Brev från Bangkok.

.

Händelserna i Bangkok och resten av Thailand sker i en takt som är svår att följa. Vår blogg har gjort sitt bästa för att hålla er informerad om vad som verkligen sker. I västerländska media riktas intresset framför allt mot våldet och skottlossningen.

Jag har haft turen att ha en vän på plats som närmast dagligen skickar mig mejl med intryck av och insikter i krisens förlopp.

.

Våld och skottlossning dominerar medias rapportering från Bangkok.

Här under följer stora delar av Maxs senaste mejl. Det är lite ostrukturerat som melj ofta är. Men jag tycker ändå att det är så pass intressant att det får plats i sin helhet.

Det är konstigt att de toppgeneraler som regeringen trodde den kunde lita på har vägrat att slå ned demonstrationerna med våld. I går sa två toppgeneraler att de vägrade lyda regeringens order om det innebar att de måste bruka våld mot folket igen.

.

Höga officerare tvekar att följa Abhisits order.

Sådana ord från en armé som i åtta decennier dominerat livet i Thailand förvånar. En annan sak de sa var ännu mer uppseendeväckande. Nämligen att om inte premiärminister Abhisit haft ”stöd från någon högt upp” skulle de inte stöda honom utan kräva hans avgång och nyval i enlighet med folkets vilja.

.

Prem är tungviktaren i Kungens Privy Council

Det är ett uttalande riktat direkt mot Prem, chefen i Privy Council, eller till Kungen själv. Man hör nästan aldrig ett ont ord om Kungen. När det kommer från högt uppsatta militärer är det oerhört. I grunden säger de att de inte är överens med Kungen. Otänkbara ord tills nu.

Premiärminister Abhisit sammankallade säkerhetsrådet CRES och erbjöd två polischefer höga poster om de utförde hans order om att slå ned demonstranterna. Det sägs att de inte antog erbjudandet. Generalmajoren Krik i polisen sa att regeringen borde ”lyssna till demonstranternas berättigade kritik”.

Lyssna till folkets rättmätiga kritik

Ett och ett halvt dussin röda ledare fångades av polisen häromdagen. Nästa dag släpptes de mot en struntsumma till borgen. Till och med försvarsministern har anklagats för att inte tillräckligt vrida om armarna på polisen och armén.

En av huvudfigurerna i dag är Prem som leder Kungens Privy Council. Han har samlat på sig en enorm makt och stora rikedomar, liksom alla andra medlemmar i Privy Council.

Det går rykten att Prem trycker på i favör för en ny militärkupp. Han var i alla fall en huvudfigur bakom kuppen 2006 mot Thaksin.

Prems och Privy Councils stora skräck är att Thailand skulle bli en republik. Utan Kung, inget Privy Council och därmed ingen makt och rikedom längre.

.

Den kungliga familjen har ingen klar tronföljare.

Kungen har varit inlagd på sjukhus i flera månader och han är över åttio år. Dottern är allmänt omtyckt(eller var) men hon kan inte bli drottning. Sonen var tills nyligen impopulär, men sedan hela kungafamiljen börjat framstå som ”gula” har han plötsligt hamnat i rampljuset som påstådd supporter av de röda.

Thailand står kanske mitt upp i en total förvandling. Det är en spännande tid att bo här. Oavsett vad som sker kanske de fattiga får det lite bättre om den nuvarande regeringen tvingas avgå.

Ett exempel. Regeringen deltog nyligen på arbetsgivarnas sida i förhandlingar om arbetarnas löner. De fick i genomsnitt 1 bath mer om dagen. Det blir cirka 1 dollar mer i månaden i ett land där minimum ligger kring 170 dollar. Oberoende ekonomer säger att minimum för en person borde vara 400 dollar per månad.

.

Thailands arbetare delar på smulor.

De röda har stort stöd, men nyligen har män som Seh Daeng, som är en före detta jägarofficer som brukade anfalla kommunisterna i bergen och byarna, beslutat sig för att stöda de röda. En del röda, som sagt sig vara för fredliga protester har dock lockats med av Seh Daeng i äventyrliga aktioner.

Händelsen vid sjukhuset var ett olyckligt exempel på Daengs inflytande. Några rödskjortor invaderade det för att verifiera ett rykte om att soldater samlades i sjukhuset i smyg för att kunna attackera de rödas bas i närheten. De rödas ledare, bland annat en före detta kommunist med namnet Weng, beordrade de röda att dra sig tillbaka.

.

Seh Daeng låter sig villigt plåtas i de rödas läger.

Äventyraren och militären She Daeng som figurerat i pressen som de ”svarta männens” chef, hade tydligen gett order att blockaden av sjukhuset skulle fortsätta. Weng och andra röda vill bli av med She Daeng och säger till media att de inte har med mannen att göra. Det gör de rätt i för Daeng försöker utnyttja händelserna till sin egen fördel. Han är en våldsam och farlig man som inte är pålitlig. Han är dåligt sällskap för de röda och ger de röda en dålig image.

Hur kommer krisen att sluta? I blodbad eller i en kompromiss där de rödas krav på nyval inom 30 dagar accepteras? Det finns starka krafter som trycker på och vill se de röda krossas och förnedras. Just nu hålls de tillbaka av främst två faktorer. Risken att upproret sprider sig till landsbygden är uppenbar vid en attack på de röda i Bangkok. För det andra verkar de högsta cheferna i armén och polisen vara ovilliga att låta sig användas i ett blodigt hantverk.

På de rödas kant finns det inga tecken till uppgivenhet. Antalet aktivister har snarast ökat de senaste dagarna. Ledarna säger att de inte tänker vika ner sig om regeringen försöker att tvinga den motvilliga armén och polisen att krossa motståndet.

-Även om Abhisit Vejjajivas regering inför krigslagar i morgon kommer vi att kämpa till sista man, sa i går Jatuporn Prompan, en av UDDs toppledare. Han varnade för att premiärministern kanske skulle kräva en slutlig attack på de röda när regeringen sammanträder i dag söndag.

-Rödskjortorna är inte rädda. Vi är beredda att offra våra liv för att återupprätta demokratin och rättvisan i vårt land, sa Jatuporn Prompan.

.

De röda har ofta stoppat soldaterna med sina bara händer.

.

Media: SVD1,GP1,SSD1,DN1,

Bloggare:

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Thailand, Bangkok, Abhisit, Rödskjortor, UDD, Thaksin, PAD, Prem,

Dela

Nytt bakslag för regeringen.

.

Den mäktiga valkommissionen beslutade i dag att regeringspartiet PAD ska förbjudas. Med rösterna fyra mot en fälldes premiärminister Abhisits PAD för korruption i form av tagande av illegalt partistöd från sponsorer. Det var samma anklagelse som fällde de rödas regering i december 2008.

Beslutet innebär naturligtvis ett bakslag för regeringen. Men det hindrar inte Abhisit Vejjajiva från att forcera sina aggressiva planer. Valkommissionens beslut får inte omedelbara konsekvenser eftersom PAD överklagat till Konstitutionsdomstolen, vilket kan ta flera månader. Därför är det mycket troligt att krisen når klimax innan.

.

De röda befäster sina ställningar i affärscentrat Ratchaprasong

Regeringen som sitter väl skyddad i 11e infanteriregementets kaserner trycker på för att de rödas ockupation av shoppingcentrat Rachaprasong ska hävas med våld. Just nu har armén dragit samman tre bataljoner till gator runt de rödas basläger och det verkar vara lite väl mycket för att arméchefens förklaring att soldaternas uppgift är att hindra röda demonstranter att ta sig in i bank- och affärscentrat Silom ska tas på allvar. Det ser mer ut som en förberedelse till en ny attack på de röda.

Min gode vän Max i Bangkok är inte längre så optimistisk över vad som väntar.

Rödskjortorna verkar trötta och ängsliga. Det är som om de accepterat ett kommande nederlag men att de föredrar att stanna kvar på plats än att återvända till sina byar som de exploaterade och åsidosatta medborgare de varit sedan tre kvarts sekel.

.

Barrikader ska hindra militär och polis

Kanske Maxs bedömning är förhastad. Mycket verkar än oklart och de tydliga motsättningarna i officerskåren kan paralysera arméledningens handlingskraft. Tidningen Bangkok Post talar öppet om de yngre officerarnas och soldaternas sympatier för de röda. Om det ska räcka för att stoppa ett nytt blodbad är det just nu inte möjligt att bedöma. Det måste testas i levande livet.

Vissa media och kommentatorer menar att de röda och regeringens anhängare är lika goda kålsupare och att de bara representerar två skikt inom eliten som kämpar om makten. Det är bara sant till en liten del. Förre regeringschefen Thaksin som störtades av militären 2006 tillhör naturligtvis eliten. Han är kanske Thailands rikaste person. Och det är sant att de röda har stor sympati för honom eftersom han är den enda regeringschef som någonsin drivit igenom reformer till de fattigas förmån och välfärd.

Samtidigt säger det röda fotfolket att de utkämpar ett ”klasskrig”. Ser vi till vilka sociala krafter som är i rörelse handlar det verkligen om ett klasskrig. På de rödas sida finns fattiga bönder och arbetare från landsbygden och Bangkoks periferi. I de ”gulas” läger hittar vi höga militärer, den intellektuella eliten, läkare och advokater, Bangkoks grädda inom finansen och hovet och dess följe av rojalister.

.

Törstiga Robocops laddar upp för strid.

Det finns två ord i det thailändska språket som legat begravt under lång tid och som nu betecknar de två lägren. De röda kallar sig med stolthet ”prai”, som förr var ett skymford för okultiverat pack. Nu målar de ordet ”prai” i ansiktet eller på huvudbandage och skjortor för att visa att ”det obildade packet” tar strid för att deras röst ska höras och räknas i demokratisk val. Det visar också att de rödas krav och kamp går utöver ett stöd till Thaksins rätt att återvända från sin landsflykt.

”Amart” är däremot beteckningen på de gula och betyder ”aristokrati”. Ord för klasser med rötter i ett feodalt förflutet som nu åter flyter upp till användning för att markera tydliga klasskillnader i ett modernt klasskrig. Inte mellan kapitalism och socialism utan för tillfället mellan en demokrati med formellt lika rättigheter för alla och ett auktoritärt kungadöme där de fattiga bespottas som pöbel.

.

Det chicka affärerna i Rachaprasong har bytt färg.

Lite vila skadar inte.

Nya gatustrider mellan de röda och armén väntar säkert.

.

Media: DN1,SVD1,SSD1,SVD2,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Thailand, Bangkok, PAD, UDD, Rödskjortor, Thaksin,

Dela