Mördar Mossad ostraffat?

.

Det är lätt att småle igenkännande efter mordet på Mahmoud al-Mabhouh i Dubai. Informationen som sipprar fram får mig att tänka på en spionhistoria gjord för Mat Demon och Antonio Banderas.

.

I Dubai var det inga fantasifigurer som agerade.

.

Men nu handlar det om verklighet och det finns verkligen ingen anledning att småle. I romaner och spionfilmer är det vanligt att agenter ”med rätt att döda” smyger i hotellkorridorer och expedierar någon svart diktator till sin herre. Men i det verkliga diplomatiska spelet mellan nationer är det nog mindre vanligt än vad man kan tro och helt säkert mindre vanligt än vad entusiastiska konspirationsteoretiker proklamerar.

.

Undantaget är nog den israeliska säkerhetstjänsten Mossad, som enligt alla källor inklusive israeliska har mer än ett mord att på sin ”meritlista”. Känslan att inte behöva stå till svars för sina handlingar är vad som förklarar det till synes amatörmässiga mordet i Dubai på Hamasledaren.

.

Mossads chef Meir Dagan sitter löst.

.

Att det inte skulle vara Mossad som ligger bakom mordet kan vi lämna därhän. Inte ens den israeliska pressen bryr sig om att söka andra ansvariga. Bara Avigdor Lieberman tror ännu att ett hånflin och ”det finns inga bevis” som kommentar räcker för att sänka det som nu seglar upp som en stor diplomatisk kris för regeringen Netanyahu.

.

Stor kris, därför att Mossad i sin arrogans, använde riktiga pass av brittiskt, irländskt och tyskt ursprung. Det var bara fotona som bytts ut. Hela agerandet utstrålar en övertygelse om att den israeliska staten kan tillåta sig ett agerande som ingen annan stat utan att det leder till mer än korta diplomatiska dispyter. Man kan föreställa sig vad som skulle ske vid ett motsatt scenario med en israelisk arméchef som offer i utländskt hotellrum.

.

Anhöriga under porträtt av den mördade.

.

Ändå verkar det som att arrogansen gått över tillåtna gränser i Dubai. Gordon Brown sitter fast i en knipa. Det står redan klart att det inte kommer att räcka med en åthutning av Israels ambassadör i London. Den brittiska pressen kräver svar på hur de brittiska medborgarnas pass hamnade i Mossads händer. Brown ser nog helst att affären stannar med lite småfäktning på den diplomatiska scenen men som Robert Fisk påpekar handlar det inte bara om vem som tog emot passen, Mossad eller någon annan?, utan också om vem som gav dem till organisatörerna bakom mordet. Det är den frågan som gör att Gordon Brown inte kan nöja sig med det vanliga diplomatiska fäkteriet. Det krävs mer och samtidigt kan han inte gå för långt i sin kritik av den ”strategiskt allierade” partnern i Mellanöstern.

.

I Israels media förs en annan debatt. Knappt någon frågar sig med vilken rätt Mossad begår mord i utlandet. Inga media ifrågasätter heller att det skulle vara ett verk av någon annan än Mossad. Vad som kritiseras är det arroganta och amatörmässiga agerandet i Dubai. Hur kan man låta sig filmas lite hur som helst strax innan mordet, frågar sig pressen. Haaretz påminner också om att senast ett planerat mord i utlandet misslyckades var Natanyahu premiärminister. Då, i september 1997, försökte Mossad giftmörda Hamas ledare Khaled Mashal i Libanon. Det slutade i fiasko och Netanyahu tvingades avgå. Att mordet i Dubai skulle fälla honom verkar mindre troligt för i dag finns det knappt någon verklig opposition kvar i Israel, åtminstone inte i parlamentet Knesset.

.

1997 klarade sig Mashal undan Mossads mördare.

.

Den sista men inte minst viktiga frågan som kan ställas gäller den Palestinska myndighetens roll, Abbas och al-Fatahs roll. Två av mördarna var palestinier. Vad gjorde de i Dubai och på vems uppdrag? Enligt Hamas var de båda anställda i Abbas säkerhetstjänst. Har i så fall Abbas medverkat i mordet och ytterligare bekräftat den Palestinska myndighetens roll som polis i samarbete med Israel och USA.

.

Media: DN1,DN2,GP1,SVD1,

Bloggare: Jinge,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Israel, Dubai, Mossad, Palestina, Abbas, al-Fatah,

Dela