Iraks olja på auktion

Huggsexa om Iraks olja

I går lämnade den amerikanska armén i Irak över gator och torg till den nybildade irakiska armén. Samma dag, (av en tillfällighet ?), bjöd Iraks regering in ett trettiotal internationella oljebolag till auktion. Rätten att exploatera landets oljekällor ska säljas ut till högstbjudande. Saddam Hussein nationaliserade 1972 alla oljetillgångar i Irak och slängde ut Irak Petroleum Company, ett fransk-engelskt-amerikanskt konglomerat. Nu kommer Exxon, BP, Total och andra oljejättar tillbaka för att exploatera de enorma reserver som finns under den irakiska sanden. Reserver som beräknas till 115 miljarder fat men med en marginal uppåt till 200 miljarder fat eftersom stora potentiella källor inte ännu undersökts. Krig och blockad hindrade Saddam Hussein och regeringarna sedan 2003 att provborra.

Första dagens auktion togs hem av en grupp ledd av BP med bland annat ett kinesiskt bolag. Exxon fick stryka på foten eftersom de krävde för mycket per fat av Iraks regering. Det avtal som ingås mellan Iraks regering och oljebolagen är lite komplicerat. BP går exepempelvis med på att investera i ökad kapacitet och bättre teknik under de närmaste 20 åren. För varje fat som BP utvinner, utöver en på förhand överenskommen volym som troligen ligger något över dagens produktion, får BP 2 US-dollar per fat. Exxon krävde 4.8 dollar per fat och BP som startade med 3.9 dollar per fat accepterade till slut irakiska regeringens bud på 2 dollar per fat. Iraks oljeminister Hussein Sharistani räknar med att den irakiska statskassan ska ta hem 1 700 miljarder dollar på en 20-årsperiod om de utländska bolagen inom fem år lyckas dubblera den aktuella produktion på 2,4 miljoner fat per dag. De villkor som bolagen är beredda att acceptera i dag verkar inte speciellt fördelaktiga, men alla vill ändå vara med. Ingen kan riskera att hamna utanför exploateringen av de enda oljereserver i världen som tillsammans med Irans inte redan börjat sina. Och redan 2010 ska ny villkor förhandlas med Iraks oljeminister och då gäller det att redan vara bra placerad.

I media: DN1,DN2,SVD1,

Bloggare:

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

2008 – Pyramidspelens år…

Tusentals miljarder i aktieägarnas fickor.

Året 2008 är snart över. Det var året då K-ordet med stort K blev det mest använda ordet i media världen över . K som i Kris. Men vad var det som hände och varför hände det ? Och inte minst, vad väntar oss under 2009 ?

Här följer del två av den text som jag hoppas kommer att ingå i din jullektyr.

Del II

Missat första delen. Börja här: Del I

Innan vi går över till vad som väntar under det kommande året är det på sin plats att påminna om grunderna till finanskrisen. Det framställs gärna som att det inte finns tillräckligt med pengar och att bankerna därför stryper kreditgivningen. Men i själva verket är grunden till finansbubblan att det finns för mycket pengar som används på fel sätt. Reagans och Thatchers nyliberala motrevolution lyckades med vad den föresatte sig, nämligen att öka vinsterna på lönernas bekostnad. All statistik som publicerats av IMF, Eurostat och OECD visar att lönernas andel av BNP minskat i alla industriländer sedan början av 80-talet och fram till i dag. Det handlar om några procentenheter men varje procent handlar om hundratals miljarder dollar som omfördelats från arbete till kapital. Enda undantaget i OECD är Belgien. Och den enda föklaringen till det är att i Belgien skyddas lönerna av en indexreglering som gruvarbetarna lyckades tillkämpa sig 1929. Sedan har indexregleringen införts för alla lönearbetare. Trots att indexeringen urholkats är den ändå ett någorlunda effektivt vapen för de arbetande. Något för LO att driva- indexreglerade löner.

Tusentals miljarder kronor omfördelades och hamnade i kapitalägares fickor. Det är förklaringen till att avstånden mellan rika och fattiga i alla länder tänjts ut, till bristningsgränsen i vissa fall. Men vad gjorde de som befann sig på « rätt » sida i omfördelningen? Innan dagens kris slog undan benen på alla nyliberala dogmer var det allmän « sanning » att vinsterna investerades av skötsamma entreprenörer som skapade jobb och alla tjänade i slutändan på att vissa blev rika som troll.

Men det var ingen « sanning ».I stället för att använda vinsterna till nyttiga investeringar i maskiner och infrastruktur letade sig lejonparten av vinsterna till den spekulativa karusellen i finanssfären. Där var de kortsiktiga utsikterna till ännu större vinster bättre än i den « verkliga » ekonomin med överproduktion i de flesta branscher och där det saknas tillräckligt attraktiva investeringsobjekt. Så det är den « verkliga » ekonomins svagheter som till att börja med förklarar finanssfärens elefantias och inte tvärtom. I ett andra steg är det sedan finanssfärens kris som skjuter den « verkliga » ekonomin i sank. Orsakssammanhangen är viktiga , därför att de visar att allt tal om kasinoekonomi och återgång till gammal hederlig kapitalism uppiffad med lite keynesianskt smink är en utopi. Obamas, Sarkozys,Merkels och Borgs attacker på oansvariga banker och fonder är mest prat för gallerierna och syftar inte till att reformera kapitalismen och ge den en human touch utan har som mål att rädda vad som räddas kan av den nyliberala globaliseringen, avregleringarna och den sociala nedrustningen.

Ett år har gått och det går nu att värdera två mer eller mindre teoretiska dispyter som präglat mycket av finanspressen. Dispyt ett. Vad var orsaken till den enorma prisökningen på olja och andra råvaror? Dispyt två. Skulle Kina och Indien ånga på som vanligt även om USA och EU gick in i en recession ?

Hur mycket finns det kvar i reserverna?

Priset på olja gick upp till 147 dollar per fat under sommaren innan det tog stopp och nu ligger det runt 40 dollar per fat efter ett otroligt ras på bara ett par månader. Samma sak har skett med andra råvaror även om svängarna inte varit lika yviga. När det bar iväg uppåt var den dominerande idén att Kinas och Indiens efterfrågan på olja och råvaror var den huvudsakliga drivkraften bakom prisuppgången. Till det sas det att « peak oil » nåtts och att nu var det dags att ställa in siktet på 200 dollar per fat. En liten minoritet ekonomer menade att den avgörande orsaken till fantasipriserna var ren spekulation. Efter bostadskraschen och det begynnande börsraset sökte sig enorma mängder spekulativt kapital till råvarumarknaderna i hopp att rida på de stigande priserna som spekulationen självt skapade. I dag finns det facit. Med oljepriset nere kring 40 dollar per fat kan vi med bestämdhet säga att det var nästan uteslutande spekulation som låg bakom prisökningen. Ingen vara som det inte råder akut brist på kan ha sådana prisvariationer på så kort tid om det inte ligger spekulation bakom. Under 2008 ökade dessutom inte oljekonsumtionen i världen och ändå dubblerades oljepriset innan det kraschade till dagens 40 dollar per fat.

Svaret på den andra frågan fanns på The Economists framsida den 13 december. « Kina och Indien – en story om sårbara ekonomier ». Kina och Indien är inte och kommer ännu under många år inte att bli de lokomtiv för världsekonomin som många ekonomer ansåg ännu för ett halvår sedan. Även om partihöjdarna i Kina gör allt för att hålla produktionen uppe slår nu recessionen snabbt igenom. Tusentals fabriker har redan stängt sina portar och hundratusentals arbetare har tvingats sätta sig på bussen hem till byn. Novembers siffror över exporten till USA och andra länder slog alla experter med häpnad. Exporten sjönk med 2.2 procent i november jämfört med november 2007. Det är första gången på 10 år som exporten minskar.

I media:DN1,DN2,SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,AB1,SDS1,SDS2,SDS3,AB1,

Andra bloggare:Svensson,Jinge,Esbati,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Bush fick nästan en sko i nyllet. Välkommen till Irak.

-En avskedskyss din fähund.

Så kan det gå när man i åtta år för en imperialistisk politik i syfte att lägga ett lands oljerikedomar under sitt ”beskydd”. I ett sista desperat försök att ge sitt presidentskap en värdig gloria reste George W Bush i går till Irak för att tillsammans med knähunden Maliki skriva under det säkerhetsavtal med Irak som ger USA rätt att stanna i Irak på obestämd tid.

Knähunden Maliki gör sitt bästa för att skydda husse.

Under en hastigt improviserad presskonferens kunde en journalist inte avstå från att visa sin avsky för yankeen på besök och slängde först en av sina skor mot den gode Georges huvud snabbt följd av den andra skon.

-En avskedskyss till en fähund, ropade den inspirerade journalisten som fick tillbringa resten av dagen i finkan.

Vilken tur för Bush att han inte hade tillgång till samma bomber som USA. Nu kom George undan helskinnad. Lite stänk av fotsvett fick han dock stå ut med.

I media: DN1,SVD1,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Politisk tutti frutti…

Söndag eftermiddag serveras lämpligen en blandad kompott. Speciellt efter att spanjorerna var så fega att de gjorde mål med bara två minuter kvar att spela på, så att Sverige inte skulle hinna kvittera. Svagt och mycket osportsligt. Nåja, vi hade säkert vunnit med 15-0 om det varit en puck på plan.

Veckan har självfallet dominerats i media av icke-händelsen George W Bushs rundresa i ett ointresserat Europa. Vita Husets hövding har i Merkels och Sarkozys ögon inga fjädrar kvar. Enda översvallande mottagningen fick han av Påven. De stod där som två talibaner bugande i beundran inför den andres religiösa passion. Resten av resan bara bekräftade att mannen saknar en skruv. Det ena idiotuttalandet efter det andra.

-I Paris sa Bush sig vara fast övertygad om att ett nytt säkerhetsavtal med Irak kommer att antas innan Jul. Märkligt, eftersom Iraks premiärminister al-Maliki dagen innan sa att förhandlingarna hamnat i totalt dödläge på grund av USAs krav på att stå utanför irakisk lag var omöjligt att acceptera. Pentagon kräver att den amerikanska armén ska kunna operera fritt i Irak utan den irakiska regeringens godkännande, att amerikanska soldater och kontrakterade säkerhetsbolag ska vara imuna inför irakisk lag och att de amerikanska baserna ska permanentas. Det är alltför sura karameller för att al-Maliki ska kunna tvinga ner dem i halsen på det rumphuggna parlamentets medlemmar. Någon stolthet måste bevaras för att de skilda religiösa samfundens anhängare ska följa med i svängarna.

-Condoleezza Rice är ute och flyger igen. Med all CO2 som hon bidrar med kunde man hoppas på bättre politiska resultat. Men allt förblir vid det gamla. Israel förklarade i fredags att ytterligare 1 300 bostäder ska byggas i östra Jerusalem. Madame Rice fördömmer naturligtvis beslutet och skyndar sig sen att dunka den israeliska regeringen i ryggen. Räkna med oss. Nu när Barak Obama lagt ribban ännu högre-« Jerusalem är och förblir odelat under Israels kontroll »- är chanserna till fred och framför allt en rättvis uppgörelse för palestinierna längre bort än någonsin. För att bekräfta situationen meddelar israeliska media att en begäran om att bygga ytterligare 700 bostäder, utöver de 1300, i östra Jerusalem ligger på högsta domstolens bord.

-I veckan träffades G8, där G verkar stå för goddag yxskaft. Det var i alla fall i stort vad som stod i det gemensamma uttalandet efter mötet. Ännu en icke-händelse. Inga beslut om kraftåtgärder för att hindra 15 000 barn att dö i hunger varje dag. Inga beslut om att ta strupgrepp på den spekulation som driver priset på olja och matvaror i höjden. Nej, mötet i Osaka inskränkte sig till  att uppmana OPEC att öka oljeproduktion. Som för att stryka under G8-ländernas marknadsfanatism uppmanades de fattiga länder som subventionerar priset på bensin och viss basföda att upphöra med dessa dumheter. Det bara förvrider marknadsmekanismerna tycker de teoretiskt kunniga. Att det hindrar fattiga människor från att svälta ihjäl har inget med ekonomisk rationalism att göra. Basta.

-Tidningen Washington Post gjorde en intressant jämförelse mellan it-bubblan som sprack i mars 2000 och dagens prisbubbla på oljan. Innan den « nya ekonomin » sprack med en knall hade Nasdaq stigit 640 procent på sex år. Alla minns vi att bara dagar innan kraschen fanns det optimister som förklarade att it-teknik lagt grunden till en ny krisfri kapitalism. I år har oljan slagit 28 prisrekord och sedan november 2001 har priset gått upp med 647 procent. Miljardären George Soros menar att oljepriset är färdigt att rasa, eftersom det inte finns någon större obalans mellan utbud och efterfrågan på råolja. När Nasdaq djupdök var det med 78 procent och 6 000 miljarder dollar gick upp i rök. Hur mycket CO2-fri rök oljan tappar ut när prisbubblan spricker vet vi inte-än.

Mycket mer än så finns det inte att blogga om denna söndag eftermiddag. Fotbollen lämnar jag över till andra. Innan jag slår på TVn för nästa , förhoppningsvis, spännande match. Kanske med spelare som leds av lagledare med mål att göra mer mål än ett.

Andra bloggar: Svensson,Trotten,Proletärbella,Jinge,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Snart är det Jul…

Dollar………………..Olja…………………..Föda…………………….. Svält………….

……………………………En kapitalistisk fyrklöver…………………………….

År 2008 har redan bjudit på ekonomiska kriser utöver det normala. Och vi är bara halvvägs till 2009. Vilka katastrofer och politiska vansinnigheter väntar oss ännu? Ibland sticker man ut hakan och säger att ditten och datten kommer att ske. För det mesta blir det naturligtvis inte som man gissat. Och lika bra är väl det. Annars sker ju inget oväntat och nytt.

Nåväl, i december 2007 stack jag ut min egen haka i Internationalen och gjorde följande prognos över 2008:

”Vad kan vi vänta oss av 2008 ? För sex månader sedan ansåg de flesta prognosmakarna att risken för en recession i USA var relativt liten. Nu anser en majoritet att risken är mycket stor.

Själv ska jag sticka ut hakan och göra mina egna gissningar inför det nya året. Det blir väl fel som vanligt. Ekonomer är bäst på att förutspå recessioner som redan ägt rum.

-Nästa år slår bostadskrisen igenom och träffar hela ekonomin. USA går in i en recession med sänkt produktion under minst två kvartal. Och när USA nyser brukar resten av världen bli förkyld.

-Dollarn fortsätter att falla och 2008 blir början till slutet på en världsekonomi där dollarn härskar i ensamt majestät.

-Börsbubblan i Kina exploderar, drar med sig Kinas banker i en kris som dock inte leder till recession i Mittens rike eftersom den kinesiska staten sitter på 1400 miljarder dollar i valutareserever och makten att använda dem.

- Recessionen i USA och delar av övriga världen sänker oljekonsumtionen och priset per fat olja hamnar under 75 dollar.

Ingen av mina gissningar ovan behöver inträffa. Vi lever i en osäker värld och med en krigshetsare vid rodret i Vita Huset kan allt ske. Tyvärr kanske något mycket värre än vad vi tänkt oss”.

Sex månader in på Herrens år 2008 går det att göra en första osäker utvärdering av mina mer eller mindre kvalificerade gissningar.

-Att bostadskrisen verkligen slog igenom råder det ingen tvekan om. Då en världsbank som Bear Sterns såldes ut för en spottstyver var det panik runt hörnet. Bankledningen hade helt enkelt spekulerat bort skjortan, byxorna och hängslena. Men det räckte inte med att lån getts till fattiga som inte kunde betala tillbaka sina skulder. Rötan satt mycket djupare. Nu räknar specialisterna med att cirka 500 miljarder dollar kommer att stå inskrivet på den slutliga prislappen. IMF talar om 900 miljarder. Inga fickpengar precis. I alla fall inte för de amerikanska skattebetalarna som i sista hand blir de som får betala. För det är väl ingen vettig person som tror att de stora kapitalägarna ska stå för den spillda mjölken. Över en miljon familjer har tvingats lämna hus och grund. De som spekulerade i deras missär sitter lugnt kvar vid poolen och sippar Dry Martini.

-Sedan årets början har den amerikanska dollarn förlorat ytterligare 10 procent i värde till euron, efter ett fall på över 30 procent sedan 2005. Dollarns roll som ensam reservvaluta i världsmåttstock är därför rubbad. Ännu dominerande minskar den dock i betydelse. Eurons roll ökar stadigt och i dag består valutareserverna i världen till 26.5 procent av euro, vilket är upp från 18 procent på bara fem år. Oavsett hur valutakurserna utvecklas under resten av året är 2008 början till slutet på den amerikanska dollarns världsherravälde. Konsekvenserna i USA kan bli drastiska, eftersom det blir allt svårare att finansiera aggressiva krig och stora underskott i betalningarna till utlandet genom att bara öka takten på sedelpressarna.

-Vad som ska ske i Kina under resten av året verkar svårgissat. Att börsbubblan i Shanghai spricker verkar fortfarande möjligt och kanske troligt. Häromdagen djupdök kurserna. Men det är naturligt att partiledningen i Beijing inte vill se svarta börsrubriker inför OS och därför kommer att sätta in konstgjord andning om kursraset blir för stort. Partiledningen har fortfarande makten över bankerna och ett beslut om fria krediter till utsatta finanshus kan räcka för att hålla kvar luften i bubblan.

-Min gissning att priset på oljan kommer att falla tillbaka under 80 dollar per fat innan Jul ser ut att bli årets flopp. I går menade en specialist i bankhuset Merrill Lynch att 250 dollar per fat inte var en omöjlighet inom kort framtid. De som tror att oljepriset ligger långt över 100 dollar per fat för gott säger att efterfrågan ligger över utbudet och att det finns inga utsikter för att produktionen ska kunna öka tillräckligt för att priset ska sjunka. Den dyra oljan är här för att stanna. Jag tror att det är sant på lång sikt men inte på kort sikt. När oljan på några veckor rusar i höjden från 110 dollar till 140 dollar per fat kan det inte förklaras med ökad konsumtion eller lägre utbud. Så snabba prishöjningar kan bara förklaras med att stora mängder kapital söker spekulationsvinster. Enligt The Economist har riskfonder och pensionsfonder mobiliserat över 200 miljarder dollar till oljemarknaden på mindre än ett år. När nu den amerikanska ekonomin går in i en recession och takten i Europa därför också dras ned kommer efterfrågan på olja att minska. Då kommer spekulanterna att rusa mot utgången och prisfallet på oljan kan bli snabb och omfattande. Jag tror i alla fall att priset till Jul kommer att ligga närmare min gissning på 75 dollar än de 140 som gäller i dag för att inte tala om fantasipriser på 250 dollar per fat.

Men George W Bush sitter kvar i Vita Huset till januari 2009. Med en man som tror att Gud styr hans beslut om krig och fred kan man inte vara säker på någonting. Stöveltrampet upp mot Irans gränser börjar att bli oroväckande högt och taktfast. Ett nytt krig i Mellanöstern vänder ut och in på alla ekonomiska prognoser. Den som lever till Jul får se.

I andra media: DN,Financial Times,Husson,Counterpunch,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,Trotten,Esbati,Jinge,

Hemligt avtal gör Irak till USA:s koloni

I skymundan av Irakkonferensen i Upplands Väsby och de intensiva förpostfäktningarna i USA:s presidentval håller Bush`s administration på att driva igenom ett långsiktigt fördrag eller avtal med Irak som gör landet med dess oljerikedomar till en amerikansk koloni.

Framförallt är det vicepresidenten Cheney tillsammans med USA:s ambassadör i Baghdad, Ryan Crocker, som arbetar intensivt för att Al Malakis marionettregim ska skriva under uppgörelsen som de facto innebär att Irak blir en delstat i USA, men en delstat där innevånarna inte får några medborgerliga rättigheter, utan bara skyldigheten att pumpa upp olja åt sina kolonialherrar. Enligt den brittiska tidningen Independent som avslöjat planen och detaljerna ska fördraget vara klart till den 31 juli.

I texten ges USA rätt till att hålla 50 militärbaser i landet för överskådlig framtid ( tills oljan är slut ) samt att kontrollera Iraks luftrum. USA ska ha rätt att driva militära kampanjer samt att arrestera irakiska medborgare. Amerikanska soldater och kontraktsanställda legofirmor ges immunitet inför irakisk lag.

Försöket till kolonisering är explosivt i Irak. Ett givet och tragiskt stöd från de kurdiska ledarna är klart. Men andra politiska krafter är djupt splittrade. Al Sadr, en religiös och mer nationell inriktad ledare med masstöd bland de fattiga shiitiska massorna, har mobiliserat till protester efter varje fredagsbön. Han och hans rörelse kräver också en folkomröstning om det förut så hemliga fördraget. Men inte minst genom att vägra lämna ut en stor del av Iraks egna oljepengar, som alltsedan Saddam Husseins krig mot Kuwait hålls inne av USA (?) i kraft av FN-beslut, sätts Maliki under press. Iran är emot avtalet.

Risken för politisk kris finns också i USA. Genom att kalla fördraget eller avtalet för en allians kan Bush kringgå kongressen och fatta beslut på egen hand. I upptakten till presidentvalet nu i höst kan han sedan förklara att invasionen 2003 var berättigad och att segern vunnits. Republikanernas John McCain får på så sätt fin ”färdkost” till sin kampanj samtidigt som Bara Obama ställs mot väggen med sina löften om att dra tillbaka USA:s trupper.

Här i Sverige är det givet att Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt borde ta till orda? Hela Irakkonferensen var tydligen en kuliss som skulle dölja det hemliga politiska spelet i Irak. Den svenska regeringen ställde upp som arrangörsland, bland annat fick vi skattebetalare stå för 25 miljoner kronor, och i det internationella sammanhanget fungerade Reinfeldts team och då främst Carl Bildt som politiska idioter. Nu får de förklara sig för oss som stått för notan. Irak behöver uppenbart inga pengar. USA håller inne med till att börja med 20 miljarder i US dollar…

I andra media:The Independent,CounterPunch,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

I lös sand

De arabiska emiraten på saudiska halvön bygger slott i lös sand. Som bekant brukar sådana konstruktioner rasa samman och det är troligen vad som kommer att ske med de faraoniska projekt som nu realiseras i Dubai och andra emirat. De härskande oljefamiljerna i regionen planerar för ett liv efter oljan. Rika turister ska rädda framtiden i sanddynerna när oljeinkomsterna börjar tyna. Inom de närmaste 5 åren planeras investeringar i fastigheter, hotell och temaparker för cirka 10 000 miljarder kronor, medans ”bara” 1 200 -1 800 miljarder ska underhålla oljeutvinningen. Den skrämmande symbolen för vansinnet är den skyskrapa som just nu byggs i Dubai och som när den blir klar i slutet av året ska trona 815.7 över marken.
Regionen ska göras om till en av världens största turistmål, med koncentration på det allra rikaste jetsetet, fondägare, mediakungar och David Beckham förstås. Shejkerna räknar med att ta emot 12 miljoner turister 2012 jämfört med de 9 miljoner som redan turistar där. Det finns inga gränser för gigantismens galanskaper, från konstgjorda öar i palmform, till undervattenshotel, enorma köpcentra och temaparker. Alla ska naturligtvis ta sig dit med flyg. Ett nytt flygfält planeras och ska stå klart till 2017 för att då kunna ta emot 120 miljoner passagerare per år. Vem fan bryr sig om CO2 när man har pengar. Men försök sedan att förklara för Svensson att han ska sänka temperaturen på badvattnet med en grad och cykla på semester. Men nu är det som sagt troligt att det går i Dubai och andra emirat som det alltid gått med spekulationsbubblor- booom. Den kraschen kommer jag att beskåda med djup skadeglädje.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

En knäpp på näsan

George Bush fick en rejäl knäpp på näsan under sitt besök i Saudiarabien i går. Med sin sprättiga stil och den imperialistiska näsan i vädret trodde Bush att det skulle räcka med att kräva ökad oljeproduktion för att det saudiska kungahuset skulle vika sig. Men trots rollen som husbondens röst i decennier kan nu Saudiarabien tack vare oljans pris sätta sig emot även Vita Huset. I sin naivitet trodde Bush att det skulle räcka med en hänvisning till att amerikanska bilägare har det svårt med dagens bensinpriser och att Saudiarabien genom att öka produktionen skulle kunna hjälpa till att lätta på bördan i USA. Men saudierna bara svarade att i dag producerar landet vad dess 50 kunder begär. Ökad produktion kommer inte att sänka priset svarade landets oljeminister. Det finns i dag tillräckligt med olja på marknaden och därför kan inte ett större utbud sänka priserna. George Bush borde, om han begrep sig på lite ekonomi, vända sig till de amerikanska riskfonder som köpt upp enorma spekulativa framtidskontrakt på den internationella oljemarknaden för att tvinga dem att likvidera kontrakten och därmed sätta hård press på oljepriset. Men är man närsynt så är man. En knäpp på imperiets näsa som sagt.

Intressant?
I media: Politiken, SVD,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Oljeshejker eldar med kol…

Det är verkligen upp-och-nedvända världen. Shejkerna i de Förenade Arabemiraten och Oman som badar i olja ska bygga fyra nya kolkraftverk. Nej du läste inte fel; fyra nya kolkraftverk. Trots att det inte finns ett gram kol att hämta upp ur den arabiska halvöns underjord. Men varför? I grunden handlar det än en gång om kapitalismens oerhörhörda slöseri med naturresurser därför att dess drivkraft är profit, profit och åter profit. Åt helvete med naturen. ”Efter oss kommer flugorna” som man säger i Bryssel.
Så här fungerar det. Emiratens elproduktion sker i dag i gasdrivna elkraftverk. Dagens produktion räcker inte längre till att möta elbehovet i den tunga industri (aluminium och petrokemi) och framför allt i de internationella lyxköpcentra med lyxhotell som de bygger för att ta emot världens jetset i en miljö värd gästernas renomé. Gasen som emiraten producerar används också i allt större omfattning till att pumpas in i oljefält för att öka produktionen av olja. Gasen räcker helt enkelt inte till för att möta det internationella jetsetets krav på lyx och luftkonditionering och oljeproduktionens krav. Och varifrån kommer kolet? Med långa transporter från Kanada och Kina, transporter som spyr ut CO2. Emiraten lovar dock att kolkraftverken blir nollutsläppare av CO2. Den ska skickas vidare till andra länder för lagring. Tro det den som vill.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,