensamstående mödrar, immigranter från Asien och Afrika och gästarbetare, skriver den radikala webbsiten Alternative Information Centre.
Dessutom täcker begreppet vanliga arbetande människor med arbetsvillkor som inte skiljer sig från den klassiske arbetarens med skit under naglarna och skiftnyckeln i bakfickan. Denna ”medelklass” reser sig mot följderna av de nyliberala avregleringarna som ägt rum de senaste decennierna.
-Människorna inser att problemet är hela det nyliberala systemet. De säger att det är en social protest och inte politisk därför att de är rädda att målas upp som radikala eller manipulerade av de politiska partierna, skriver AIC.
För den sionistiska högern under Netanyahus ledning är protesterna en enorm utmaning. Till att börja med försökte hökarna vifta bort det hela som verk av ett gäng ”vattenpiprökare och sushiätare” som rasisten Avigdor Lieberman uttryckte det. Även Netanyahu försökte dra löje över protesterna. Svaret gavs på gatan. Lördagen den 30 juli var demonstranterna närmare 200 000,enligt polisen och lördagen efteråt, den 6 augusti, 300 000 också enligt polisen, med över 200 000 i det sekulära fästet Tel Aviv. Demonstranterna säger att de ska organisera en ”miljonmarsch” i september, som ett eko från Tahrirtorget.
.
I det mer sekulära Tel Aviv finns det en plats även för Che.
.
Nu kommer det annat ljud ur skällan. Netanyahu har tillsatt en kommission för att utreda bostadsproblemen och mjuka toner sänds ut för att lugna de oppositionella som inte ännu har en politisk kritik av den sittande regeringen. Kraven är sociala och kan inte på samma sätt som i Egypten bli till ett krav på regimens avgång. Israel har en parlamentarisk regim och den avsätts genom allmänna val. I dag skulle antagligen ett krav på nyval bli till en manöver som avväpnar den sociala protesten i stället för att stärka den. ”Vi kan inte tillfredsställa allas krav” varnade dock ”Bibi”, medveten om att hans regeringskoalition sätter absolut prioritet för finansieringen av det fortsatta bygget i kolonierna.
I måndags publicerade camparna på Rotschild boulevard ett dokument med sex krav riktade till regeringen. Att ”Bibi” redan nu säger att han inte kan möta alla behov blir uppenbart när man tar del av demonstranternas krav.
-I decennier har Israels regeringar fört en privatiseringspolitik som gett
marknaden fria händer, inleds manifestet som kallas Visionsdokumentet och som visar att det är den nyliberala politiken människorna vänder sig emot vilket kraven här under visar.
-en politik för minskade sociala klyftor.
-ändra huvudprinciperna i det ekonomiska systemet.
-minska levnadskostnaderna
-skapa full sysselsättning och inför statlig priskontroll på basvaror
-prioritera de fattigas behov
-mer offentliga investeringar i utbildning och vård
-skapa lösningar på bostadskrisen, transportproblemen och krisen i den offentliga servicen.
Ett av problemen för regeringen är att den inte vet vem den ska ”diskutera med”. Högern säger att den inte har någon ”förhandlingspartner” bland palestinierna. Nu verkar det också gälla gentemot det egna folket. Demonstranterna kräver att alla ”diskussioner” ska ske inför helt öppen ridå. Vilket inte bara regeringen utan också fackföreningen Histadrut och det nationella studentförbundet vänder sig emot.
–Vi är ett demokratiskt land, vi är inte Egypten eller Syrien, sa Histadruts ordförande Ofer Eini för att skyla över decennier av kollaboration med den ena högerregeringen efter den andra. Att han därmed indirekt medger att kraven på öppenhet i den offentliga diskussionen i grannländerna står i kontrast till myglet i Knesset inser han nog inte.
.
Histadruts ordförande Ofer Eini i mitten.
.
Den enorma proteströrelsen som i ett slag ändrat den politiska scenen i Israel står också själv inför stora problem. I dag är spontaniteten och dynamiken i mobiliseringen en stor tillgång. Men samtidigt saknar den en ledning och en politik. Kraven är sociala och politiken skrämmer. Det är kanske anledningen till att det känsligaste problemet av alla –ockupationen av Palestina- inte finns med i debatten. Den svagheten kan förklara varför väldigt få av den arabiska minoriteten i Israel finns med i demonstrationerna. Men det kan också bero på en ryggmärgsreflex: ”vad gnäller ni över? Det är vi som har det svårt i Israel”. Det är ju sant men en lösning på den palestinska minoritetens problem kan bara nås om de själva ställer upp i kampen och kräver lika rättigheter på alla områden tillsammans med folket på Rotschild boulevard.
.
Här var det en gång träd och betesmarker tillhörande palestinska bönder.
.
Kampen i Tel Aviv och i alla andra städer kan inte heller utvecklas positivt i längden om inte motståndet mot ockupationen av Västbanken och östra Jerusalem blir en del av kampen. Länken finns där. Demonstranternas krav på fler offentligägda billiga bostäder kan stärkas av de ekonomiska prioriteringar den sionistiska regeringen gör. Medan bara 20,7 procent av bostadsbyggandet i hela Israel(kolonierna inräknade) finansierades av staten under perioden 1994-2009 var siffran för kolonierna under samma period 50 procent.
Religiösa ledare för ”bosättarna” fattar faran och driver redan en kampanj mot demonstranterna för att vara ”vänsterister” i lånade kläder. De inser att kostnaderna för ockupationen står i konflikt med ett positivt svar på demonstranternas Visionsdokument och att enda vägen att tillfredsställa de sociala kraven inom Israel är en rättvis fred med Palestina. Det är ett skräckscenario för Bibi, Lieberman och extremisterna i Knesset. Det är helt otänkbart att de kan komma upp med ”lösningar” som avväpnar protesterna. Bibi har redan lovat att inte ett öre kommer att tas från den militära budgeten.
.
Bloggare: Jinge,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Israel, Tel Aviv, Rotschild boulevard, Palestina,
Algers polis utmanas
13 Feb 11
Ett steg på vägen i Alger.
.
Trots polisens förstärkningar lyckades mer än två tusen demonstranter att i lördags samlas till en protest på Första Majtorget i Alger. Mubaraks fall dagen innan hade stimulerat många att trotsa demonstrationsförbudet och den massiva insatsen av kravallpolis.
Redan tidigt på morgonen sattes 30 000 kravallpoliser in för att blockera alla infarter till Alger. Hundratals aktivister arresterades redan i dessa vägspärrar. Polisen hade också stängt av alla gator in till Förstamajtorget.
.
Flera tusen demonstranter trotsade undantagslagarna och demonstrationsförbudet.
.
Rädslan för polisens våld är verkligen befogad. Så sent som den 22 januari kallade RCD (Rally för Kultur och Demkrati) till en liknande demonstration. Då slog 20 000 poliser brutalt ned de 500 personer som försökte organisera en demonstration och inte mindre än fem personer dödades av polisen och flera hundra arresterades.
.
Bouteflika tillsammans med sin gode vän bling-bling Sarkozy
.
Trots det lyckades i går flera tusen demonstrera sin avsky för den algeriska polisstaten och kräva ett slut på undantagstillståndet, ett slut på korruptionen och social rättvisa i ett samhälle med stora rikedomar och massor av fattiga.
Den härskande arméeliten med nickedockan Bouteflika som president upprätthåller sin makt med polisterror. Algeriet är det polistätaste landet i världen. Till det har eliten pengar. Men ordentlig mat för dagen och arbeten åt de fattiga finns inga resurser. Lördagens demonstration var ett stort steg framåt. Det öppnas stora sprickor i rädslans mur. Bakom den börjar de härskande darra på manschetten.
.
Media: DN1,SVD1,SVD2,AB1,AB2,SVD2,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Algeriet, Egypten, Bouteflika, Polisvåld, Alger,
-Ned med Mubarak
27 Jan 11
-Ska dom åka bort ?
.
I alla sociala uppror och revolutioner blomstrar skämten om de hatade regenter och statschefer som enbart håller sig kvar med grovt våld. Egypten och skämten om Hosni Mubarak är inget undantag. Här följer ett som prickar mitt i.
”Ärkeängeln stiger ned till Mubaraks dödsbädd och säger: – Hosni det är dags att säga adjö till folket.
Hosni: Varför då, ska dom åka bort?”
.
Det hatade ansiktet slits i stycken.
.
Ett av många skämt som driver med makten och samtidigt stryker under det dramatiska läge som nu råder i landet. I dag torsdag är i stort sett alla kontakter med landet brutna. Facebook, Twitter, mobiltelefoni, fast telefoni, allt har tystats ned av diktaturen som verkar satsa på absolut våld sedan det relativa våldet i tisdag och onsdag inte lyckades rensa gatorna från den ungdom som reser sig mot presidenten, tortyren, korruptionen och arbetslösheten.
I staden Suez var det mycket hårda sammanstötningar mellan protesterande ungdomar och kravallpolis i går då enligt uppgifter en regeringsbyggnad brändes ned. I dag torsdag är Suez helt avskuret från omvärlden. Rykten talar om kanske tusen fängslade demonstranter enbart i Suez.
I dag torsdag följer nya protester trots det omfattande polisvåldet. Redan nu på morgonen meddelar Al Jazeera att en polisstation bränts ned i Suez, där demonstrationerna verkar övergå i uppror. I dag kommer också fredspristagaren Muhamed El Baradei tillbaka till landet för att som han säger:
-Jag åker tillbaka till Kairo för att delta på gatorna, för det finns inget annat alternativ.
Om hans närvaro kan stärka mobiliseringen återstår att se.
.
Trots massiva insatser av kravallpolisen kunde ungdomarna bryta sig fram.
.
Mumien i Kairo vill inte släppa taget om makten och verkar fortfarande hålla sig till planen att sonen Gamal ska ta över när benen inte längre bär. Problemet är bara att Gamal är en mycket avskydd person och att armécheferna, som har den verkliga makten i landet, sägs vara emot en tronföljd med Gamal i huvudrollen.
Vågorna från den tunisiska revolutionen verkar växa till en tsunami som kan dränka alla mossiga diktaturer på sin väg. I Jordanien låtsas Kungen att det regnar och låter folket protestera mot regeringen och dyrtiden. I Jemen, av alla platser, var det i går på nytt demonstrationer som krävde frihet och som skanderade att ”trettio år är nog” och krävde president Salehs avgång samtidigt som de tusentals demonstranterna sa nej till sonen som efterföljare.
.
Med stort mod möts kravallpolisen ansikte mot ansikte.
.
Vem kunde ana att den gnista som tändes i Sidi Bouzid den 17 december skulle bli till en präriebrand inom loppet av en månad. Den tunisiska ”legala” oppositionen togs på sängen och visade sedan upp sitt rätta ansikte genom att sätta sig i den nya regeringen. I Egypten händer samma sak. De många ”legala” oppositionspartierna, som egentligen bara är kotterier kring enskilda personligheter utan massbas, togs på sängen av ungdomens revolt och har hittills inte spelat någon roll alls.
Även det Muslimska broderskapet saknade röst i mobiliseringen. Rörelsens ledning var i stället milt avog mot initiativen till protester och uppmanade inte sina anhängare att delta. Bedömare anser att cirka en femtedel av landets över åttio miljoner medborgare ansluter sig till broderskapets ideoligiskt/religiösa strömning. De organiserar skolor och sköter sociala inrättningar som staten inte tillhandahåller och vill säkerligen inte dra på sig maktens vrede.
.
Unga kvinnor som säger vad de vill och klär sig som de vill.
.
-Man vet vad man har men inte vad man får, verkar styra broderskapets handlande. Med sin djupa konservatism och medeltida kvinnosyn har de säkert svårt att acceptera den revolterande ungdomens frispråkighet och ”omoral”.
-Man vet vad man har men inte vad man får, verkar också ha varit devisen i Washington. Hillary Clintons uttalande i tisdags om den ”stabila regimen” i Kairo var så hårresande att det följdes dagen efter av ett nytt uttalande som bad Mubarak lyssna till folket och att inte censurera cyberrymden. Det senare kravet verkar ha fallit för döva öron.
Oavsett hur revolterna i regionen utvecklas den närmaste tiden stirrar den bittra sanningen Barack Obama och Pentagon i ögonen: ”kriget mot terrorismen” är en diplomatisk katastrof för USAs intressen i hela Nordafrika och Mellanöstern. Vad vi ser nu är rekylen av Georg W. Bushs kanonsalvor mot hela arabvärldens befolkning.
.
Frihet ger vingar.
.
I Tunisien och Egypten finns det inte en människa som vänder sig till ”den amerikanska demokratin” efter förebilder för det samhälle ungdomen ropar efter. Barack Obamas berömda tal i Kairo är glömt och begravt under ruinerna efter ”kriget mot terrorismen” och det diplomatiska haveriet efter WikiLeaks avslöjanden.
”På sin dödsbädd frågar sig Mubarak vad som ska hända hans folk när han går bort.
–Herr president oroa er inte, svarar hans rådgivare, egyptierna är ett solitt folk som kan äta grus för att överleva.
Mubarak (efter lång stunds eftertanke) till sin rådgivare:
-Kan du ordna monopol på handeln med grus åt min son Alaa?
.
EFTER ” AVGÅ BEN ALI”
”AVGÅ MUBARAK”
-Hörru Hosni, om du tar med dig Bouteflika och Khadaffi fixar jag gruppbiljett.
.
Media: DN1,DN2,DN3,SVD1,SVD2,GP1,GP2,DN4,DN5,DN6,DN7,SVD3,DN8,SVD4,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Tunisien, Egypten, Mubarak, Ben Ali, Kairo, Obama, Clinton,
Upproret i Tunisien.
13 Jan 11
-Avgå Ben Ali.
.
Protesterna i Tunisien sprider sig och når nu en ny nivå. Hela upproret fokuseras nu på president Ben Alis vara eller inte vara. Vad som började som krav på arbete för unga utan arbete handlar nu om att diktatorn ska avgå och lämna plats åt tunisierna att själva bestämma sin framtid.
Den 17 december brände sig en ung arbetslös akademiker till döds i protest mot myndigheternas trakasserier. Protesterna spred sig snabbt till många städer. Men de stannade huvudsakligen i landets fattiga inland i städer som Sidi Bouzid, Kasserine och Sfax.
I tisdags bröts det relativa lugn som rått i huvudstaden Tunis och därmed gick upproret in i en ny fas där diktatorns politiska överlevnad blivit den centrala frågan. Efter att minst femtio personer dödats av polisen utan att de protesterande skrämts bort från gatorna stod det klart att ännu mer våld efter våldet inte är en lösning för Ben Ali.
.
Ben Ali besökte den unge mannen som brände sig till döds i protest. Hans ”omtanke” blidkade inte någon. Den unge mannen dog strax efter att bilden ovan togs.
.
Det nya i situationen består av tre element. För det första har centrum för protesterna flyttats till huvudstaden Tunis. I tisdag och onsdag deltog tusentals människor i protesterna som inte upphörde trots att även militär sattes in. Det ligger viktig symbolik i att även i stadsdelen Ettadhamen (Solidaritet) reser sig innevånarna och kräver diktatorns avgång. Ettadhamen har av regimen alltid hållits upp som praktexemplet på sociala framsteg och välfärd i landet och besöktes till och med av Hillary Clinton när hon var First Lady i Vita Huset.
I och med att advokater, tjänstemän, artister och andra grupper ansluter sig till protesterna betyder det att rörelsen nu sprider sig utöver de unga arbetslösas krets. Till och med UGTT, den nationella fackliga federationen som stött regimen, deltar nu aktivt i protesterna. I Sfax manade exempelvis UGTT i onsdags till generalstrejk.
.
Ungdomen är inte längre ensam i sin protest. Hela befolkningen reser sig.
.
Till sist är det också av stor betydelse att armens soldater satts in i huvudstaden för att bevaka strategiska platser som presidentens palats Karthago och franska ambassaden. Det innebär att regimens sista försvarsverk tas i bruk. Natten till torsdag rådde det för första gången utegångsförbud i huvudstaden.
Det kan visa sig bli ett ödesdigert drag. För till skillnad från polisstyrkorna har det redan rapporterats om slitningar i arméns led och till och med om bråk mellan polisen och armén i Sfax, Tunisiens näst största stad.
Enligt uppgifter från oppositionen har chefen för arméns landstyrkor, general Rachid Ammar, avskedats sedan han vägrat ge soldaterna order att skjuta skarpt.
Rörelsens utbredning och allt radikalare karaktär har tvingat Ben Ali att släppa lite på greppet om piskan och dra fram en stor morot ur hatten. Efter att ha anklagat demonstranterna för att vara ”terrorister” styrda från utlandet gjorde han i onsdags lappkast och annonserade tre åtgärder för att försöka blidka den folkliga ilskan.
Inrikesministern som leder polisen avskedades på stående fot. Han sa också att alla som fängslats sedan protesterna startade ska släppas och han ska tillsätta en kommission för att utreda klagomålen om korruption.
.
Protesterna blir allt tuffare i huvudstaden Tunis.
.
-För lite och för sent, kan befolkningens svar sammanfattas till. Det handlar inte längre om att vänta på utlovade arbeten i utbyte mot fortsatt styre för Ben Ali. Han ska avgå ! Det är det enda som nu rörelsen fokuserar på.
I Ben Alis familjkrets har vissa redan fått det för hett under fötterna. Har råttorna redan börjat ta det säkra före det osäkra? I alla fall rapporteras det att Ben Alis svärson som äger en av de få tillåtna ”oppositionella” tidningarna redan lämnat landet. Hela den korrupta familjen har säkerligen redan fyllt sina bankkonton i London och Zurich. Hos Sarkosy kan de säkert räkna med stor gästfrihet om ödet går fram för hårt med diktaturen.
I Frankrike sitter den politiska eliten i en minst sagt svår sits. Å ena sidan har Frankrikes ledare alltid hållit regimen i Tunis under armarna och tänker fortsätta med det. Å andra sidan kan alla band brista om det pågående upproret leder till diktaturens fall. Då kan Frankrikes good-will vara förbrukad på grund av det tysta samförstånd som rått mellan Paris och Tunis sedan protesterna startade.
.
-Ta det lugnt min vän, Frankrike står på din sida.
.
När äntligen regeringens utrikesminister Michèle Alliot-Marie tog bladet från munnen sa hon att Frankrike inte hade några ”lektioner” att ge Tunis. Till allas förvåning släppte hon sedan att ”Frankrike kan däremot erbjuda sin stora kunskap i upprätthållande av lag och ordning”. Efter den grodan finns det inte många franska supportrar kvar i Tunisien. Ungdomarna i Paris förorter, ofta med ursprung i Algeriet och Tunisien, vet hur den lag och ordningen ser ut.
Egentligen är det hela den politiska världen i Frankrike som förblindats av sina gamla koloniala band med Tunisien. Det franska socialistpartiet tog tre veckor på sig för att häromdagen publicera ett första krystat stöd till folkets kamp. Samma sak gäller de gröna som också behövde flera veckor på sig för att hitta de rätta orden. Endast den yttersta vänstern, som exempelvis mina fränder i NPA, ställde sig på upprorets sida från första dagen.
Det ska de ha stor heder av. För i länder med kolonial historia har det visat sig svårt för även ”vänstern” att ställa sig på de förtrycktas sida. Under det franska kolonialkriget i Algeriet stod exempelvis de franska socialisterna på den franska militärens sida. Än i dag syns effekterna av det förräderiet mot befolkningen i Nordafrika i Ségolène Royals och andra ”socialisters” ljumma stöd till kampen.
.
Media: GP1,DN1,SVD1,SVD2,DN2,SVD3,SVD4,DN3,SVD4,
Bloggare: Röda Malmö,Röda Lund,Flutetankar,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Tunisien, Algeriet, Ben Ali, Uppror, Sarkosy, UGTT,
Revolt i Tunisien
7 Jan 11
Landets unga kräver frihet och arbete.
.
I tre veckor har unga tunisier kraftigt protesterat mot diktaturen i landet trots polisvåld och hård repression. Paroller och slogans som inte någon hade vågat stå ens i närheten av för en månad sedan är nu närvarande i demonstrationer över hela landet.
Ned med diktaturen.
Arbete och frihet. Nej till censur.
Frihet, frihet – ingen president på livstid.
Ett fritt Tunisien – ut med Ben Ali.
Som i ett trollslag är fruktan för diktatorn Ben Ali och hans maffiaklan borta med vinden. Internationella media har svårt att arbeta i Tunisien eftersom regeringen vägrar journalister inresetillstånd. Men ändå står det klart att protesterna mot regimen är massiva och landsomfattande. Det framgår av enskilda rapporter och framför allt från hundratals facebooksidor som censuren inte hinner blockera i samma takt som de skapas.
.
Demonstrationer den 28 december.
.
Det var en enskild tragisk händelse som satte eld på stubinen. En 26-årig man, Mohamed Bouazizi, i den lilla staden Sidi Bouzid satte eld på sig själv framför regionsguvernörens residens den 17 december. Mohameds desperata akt var ett svar på myndigheternas trakasserier som förbjöd honom att sälja grönsaker och frukt över stånd i den lokala bazaren.
Den unge mannen hade ett fint diplom från ett universitet men saknade arbete som en stor del av landets universitetsutbildade ungdom. Som ensam försörjare av åtta syskon blev myndigheternas trakasserier för mycket. I ren desperation brände han sig till döds i protest.
.
Diktaturen skrämmer inte längre landets ungdom till tystnad.
.
Mohameds död blev i sin tur droppen som fick den tunisiska bägaren att rinna över. Första dagen demonstrerade lokalbefolkningen i Sidi Bouzid i solidaritet med Mohamed.
Efter tre dagar demonstrerade massor av människor över hela landet, främst unga arbetslösa och studerande men också lokala fackliga organisationer deltog liksom radikala unga advokater.
Där demonstrationerna mötts av polisvåld har lokala polisstationer, det härskande partiets lokaler och andra officiella byggnader attackerats och i vissa fall bränts ner. Minnesstatyer över diktatorns makttillträde och också raserats.
Tunisien styrs med järnhand av diktatorn Ben Ali sedan den 7 november 1987 då han tog makten i en statskupp. Hans klan, familjen Trabelsi, har använt statsmakten till att sätta en omfattande korruption i system och gjort familjen till den rikaste i landet.
Gnistan till revolten var Mohameds desperata akt men orsakerna finns i samhällets sätt att fungera. Innan krisen bröstade sig Ben Ali med att tillväxten i landet var ganska hög och befolkningen tycktes acceptera diktatorns förtryck av det fria ordet och all politisk opposition i utbyte mot bättre materiella villkor. Men med finanskrisen drabbades också Tunisien och arbetslösheten bland landets arbetare och framför allt de unga grusade alla förhoppningar om bättre tider under Ben Ali.
I mobiliseringen mot regimen har cyberrymden än en gång visat sin enorma förmåga att på kort tid informera och mobilisera. Facebook och Twitter har trots censurens idoga arbete varit avgörande för att hålla motståndet informerat om vad som sker i landet och var och när protesterna äger rum.
På flera orter har lokala avdelningar av den landsomfattande fackliga organisationen UGTT stött och deltagit i protesterna. Däremot har den nationella ledningen ställt sig på regimens sida och på ett skandalöst sätt visat att den är Ben Alis bandhund.
Västerländska media har svårt att arbeta på plats. Men det ursäktar inte den nästan totala medietystnaden som rått under den tre veckor långa revolten. Ännu mindre ursäktar det den totala tystnaden från de självutnämnda försvararna av demokratiska rättigheter som Barack Obama, Nicolas Sarkozy och Angela Merkel eller radiotystnanden från vår egen twittermästare, Carl Bildt.
.
Vad kan de ha så roligt åt?
.
Varför sådan skamlös tystnade när samma personer gapar i högan sky när regimerna i Iran, Elfenbenskusten eller Kongo tar sig ”demokratiska friheter”? Svaret heter ”kriget mot terrorn”. Ben Ali har fått fria händer av västmakterna eftersom han går hårt fram med den lilla islamska extremism som finns i landet. För Sarkozy tillkommer att Frankrike är Tunisiens främsta handelspartner. Och i Paris vet man att skilja på diktaturer och diktaturer.
.
Media; GP1,DN1,GP2,DN2,DN3,DN4,SVD1,GP3,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Tunisien, Ben Ali, Diktatur, Protester, UGTT,
Maffians premiärminister sitter kvar .
15 Dec 10
Berlusconi köpte två röster !
.
- och spolas av folket
.
Den skrupellöse Silvio Berlusconi lyckades hålla sig kvar som regeringschef genom att vinna misstroendevetot i den italienska Senaten och Deputeradekammaren. Med minsta marginal men ändå.
Samtidigt visade landets ungdom att den inte längre accepterar clownen Silvio som ledare för ett allt mindre regerbart Italien. Enligt media protesterade minst 100 000 personer på gatorna mot regeringens universitetsreform och mot Berlusconis regeringspolitik. I flera städer blev det häftiga sammanstötningar mellan polis och demonstranter med många sårade.
I deputeradekammaren kom det nästan också till fysisk konfrontation mellan deputerade sedan den stod klart att två medlemmar av oppositionen hoppat över till Berlusconis led. Det verkar mer än troligt att de två köpts av Berlusconi. Åklagarämbetet i Rom har redan öppnat en dossier. ”Maffiusconi” förnekar sig inte. Gianfranco Fini har säkert rätt när han säger att Berlusconi håller sig kvar vid makten enbart för att undgå de otaliga åtal som väntar honom. Han är ju skyddad mot åtal tack vare de skräddarsydda lagar han själv stiftat.
.
I deputeradekammaren vann Berslusconi med tre rösters övervikt. Dra ifrån två köpta röster och två från oppositionen, frånvarande på grund av förlossning, och resultatet blir motsatt.
.
Silvio Berlusconis största politiska tillgång i nuläget är oppositionen. Den är så eländigt kraftlös och splittrad att Berlusconi tillsammans med separatisterna i Umberto Bossis Liga Nord kan fortsätta att regera trots att deras majoritet i dagens omröstning bygger på två kanske köpta röster och frånvaron av två deputerade i oppositionen.
Gianfranco Fini framstår som den store utmanaren i parlamentet men i opinionsundersökningar kommer han inte upp i tio procent. Trots slips och fina manér verkar det som hans fascistiska förflutna inte går hem i de italienska tavernorna.
.
På gatorna var det upprörd stämning efter omröstningen i Parlamentet.
.
Den reformistiska vänstern, det vill säga resterna av det forna kommunistpartiet och mutkolven Craxis socialister, har absolut inget att bjuda på.
Hoppet står i stället till de fackliga organisationerna och den studerande ungdomen. De senaste månaderna har fackliga protester och studentdemonstrationer avlöst varandra. Facklan från Grekland, Frankrike, Portugal, Storbritannien och Irland hålls brinnande.
Gårdagens omröstning var slutet på början till slutet för Silvio Berlusconi. Han har gjort allt rätt för att sparka sig själv. Mutor, call-girls, korruption, maffiakontakter, – you name it. Inget är obekant för mediemagnaten Berlusconi. Hans misstag var att han tog sin egen dåliga smak för italienarnas smak.
.
Media: GP1,GP2,DN1,DN2,DN3,SVD1,Dagens Arena,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, EU, Italien, Berlusconi, Fini, Korruption, Mutor, Maffia, Studenter,
Cameron redan illa ute.
10 Dec 10
Londons studenter gör uppror mot regeringens reaktionära sparplaner.
.
I går hördes protesterna från Londons gator ända in i Westminster. Lorder och deputerade kastade skrämda blickar över axeln innan de röstade för en höjning av studieavgifterna vid landets universitet. Grundavgiften höjdes från 35 000 kronor till 65 000 kronor och maxtaxan sattes till 100 000 kronor om året utan någon garanti mot att maxitaxan i realiteten blir en minitaxa.
Utanför parlamentet gick det hett till trots den bitande vinterkylan som lagt sig över Hennes Majestäts domäner. För första gången sedan gruvstrejkens dagar attackerades demonstranter av ridande polis i galopp. Studenterna verkar fast beslutna att fortsätta kampen mot de nya avgifterna och regeringens sparplaner i allmänhet. Samtidigt börjar fackliga organisationer, som varit tysta under lång tid, att visa stridshumör. Strejkerna i Londons tunnelbana är kanske början till en mer omfattande revolt mot Cameron/Cleggs extrema attack på den lilla sociala välfärd som ännu finns var i landet.
Det återstår att se. Vi kan ändå hoppas att protesterna sprider sig från södra Europa till hela kontinenten. Annars väntar en social katastrof för Europas arbetande befolkning. Den här gången finns det inget hörn att huka sig i för att hoppas det inte ska drabba dig. Den antisociala offensiven sker på alla fronter, in i minsta hörn.
För att värma oss i vinterkylan finns härunder bilder från gårdagens protester i London.
.
Brokiga studentdemonstrationer ger borgare skrämselhicka.
.
Unga ”terrorister” eller ungdom i kamp för framtiden?
.
Minnet av ”Thatcher the snatcher” lever ännu kvar.
.
Studenter bryter igenom polisbarrikaderna och tar sig in på Parlament Square. Allt under Big Bens vakande nuna.
.
På andra ”fronter” höll poliskedjorna stånd även om en och annan snut tappade sitt VMD, massförstörelsevapen.
.
Stop-Stop-Stop-Stop. Klara besked om vad regeringen kan
göra med sin ”reform”.
.
Ingen krävde av Solen att stoppa sin gång. Stop för regeringens galenskaper räcker för studenternas del.
.
Det var länge sedan Londons Bobbies strövade kring på gatorna som obeväpande gentlemän beredda att hjälpa första gamla dam över gatan.
.
Oh lord -how shocking!! Westminsters parkbänkar som vulgär brasved. Tänk på alla adlade bakdelar som de gjort bekantskap med.
.
Sent in på natten övervakade Big Ben sina undersåtars upptåg.
.
-Tarzan hjälp- gatan är full av apor. Nej- Jane det är bara våra fina pojkar från Eton som retat upp massan.
.
Bloggare: Svensson,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, London, Studenter, Demonstration, Cameron, Clegg, Westminster, Prins Charles
Brittiska studenter protesterar.
9 Dec 10
Att studera blir en lyx.
.
-Jag kommer aldrig att höja avgifterna för att studera vid universiteten.
Det var ett av liberaldemokraten Nick Cleggs vallöften i våras. Med rösterna knappt räknade hoppade Clegg in i en koalitionsregering med Torys under ledning av David Cameron, som inte alls hade lovat landets ungdom att de även i fortsättningen skulle kunna skaffa sig en högre utbildning.
.
-Förändring som funkar för dig, lovade Clegg inför valet. Tredubblade studieavgifter var inte vad de unga väntade sig.
.
I dag röstar det brittiska parlamentet för att tredubbla studieavgifterna vid landets universitet. Tiotusentals studenter kommer på nytt att göra sina röster hörda. Men tyvärr är inte tillräckligt många deputerade inne i Westminster lyhörda för ungdomarnas protester.
Nick Clegg har lyckats vrida om armarna på alla de sjutton liberaldemokratiska minstrarna och tillräckligt många deputerade för att höjningen från 30 000 kronor till 100 000 kronor per år ska få en majoritet i parlamentet.
-Att regera är att välja, speciellt i en koalitionsregering, sa en pressad Clegg häromdagen till sitt eget försvar. Inte alla låter sig övertygas om att handfasta vallöften är till för papperskorgen när det ska regeras.
****************
Gammal student säger sanningen.
Tariq Ali är välkänd för många svenskar. I sin ungdom var han känd för sina brandtal som studentledare. Numera som etablerad författare av både romaner och politiska analyser. Själv hade jag nöjet att träffa Tariq ett otal gånger under 70-talet då vi båda tillhörde ledningen av Fjärde Internationalen. Med Tariq närvarande på mötena var underhållningen garanterad. Med stor skicklighet lyckades han blanda analys och kvickheter till en konst han är en av få som behärskar.
I det här videoklippet berättar Tariq Ali för brittiska studenter om kampen förr och nu. Klicka, se och lyssna. En talets mästare agerar.
.
Media: DN1,GP1,DN2,SVD1,DN3,GP1,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Studenter, Clegg, Cameron, Tariq Ali, Universitet,
Brittiska studenter protesterar.
27 Nov 10
Rökridåer och studenrevolt.
.
Studenterna i Storbritannien är ursinniga över den nya toryregeringens groteska ökning av avgifterna vid universiteten. De har all rätt. Om David Camerons politik förverkligas blir det i det närmaste omöjligt för ungdomar från vanliga arbetarhem att skaffa sig en högre utbildning.
.
De är inte beredda att acceptera Camerons svångrem.
.
De nya reglerna som Tory lagt fast ger universiteten rätt att ta ut en årsavgift på 100 000 kronor i stället för 35 000 som nu. Det behövs ingen examen i bokföring för att se vad det kommer att få som resultat vad gäller rekryteringen till högre studier.
Medan studenterna i en rad demonstrationer över hela landet visat vad de anser om Camerons och Cleggs politik förklarade Cameron härom dagen att regeringen ska lägga ut närmare 20 miljoner kronor på att skapa ett ”välmåendeindex”. Lägga rökridåer kallas det i det militära när man ska hindra fi att se vad man håller på med.
.
Studenterna visar vad de tycker om David Cameron.
.
-Från april nästa år ska vi börja mäta vårt lands framsteg inte bara med hur mycket ekonomin växer, utan hur våra liv förbättras, inte bara hur levnadsstandarden ändras utan i hur vår livskvalitet ser ut, sa den stolte premiärministern.
-Cameron kommer säkert att använda det nya indexet till att säga att folk är lyckligare under Tory trots den stigande arbetslösheten, avhysning från bostäder, längre köer i vården och oöverkomligt dyr utbildning, kontrade Len McCluskey, nyvald ordförande i landets största fackförening – Unite.
.
Flera stora demonstrationer har redan hållits och i dag lördag 25 november är det dags igen.
Landets studenter lär inte imponeras speciellt även om Camerons lyckobarometer visar på högtryck. I dag lördag fylls landets gator på nytt av arga unga studenter. I nästa etapp kanske Unites medlemmar ansluter. I dag demonstrerar också de irländska fackföreningarna mot Brian Cowens reaktionära sparpaket.
.
I tusental har studenterna sagt ifrån.
.
Varför inte drömma lite?
.
Eller varför inte stödja barnbarnen?
.
Unga studenter skyddar en övergiven polisbil mot missriktat våld.
.
Bloggare; Jinge,Röda Malmö,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, England, London, Cameron, Clegg, Studenter, Unite
Senaste kommentarer