"Den världskarta som inte visar var landet Utopia ligger är inte värd ett enda ögonkast." Oscar Wilde
Inlägg taggade prinsessbrölopp
Koltrasten utklassade både bröllop och vuvuzelan…
17 Jun 10
.
.
Nu har äntligen brottet på vår fiberkabel åtgärdats. Kabeln hade lagts ner på bara 20 centimeters djup och blev därför illa tilltufsad när vi plöjde upp den gamla vallen…
.
På knappa två decennier har vi blivit vana med att leva med internet med dess allt större flöde av texter, information, musik och bilder. Den egna ekonomin hanteras över nätet och en viktig del av mitt umgänge med andra människor sker med hjälp av mejl och Skype – liksom med bloggen! Min bild av omvärlden bortom hagar och skogsbryn formas till viktiga delar av det material som finns att ta del av på nätet. Nu kom visserligen kabelbrottet vid ”rätt årstid”. Mellan hägg och syren. På måndag är det midsommar /den riktiga/ och det känns som om saven rinner till också i mina egna, aningen stela leder. Datorn hamnar i skymundan.
.
Den nya kabeln läggs på plats.
.
Men ändå är det trist att vara utan internet. En del människor frågar om inte datorerna gör att vi blir ”avskärmade” från ”verkligheten”. Sitter man dygnet runt och leker med något krigsspel är det självklart ett problem. Den ofta klartänkte filosofen Bertrand Russel höll på att helt och hållet fastna i schackets lockande labyrinter. Andra människor kan tillbringa hela sin tid med sport – eller att bara ”titta” på atleter av olika slag. En del har aldrig nästippen utanför bokpärmarna. Datorn som ett fantastiskt verktyg och inte minst de så kallade ”sociala medierna” kan självklart bli asociala om de ersätter vanligt umgänge. Men i sig är det ingen större skillnad mellan ett vanligt fönster, en kikare, en bok eller en dator. Med hjälp av internet kan vi se mer av ”verkligheten” runt omkring oss. Vi kan dessutom använda detta verktyg till att diskutera det vi ser eller upplever med andra. Hur vi sedan hanterar olika verktyg, tekniker eller varför vi gör vissa val är en helt annan sak.
.
I början av juni övergav även min gode vän Kjelle Pettersson sin dator på tidningen Internationalen till förmån för sättpotatis och vedklyvning. Här en stilstudie. Lägg märke till att ett färdigt vedstycke är i luften samtidigt som han redan är på på väg att hämta nästa klamp…
.
.
Under de tre veckor som gått utan internet blev det i början lite mer TV än vanligt. Under Israels terrorattack mot Ship to Gaza var det svårt att låta bli att följa dramatiken på Medelhavet över tillgängliga nyhetskanaler. SVT gjorde ett historiskt bottennapp med ett längre inslag i Aktuellt där redaktionen genom Lennart Persson hälsade Mattias Gardell välkommen hem som om vore han en efterlyst våldsverkare. Detta samtidigt som Aljazeera intervjuade svårt skadade människor från fredskonvojens Mavi Marmara, fartygets kapten och visade begravningen av offren för Israels terror. En senkommen eloge däremot till Carl Bildt som faktiskt tog sig till Istanbul för att på dess flygplats välkomna de svenska aktivisterna efter fångenskapen i Israel.
Den senaste tiden har jag nästan helt övergett svensk TV och radio. Detta därför att så gott som alla redaktioner bökar runt, grisar och vältrar sig i den historiskt utdöende monarkins sista kvarlevor. Det spelar i det stora hela ingen roll vad man än försöker lyssna eller titta på. I alla kanaler hittar man en infallsvinkel om detta bröllop mellan Victoria och Ockelbos stolte backslickare.
.
.
Både kronprinsessan Victoria och hennes prinsgemål Daniel Wrestling besökte nyligen de svenska soldaterna i deras läger ”Nordiskt norrsken”. Här studerar Victoria intensivt en fallossymbol i form av en pansarkanon ( är det månne så här dom ser ut?) . Paret gjorde därmed en tydlig politisk markering om att monarkin i Sverige ställer sig bakom USA:s ockupation av Afghanistan. Kan man fläta ihop stundande storståtligt bröllop med Sveriges nya NATO-uniformer och kriget i Afghanistan kan många hjärtan vinnas för kriget. På samma sätt som när de brittiska prinsarna eller fotbollsstjärnan David Beckham besöker ”sina soldater”. Wrestling ska för övrigt tydligen få titeln, eller har fått titeln som Hertig över Västergötland. På fornnordiska hette det härthoger och innebar att man var en vald krigsledare. Ska Ockelbos stolthet leva upp till den granna utmärkelsen och alltså bli min härförare också här i Ale kommun. Då får han allt först börja med vanlig krigstjänst där borta i Mazar il Sharif. Gärna med att avväpna sina kamrater. Då räcker det inte med ett flygstopp och lite fika därborta
.
Som tät, stickande och kväljande brandrök. Fjanteriet tränger sig in till minsta vrå. Inte bara i nyhetsredaktionerna. Bröllopet återkommer hela tiden. Det är med i musikradion och tas upp av kulturredaktionerna. Eller i vetenskapsradion. När jag skriver detta ser jag att SVT:s frukost-TV annonserar om att dess ”Bröllopsstudio” ska gästas av en ”hållningsexpert” som ska berätta om hur man ”snyggt skrider uppför altargången”. Kan ”public service” prostituera sig mer? Förmälningen, som det heter när kungligt folk får lov av Gud att sova under samma täcke, nu på lördag , är SVT:s största satsning genom tiderna med 67 kameror utplacerade i konungarikets huvudstad. Nog hade det varit bättre om pengarna hade fördelats så att åtminstone en av dessa hade varit med ombord på Mavi Marmara?
.

För att undkomma denna infantila dårskap hade jag planerat att titta på en hel del av VM-fotbollen. Men det blev tvärstopp. Jag dras med en mindre hörselskada som för det mesta är helt oförarglig ( undviker fläktar, hårtorkar och vissa dammsugare ). Med Sydafrikas vuvuzelor gick det så illa att hela VM-fotbollen gick åt fanders. Det går inte att få någon behållning av skönspel på de gröna gräsmattorna om man samtidigt har några tusen bålgetingar i öronen. Försökte med radion. Där hördes samma helvete. Försökte se på TV utan ljud. Men på något sätt försvann ”anden ur flaskan”. Stämningen var borta.
.
Uppenbart går det inte att få bort dessa plasttrumpeter med sina 130 decibel. Jag har resignerat. De sägs vara ett viktigt kulturellt uttryck. Ingen och allra minst jag vill ifrågasätta detta. Även om jag är övertygad om att också många sydafrikaner plågas av skiten. Dessutom är jag innerligt tacksam av att min favoritsport på TV – skidåkning – aldrig lär utövas i Sydafrika…
.
.
Nåväl. Under alla underbara försommarkvällar ute i naturen, vilken är orörd och obekymrad av både bröllopsbestyren i Stockholm och mistlurarna i Sydafrika, har jag insett att jag nog ändå är en vinnare. Koltrasthanens vackra toner fullkomligt utklassar både den statligt påbjudna kungliga bröllopsyran och vuvuzelorna…
.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, internet, VM-fotboll, vuvuzela, prinsessan Victoria, Daniel Wrestling, monarkin, koltrastar, miljö
I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,DN1,DN2,AB1,AB2,AB3,AB4,AB5,GP1,GP2,DN3,DN4,AB6,GP3,VG1,SVD5,VG2,
Synd att Jan Guillou inte är marxist
28 Feb 10
Obama bombar inte Afghanistan
av demokratisk omtanke
.
Jan Guillou är en skarpsint och oftast alldeles utmärkt moralist.
.
Synd bara att han inte är marxist.
.
Synd att han inte är marxist…
.
I sin söndagskrönika för Aftonbladet argumenterar han på ett bra sätt för varför det för honom är viktigare att kritisera USA:s utrikespolitik än talibaner, den fundamentalistiska regimen i Iran eller den galna diktaturen i Nordkorea. Varför lägga ner begränsad tid på att kritisera något där i stort sett alla som läser svenska är överens? Bättre att lägga ner sin tid på en viktig fråga där det finns skilda uppfattningar, menar han. Det är bara att hålla med. Självklart är det så.
.
Det går bra utan att dela hans underliggande analys:
.
”Men om demokratin skall segra måste dess starkaste företrädare, USA, bli bättre på att tillämpa demokrati, särskilt i sin utrikespolitik. De metoder som USA valt för att lansera vårt politiska system runt om i världen har inte varit framgångsrika. Mest beroende på att det inte går att bomba barbarerna till demokrati eller att med våld övertyga dem om att kvinnor måste klä sig oanständigt.”
.
Guillous grunduppfattning är att USA – och vi svenskar – ingår i ”världens demokratiska gemenskap”. Därför blir det en plikt ”en tvingande nödvändighet att kritisera USA för alla dem som vill kalla sig demokrater”. Men med det sättet att beskriva världen arbetar vi med idealistiska begrepp när det gäller att beskriva verkligheten och historiens förlopp. Vi förleds att tänka i banor som att det är idéer, moral och allehanda dygder som är drivkrafterna bakom förändringar. Den värsta avarten av denna historieskola i dag är Herman Lindqvist som blivit hovkrönikör på ålderns höst och än en gång försöker få oss att tro att ”Sverjes historia är dess konungars”. När man läser dagens Guillou kan man förledas till att tro att det är svåra misstag som ligger bakom USA:s försök att bomba talibanerna till demokrati. Administrationen i Vita huset vill egentligen fred och demokrati, men har valt fel sätt. På samma sätt med ockupationen av Irak. Det var goda syften. Men det mesta gick snett.
.
Nu arbetar inte President Barak Obama och Hillary Clinton för att utöka ”den demokratiska värdegemenskapen i världen”. Vita Huset i Washington arbetar åt Wall Street och vapenindustrin. Krigen i Somalia, Jemen, Irak, Afghanistan och Pakistan handlar om olja, naturgas och militärkontroll. Inte om demokrati. Det är därför man bombar innan psalmerna ska sjungas. Visst finns det mycket värdefulla demokratiska rättigheter både i Sverige och USA. Men de finns oftast trots den ”förtryckande nationen” i våra länder: borgerligheten eller borgarklassen. Det är rättigheter ”som den förtryckta nationen” erövrat. Dessutom rättigheter som ständigt hotas.
.
Jag vill inte vara småknusslig när det gäller Jan Guillou. Han har ett charmant handlag i det skrivna och han är oftast rätt ute. Men jag måste varna för bakomliggande analys. Med den kan han i ett verkligt skarpt läge komma att trampa helt galet. Det är synd att han inte är marxist.
.
![]()
.Omslag till Kommunistiska Manifestets originalutgåva 1848
.
Som en jämförelse två längre, fortfarande mycket läsvärda bitar från ”Det Kommunistiska Manifestet” , 1848, av Friedrich Engels och Karl Marx:
.
.
”Historien om alla hittillsvarande samhällen är historien om klasskamp.
Fri och slav, patricier och plebej, baron och livegen, mästare och gesäll, kort sagt: förtryckare och förtryckta stod i ständig motsättning till varandra, förde en oavbruten, än dold, än öppen kamp, en kamp, som varje gång slutade med en revolutionär omgestaltning av hela samhället eller med de kämpande klassernas gemensamma undergång.
.
I historiens tidigare epoker finner vi nästan överallt en fullständig uppdelning av samhället i olika stånd, en mångfaldig gradering av de sociala ställningarna. I det gamla Rom har vi patricier, riddare, plebejer, slavar; under medeltiden feodalherrar, vasaller, mästare, gesäller, livegna och dessutom inom nästan alla dessa klasser återigen särskilda graderingar.
Det ur det feodala samhällets undergång utgångna moderna borgerliga samhället har icke upphävt klassmotsatserna. Det har blott satt nya klasser, nya betingelser för undertryckandet, nya former för kampen i de gamlas ställe.
.
Vår epok, bourgeoisins epok, utmärker sig dock därigenom, att den har förenklat klassmotsättningarna. Hela samhället delar sig alltmer i två stora fientliga läger, i två stora, varandra direkt motsatta klasser, bourgeoisi och proletariat”
.
”Behovet av en ständigt ökad avsättning för sina produkter jagar bourgeoisin över hela jordklotet. Överallt måste den innästla sig, överallt slå sig ned, överallt skaffa sig förbindelser.
.
Bourgeoisin har genom sin exploatering av världsmarknaden givit alla länders produktion och konsumtion kosmopolitisk gestalt. Den har till reaktionens stora sorg undanryckt industrin dess nationella grund. De urgamla nationella industrierna har förintats och förintas alltjämt dagligen. De utträngs av nya industrier, vilkas införande blir en livsfråga för alla civiliserade nationer, industrier, som icke längre bearbetar inhemska råämnen, utan råvaror från de avlägsnaste områden och vilkas fabrikat förbrukas icke blott i det egna landet utan i alla världsdelar. I stället för de gamla behoven, som kunde tillfredsställas genom landets egna resurser, träder nya, vilka behöver produkter från de mest avlägsna länder och klimat för att bli tillfredsställda.”
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, talibaner, Jan Guillo, Carl Bildt, Barak Obama, USA, demokrati





Senaste kommentarer