"Den världskarta som inte visar var landet Utopia ligger är inte värd ett enda ögonkast." Oscar Wilde
Inlägg taggade Maud Olofsson
Ulf Adelsohn och Maud Olofsson i hetluften
8 Apr 11
.
Varje morgon har jag en liten rofylld stund med min vedpanna. Ibland följer vår labrador Freja med in och tuggar sönder en och annan träklamp. Men för det mesta är radions P1 mitt enda sällskap.
Pannan har hög effekt, i snitt 33 kW, tack vare en sugande fläkt och sina rökgaskanaler, och jag brukar köra upp mina ackumulerade 1 300 liter vatten till 70 – 80 grader. Systemet, med en kulvert in till huset, klarar sedan uppvärmning och varmvatten, vilket innebär att vi minskar hushållets elförbrukning med 30-35 000 kW/år.
.

.
Rökgaserna kommer upp i en temperatur på ibland 800 grader. Det blir mer än brännhett. Till och med en aluminiumburk smälter ner. Men i morse var nog ändå Ulf Adelsohn, den gamle moderatledaren, ännu hetare i en febrig radiointervju där han kapade alla regeringar de senaste åren långt under knäna:
.
” ”Svensk järnvägstrafik har varit en lekstuga för okunniga politiker i 25 år… och den här regeringen har bara ett enda budskap: ´Gå ut och tjäna pengar´…”
.
Adelsohn sa i klartext det som egentligen är självklart. Både Göran Persson och Fredrik Reinfeldt har med sina olika regeringsunderlag grovt misskött underhållet av våra järnvägar och det är därför som tågen inte går när det blir en kall och snörik vinter. Han underströk också att denna nationella infrastruktur helt saknar förutsättningar för konkurrens. Ändå har man helt utan analys och mer energiskt än i något annat land i Europa styckat upp verksamheten i olika bolag och sedan krävt vinster.
.

.
”Visst är det härligt med pensionärer”, tänkte jag. ”Först då vågar folk verkligen säga vad dom tycker. Det här kunde inte en socialist sagt bättre…”.
Därute i friden med vedpannan funderade jag annars mest över gårdagskvällens ”ortutvecklingsmöte” där vi fick information från kommunen om den vindbruksplan som antagits. Nära 200 personer hade mött upp. Förmodligen ett historiskt rekord sa ordföranden. Starrkärs bygdegård var packat med folk. Liksom i alla andra små samhällen ute på landet fanns det olika och högröstade meningar om de 150 meter höga vindsnurror som kan komma att växa upp i skogarna. Fula horisonter, buller och skadat fågelliv vägdes i debatten mot att vi alla är beroende av el. Kommunens politiker har med stor enighet antagit översiktsplanen men när det väl kommer till tänkbar exploatering och byggnadslov blir det självklart svåra avväganden.
Samtidigt fanns det en helt annan diskussion i kaffepausen. Lika het som min ekopanna och Ulf Adelsohn tillsammans. Den handlade om Vattenfall och Maud Olofssons ansvar. Visst, alla på mötet ville ha förnybar el och kan tänka sig egna uppoffringar. Jag hörde bara en röst som talade sig varm för kärnkraft som framtidens energikälla. Men samtidigt är ilskan mot Vattenfall och elpriserna enorma. ”De höga elskatterna och den Nordiska elbörsen är bara ett enda stort politiskt svindleri”. De rikedomar som Vattenfall bokstavligen har genererat från våra Norrlandsälvar har använts till att nära de chefer som förvandlat bolaget till ett kontinentalt rövarnäste. I stället för att satsa våra pengar i förnybara energisystem har dessa gått till investeringar i brunkol och kärnkraft. Detta samtidigt som cheferna fått hutlösa löner, bonusar och pensioner. Den tyske direktör som fick sparken efter fem månader för att han inte klarade sitt jobb och då fick 24 miljoner kronor i avgångsvederlag retade många runt kaffeborden till vansinne. Kanske mest de grannar som fortfarande är arbetslösa efter finanskrisen. Trots att de varje dag får höra att Anders Borg gjort ett underverk med Sveriges ekonomi.
.

.
Där i bygdegården hade Adelsohns klarspråk om hur ”Hela Folkets järnväg” förvandlats till ett fiasko för nyliberalismen lika stor bäring för vår energipolitik.
Min ekopanna har kostat en hel del och det är många svettdroppar bakom varje kubikmeter ved. Det ligger självklart en del egenintresse bakom. Vi slipper skyhöga elräkningar. Men dessutom känns det viktigt att vara med om att minska på behovet av el. På samma sätt skulle det självklart kännas lättare att acceptera stora vindkraftssnurror i horisonten om man vet att dessa finns med i en förnuftig planering för hela vår energiproduktion.
I gårdagens fikadiskussion kom detta upp gång på gång. ”Varför ska vi dra vårt strå till stacken” när politiker och chefer bara lurar oss och själva roffar åt sig hur mycket som helst? Både sossarna med stödpartier och vår nuvarande regering har varit med om att göra Vattenfall till ett skitföretag?
Maud Olofsson planerar för 20 000 nya vindkraftverk. Det kan säkert låta sig göras. Men i den planen måste ingå att hon själv försvinner. Annars blir det nog alltför många kommunala veton på vägen. Det blev den summering av gårdagskvällens möte som jag kom fram till i morse där ute i mitt rofyllda pannrum.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, SJ, Vattenfall, Ulf Adelsohn, Maud Olofsson
I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,DN1,DN2,DN3,AB1,GP1,GP2,GP3,GP4,GP5,SVD5,DN4,DN5,SVT1,
Kaffesump eller inte – ljuset är på väg tillbaka
27 Jan 11
.
Under morgonrundan med vår labrador Freja var det i dag 17 minus här uppe i glesbygdens Alefjäll, fem mil norr om Göteborg. Det är knirr och knarr från snön och isen. Vedpannan sjunger för fullt. Samtidigt rasar det in mildväder i norra Sverige. Maud Olofssons eldirektörer som själva tjänar miljoner och åter miljoner på kylan blir säkert besvikna. Men för mitt krympande vedförråd är det bra…
Själv vräker Maud Olofsson ur sig en massa provokationer om att man ska ”spara”. Visst, det låter sig sägas. När man som hon kan skryta med ett klädkonto på 12 000 kronor i månaden. Ett annat sätt att spara, på våra offentliga utgifter, vore att sparka ut henne från regeringen…
Läser sedan till kaffet att Per Kållberg från SMHI bestämt hävdar att det inte går att säga att vi får vargavinter ända in i april, som det amerikanska väderföretaget WSI hävdar. Dom spår i kaffesump menar han och har säkert rätt. Både väder och klimat är till sin natur kaotiska. Det onormala är normalt.
.
.
.
Men oavsett hur det blir med temperaturen. Så minut för minut. Dag för dag, är ljuset på väg att än en gång besegra detta eländiga mörker. Kattugglorna hoar om natten, talgoxarna ”sågar ved om dagen” och uppe i Risvedens bergsbranter ser korparna över sina mäktiga reden.
.
.
Solen har börjat att värma på ladugårdsväggens södersida och under några dagar med mildväder börjar Vipåns is att bryta upp. Snart är det dags att ta skott från krukväxterna inne och börja plocka med gamla fröpåsar för att se om det finns något för drivbänken…
.
.
.
Freja som den labrador hon är älskar snö och is. Mer än husse…
Men säkert undrar hon om det inte snart ska bli dags att ta ett bad i ån.
.
.
Min gamla färdkamrat under många år – och fackliga vapenbroder på Volvo Lastvagnar i Göteborg – Tomas Johansson – har som förra året varit ute på Bohusläns isiga fjordar och dragit upp massor med grann sill. Jag fick en hink i present som redan ligger i saltlake. Påskens och Midsommarens sillinläggningar är räddade.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, SMHI, vargavinter, labrador, kattuggla, vårsol, eldirektörer,
I pressen: DN1,AB1,AB2,,GP1,SVD1,DN2,GP2,DN3,
Bloggare: Jinge,
Miljöpartiet. Fågel? Fisk? Mittemellan?
4 Nov 10
.
I en ganska hätsk TV-debatt under valrörelsen mellan Maud Olofsson och Maria Wetterstrand angrepp Olofsson de rödgröna för att helt sakna en plan för den energiomställning och de gröna jobb som de pratade om.
.
.
Det var i SVT:s agenda som de rök ihop
.
Som jag såg det blev Wetterstrand helt svarslös. Hon kom bara med en lång harang om att Miljöpartiet självklart var emot planekonomi.
Här blottade hon de rödgrönas akilleshäl. För henne – och för många svenskar – är det naturligt att likställa planekonomi med enpartidiktaturer och byråkratisk kommandoekonomi. Vilket är lika dumt som att säga att en kristen trosuppfattning alltid innebär att man är som den högerextrema kristna mobben i USA eller att en muslim alltid är samma sak som en medlem i Al Quaida eller Hamas…
För de socialister som inte är anfrätta och förstörda av stalinismen är det däremot självklart att det inte går att klara en övergång till ett ekologiskt hållbart samhälle utan en demokratisk kontroll/makt över banker och kreditväsende i stort. På kort sikt är exempelvis vindkraftverk helt olönsamma. Ja, även på ganska lång sikt. Ingvar Kamprad är den som bäst illustrerat att börsen är en ohälsosam institution. Dess ”osynliga hand” pekar aldrig mot långsiktighet. Därför har han heller aldrig introducerat IKEA på börsen. Då skulle de nya, anonyma ägarna, fly bort så fort företaget gjort en investering på längre sikt än 3-4 år. Den fria marknaden saknar helt insikt om uthålligheten för vår planet. Den producerar granatkastargevär som kan saluföras till Saudiarabien. Men inte nya kollektiva transportsystem som kan öka både vår bekvämlighet vid resor – samtidigt som vi minskar utsläppen av koldioxid…
I Svenska Dagbadet understryks i dag att Miljöpartiet är vårt nya Mittparti. Centern är helt enkelt distanserat av det mer moderna Miljöpartiet.
.

.
Vad är Miljöpartiet?
Fågel? Fisk? Mittemellan?
.
.
I sin eftervalsanalys bekräftar Lars Ohly partiets katastrofala syn på dessa nya socialliberaler:
.
’Miljöpartiet är inte ett samhällsförändrande parti som fullt ut förstår fördelningspolitikens sprängkraft eller höger-vänsterskalans betydelse. Därmed är det inte heller en pålitlig allierad i det samhällsförändrande uppdrag som är vårt. Trots detta kan flera steg tas gemensamt i rätt riktning eftersom Mp – till skillnad från strategerna inom borgerligheten – inte har som idé att avdemokratisera eller öka skillnaderna mellan klasser och kön.”
.
Han har naturligtvis helt fel. Det är sant att Miljöpartiet har en bra och ”modern” syn på vissa livstilsfrågor. Man har en hyfsad syn på det mesta som rör etnicitet och kön. Men Ohlys tro att partiet inte vill öka skillnaderna mellan klasser är helt grundlös. Miljöpartiets medlemmar har ofta varit frontgestalter när det gället att släppa loss alla vinstdrivande friskolor. En av de förändringar i Sverige som mest bidrar till att öka skillnaderna mellan olika klasser. Partiet har heller ingenting emot utförsäljning av gemensam egendom till privata profitörer. De nuvarande språkrören har också accepterat makten i EU:s Bryssel. I går berättade TT att en ny undersökning visat att knappt hälften av svenskarna skulle ingripa för att utreda orättvisor på jobbet och bara hälften vågar uttrycka sin åsikt på jobbet. Enligt opinionsföretaget Moderna är vi sämst i Norden på att våga ta konflikter.
En del av ansvaret för detta tillfaller just Miljöpartiet. När man tillsammans med den gamla borgerligheten drev igenom en drastisk försämring av Las, Lagen om Anställningsskydd, innebar detta att det blev oerhört mycket svårare att jobba fackligt eller att hårt driva viktigt skydds- och miljöarbete på mindre arbetsplatser. Vem vågar säga emot chefen på allvar. När man sedan kan mista jobbet utan att arbetsgivaren behöver ange något skäl.
I den utvärdering av det egna försöket att vinna regeringsmakt, tillsammans med socialdemokratin och Miljöpartiet, är det helt nödvändigt att Vänsterpartiet gör en helt ny och noggrann undersökning och analys av detta parti. Som jag ser det har Lars Ohly och hans fränder bidragit till att legitimera der nya borgerliga Mittpartiet, dvs Miljöpartiet, som vore det ett vänsterparti. Ser man till valstatistik är det med siffror så att förhållandet mellan de gamla traditionella blocken egentligen stått kvar. Det som hänt sedan 1990-talets framgångsrika år är för (v) att man fått byta plats med Miljöpartiet. Vänsterpartiet har också frivilligt släppt miljöfrågan till Maria Wetterstrand och hennes kollegor. Detta därför att man inte vågat att gå i närkamp om just behovet av en demokratisk kontroll över alla stora krediter i samverkan med självförvaltning och makt för anställda och brukare.
I avgörande frågor när det gäller synen på vår ekonomi och klassamhället är Miljöpartiet definitivt ett borgerligt parti. Ett modernt borgerligt parti om man så vill. När det gäller klasser kan man inte i längden hänga mittemellan. Det kunde inte Kristdemokraterna och det kan inte heller Miljöpartiet. Med uppslutningen denna vecka bakom Carl Bildts krigspolitik har Per Gahrtons gamla fredsrörelse också valt samma väg som de gröna i Tyskland och Frankrike. Att strida med vapen i hand under NATO:s fanor.
Det borde vara en lärdom som hela den breda vänstern tar åt sig.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Miljöpartiet, Centerpartiet, det nya Mittenpartiet, Maud Olofsson, Maria Wetterstrand, Lars Ohly
i pressen: SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,SVD5,DN1,AB1,GP1
Bloggare:
Maud Olofsson i fritt fall
14 Sep 10
.
Därför sparar de på ”rutten fallfrukt”
I dag ruskar hösten om ordentligt här på Västkusten. Det är tjugofem sekundmeter i byarna. Regnet piskar äppelträdens grenar och över gräsmattorna dröser fallfrukten.
Faller det gör också Maud Olofssons parti. Väljarna försvinner i stora drösar. I 1976 års riksdagsval kunde det gamla Bondeförbundet under ny flagg, nu som Centerpartiet, erövra en del av storstädernas väljare. När Torbjörn Fälldin vann regeringsmakten blev den nya centerrörelsen borgerlighetens största parti med 1 309 669 röster eller hela 24.1 procent av de som deltog i valet.
Ser man till dagens opinionsundersökningar är det mest fallfrukt som Maud Olofsson har omkring sig. Det egna partiet tappar väljare efter väljare. Det började med att Fälldin lovade ”att aldrig dagtinga med sitt samvete” genom att starta den andra kärnreaktorn i Barsebäck. När han sedan svek myntade han ännu ett ordspråk. Jag ”nådde inte ända fram”. I decennier har sedan centern hanterat kärnkraften genom att sitta på Fälldins lika berömda ”långbänk”.
Fram tills i dag. Då Olofsson dagtingat tiofalt och gett klartecken för tio nya reaktorer. Samtidigt som hon pratar om att ”satsa på förnyelsebart”. Som energiminister och ansvarig för statliga Vattenfall har hon dessutom sett till att detta bolag eldat i Europas kolkraftverk så att pannorna både glöder – och ryker. Nu senast visar en undersökning från Naturskyddsföreningen att man vill försöka få liv i landsbygden genom bryta uran…
Partiets ledmotiv i det nya seklet är att riva upp LAS. Några nya jobb blir det inte. Gamla och sjuka ska däremot kunna sägas upp och kastas ut från sina arbetsplatser.
Kanske är det inte då konstigt att partiet rasat i opinionen. Vare sig vid Stockholms Stureplan eller på Göteborgs Avenyn ses man som en ledstjärna. Trots att (c) efter utförsäljningen av rörelsens landsortstidningar är ett av världens rikaste politiska partier. Enligt DN:s Peter Wolodarski det rikaste. Med tre miljarder att röra sig med. Utöver sin statsrådslön på 105 000 kronor i månaden kan Olofsson därför också röra sig med lite nålpengar från Centern på 450 000 kronor om året. Till veckopressen säger hon att hon gonar sig med ett klädkonto på 10 000 kronor i månaden.
Nu berättar morgontidningarna att hela 49 procent av borgaralliansen väljare kan tänka sig att rösta på centern eller (kd). Då av taktiska skäl. För att rädda sin egen regering vill de trots allt plocka upp och spara den ruttna fallfrukten. För vårt klassamhälle speglas i all sin nakenhet när det gäller hur människor väljer att rösta – eller att inte rösta. Med en förkalkad arbetarrörelse är det borgerliga ideologier som härskar. I Bromma röstar 90 procent av väljarna. I Rinkeby bara 40 procent. Siffrorna är i samma storleksordning i Örgryte respektive Biskopsgården.
På den här bloggen och som socialist kan jag givetvis inte hindra Fredrik Federley från att fiska lite taktikröster på Stureplan. Men jag kan uppmana missmodiga unga människor, arbetslösa och arbetare, att ändå gå och rösta. Hur besviken du än är. Gör som alla besvikna överklassmänniskor. De går ändå och röstar på de sina. Gå och rösta mot högern! På (s) eller (v). De nya liberalerna i Miljöpartiet räknar jag bort. Då minskar du också Sverigedemokraternas möjligheter att stövla in i riksdagen.
Själv väljer jag i riksdagsvalet Vänsterpartiet. Detta därför att vare sig man vill det eller inte kommer man inte att ingå i en borgerlig eller en rödgrön koalitionsregering över dagens blockgränser. Då finns det trots allt en opposition till vänster som gör att inte Sverigedemokraterna blir enda oppositionsparti.
.
.
Snart är det bara Maud Olofsson som hänger sig kvar…
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Maud Olofsson, Göran Hägglund, Sverigedemokraterna, Jimmie Åkesson
I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,AB1,AB3,AB2,GP1,GP2,GP3,SVD4,EXpr1,SVD5,AB4,GP4,
Bloggare: Jinge,JonasSjöstedt,Röda Malmö,Svensson,RödaGöinge,RödaLund,
Borgerlig media manipulerar opinionen
2 Sep 10
.
”Enligt opinionsmätningarna är det fortfarande ovisst vem som ska vinna valet. Men en stor majoritet av väljarna är redan övertygade om att det blir borgerlig valseger. Även de flesta rödgröna sympatisörer tror på valförlust, enligt DN/Synovates mätning”
.
Så här majestätiskt slår Dagens Nyheter i dag upp vad som sägs ge en bild av stämningen bland de olika partiernas sympatisörer. Läser man vidare får man långt ner i texten reda på att undersökningen inte ens är statistiskt säkerställd.
De borgerliga tidningsdrakarna spottar hela tiden ur sig opinionsundersökningar som alla har till syfte att vända väljarnas intresse bort från skillnaden mellan de bägge blockens politik för den kommande mandatperioden.
Det hela handlar om att dupera människor.
Tidningarnas ägare ser till att man hela tiden jämför vilket förtroende folk har för Mona Sahlin i förhållande till Fredrik Reinfeldt. Mona ska mosas och Fredrik ska haussas. Inte fasen kan en kvinna leda landet…
Efter gårdagens debatt i Aktuellt mellan de bägge skulle en omröstning säkert visat att förtroendet för Reinfeldt rasat. Med nervösa svettdroppar på överläppen klarade vår statsminister i går kväll av att skymfa landets pensionärer. Dessutom fick han än en gång en uppstötning av det överklassförakt som tycker illa om alla människor som någon gång blivit sjuka eller arbetslösa.
Vår blogg har därför valt att utmana DN genom en egen opinionsundersökning. Vi har frågat en massa människor om vem de vill se som nästa vice statsminister. Vem har de störst förtroende för? Maria Wetterstrand eller Maud Olofsson?
Resultatet var förödande för Maud Olofsson. Resultatet blev en sensation. Hon hade bara förtroende hos 30 procent av de som vi frågade. Visserligen kan man inte säga att undersökningen är statistiskt säkerställd. Men resultatet talar ändå för sig själv. Bäverhonan Maud passar bättre i en hydda djupt nere i en strid norrlandsälv…
Fick under eftermiddagen in den här bokstavligen skarpsynte kommentaren från Lasse. Som visar att DN och journalisten Henrik Brors jobbar som vore tidningen en brittisk tabloid:
”Man kan även notera att DN i sin bildframställning uteslutit Wetterstrand, den populäraste rödgröna partiledaren. Det är naturligtvis ingen tillfällighet.”
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Maud Olofsson, Maria Wetterstrand
I pressen: DN1,DN2,SVD1,SVD2,AB1,GP1,GP2,AB1,GP3,GP4,GP5,AB1,DN3,SVD3,Expr1,GP6,SVD4,
För tidigt att skala av sig långkalsongerna
5 Mar 10
Dagsmeja – men ingen vår…
.
Det är inte bara fartyg som fryser inne. Visst det är vårvinter. Men inte vår. Även om media jagar vilsna strandskator och förskrämda krokusskott neråt Skånekusten. I morse var det minus 22.4 här uppe i Alefjäll fem mil norr om Göteborg och både långkalsonger och de fodrade flanellskjortorna får hänga med ett bra tag till.
.
.
Höräfsan som blev kvar på vår åker får vila ett bra tag till…
.
Korparna är visserligen kärlekskranka ( om de nu vet vad det är ) och letar partners under sina flyguppvisningar i skyn. Skatorna försöker reparera sina rishögar till bon, men får inte loss pinnarna ur marken. Våra efterlängtade tofsvipor är däremot kloka nog att dröja sig kvar i Syd-Europa. Med hård skarsnö och med mer än en meter tjäle i marken finns här ingen mat.
.
Ser man till historiska data har vi här i vår del av landet tangerat tidigare rekord när det gäller snömängden. Ser vi till kylan går det bara att jämföra med siffror från sextiotalets mitt och krigsvintern 1941/2. SMHI berättar på sin hemsida om snödjup som varit ”rekordstora eller mycket nära rekord vid ett flertal stationer med över 100-åriga mätserier”. Väderlekstjänsten säger vidare att det varit
.
”Långa sammanhängande perioder med minusgrader
.
På en del håll i mellersta delen av landet har det inte varit en enda dag med plusgrader sedan Lucia.
.
I Sveg innebär detta rekord sedan mätningar startade där 1875.
I södra Sverige var det på många håll inte över noll en enda gång under en period som gott och väl omfattade hela januari.
I Växjö får man gå tillbaka till 1947 för att finna något motsvarande.
.
.
Trots allt ett vårtecken. Livfarliga snömassor från vårt ladugårstak gav sig av i mejan.
Grannen var hjälpsam nog att komma med traktorn.
.
Med nerkylning och isläggning lär våren dröja ett tag till. Vi får njuta av soltimmarna mitt på dagen och glömma allt det elände som under vintern skapats av marknadsliberal politik. Bolagisering och privatiseringen av SJ har varit en katastrof. Tåg och stora transportsystem överhuvudtaget är ingen ”naturlig marknad”. Det insåg man redan för hundra år sedan. Det finns bara ett enda spår! ”Privata intressen” eller en uppstyckad statlig verksamhet där varje bolag ska rulla var och ett på sin egen skena för att i första hand tjäna pengar hade aldrig klarat av att bygga vårt järnvägssystem. Nu borde det vara uppenbart att detta synsätt för gott är ute i kylan också när det gäller att sköta och utveckla den verksamhet som byggts upp.
.
.

Redan för hundra år sedan var det rödljus och bom stopp
för dumheter om att järnvägarna skulle privatiseras
.
Sak samma med Mona Sahlins och Maud Olofssons omskrutna elbörs och påståendet om att vi skulle kunna få en fri elmarknad som konkurrerar med låga priser till oss brukare. Detta är naturligtvis strunt. Var och en kan inte starta ett kraftverk, vare sig vid en älv eller med kärnkraft eller kol som energikälla. Det finns och kommer aldrig att finnas en ”fri marknad”. I verklighet handlar det om främst tre Glufs-Glufsjättar som – utan att i sin drift bry sig om långsiktiga miljöhänsyn – skickar ut svindyra räkningar och kammar hem skyhöga vinster.
.
”Konsumenterna måste straffa kraftproducenterna när priserna blir för höga”, hette det från Maud Olofsson när hon för några dagar sedan fick frågan om hur vi brukare skulle klara våra ockrade räkningar. Det var nog det dummaste som sagts i vinter. Hur då? Om vi för länge sen valt ”ett billigt bolag”? Ska vi stänga av värmen (veden har tagit slut) eller ska vi skita i räkningarna och hamna hos kronofogden?
.
Nu går det inte att straffa monopol. För den som vill går det däremot att straffa Maud Olofsson…
.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, isläget, nerfrysta fartyg, SJ, Green Cargo, Maud Olofsson, Mona Sahlin, vårvinter, tofsvipa
I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,SVD5,DN1,DN2,DN3,DN4,AB1,GP1,AB2,
Bloggare: Jinge,RödaMalmö,RödaGöinge,Svensson,RödaLund,EttHjärtaRött,
De rödgröna i Underlandet…
2 Mar 10
Brandrök över Europa
.
.
.
”Hyperinflationen sprider sig som en pestsmitta från land till land och håller Europa i ett förlamande grepp.
.
Panikslagna politiker pressade av skenande räntor och hotande statskonkurs stänger skolor, tömmer sjukhus och låter arméns pansarvagnar rosta till skrot i regnet. Pensionärerna har sedan länge berövats sina utlovade pengar och huttrar övergivna i förfallna hus.
.
Regeringar faller lika tätt och tungt som äpplen i en oktoberträdgård och gatorna fylls av miljontals demonstranter.
.
Året är 2021 och brandröken hänger tung över Europas huvudstäder. Överdriven dystopi? Visst. Men inte bara domedagsprofeter utan även högst sansade ekonomer börjar nu varna för en mörk framtid om inget görs.”
.
Andreas Cervanka i Svenska Dagbladet
.
.
.
Svenska Dagbladets Andreas Cervanka tycker om djupa spadtag. Läsarna ska ha sitt. Här gräver han kapitalismens grav i ett nästan bibliskt Armageddon. Han pekar på allt djupare hål i statskassorna. Inte bara på de stora underskotten i de olika ländernas löpande budgetar utan också på de gigantiska strukturella svarta hål som finns när det gäller framtida åtaganden om pensioner och sjukvård..
.
Eftersom offentliga inkomster och utgifter i en kapitalistisk ekonomi fungerar på samma sätt som för vilket företag eller vilken butik som helst kommer domedagen allt närmare. Produktivitet och vad man producerar har ingen betydelse. De regeringar som nu bannar Grekland har på ”hemmaplan hela trädgårdar med nedgrävda finanspolitiska lik”. Polen, en av värstingarna i klassen, har exempelvis ofinansierade framtida åtaganden, när det gäller pensioner och sjukvård, som motsvarar BNP för hela 15 år. Grekland nästan nio år. Frankrike fem. USA lika många. Sverige drygt fyra år. I logik med detta ropar Cervanka efter helt nya politiska grepp när han sedan går vidare i sin artikel:
.
”Ekonomer har i årtionden påpekat att västvärldens länder kör mot ett stup. Men det har legat så långt bort i tiden att ingen velat låtsas om problemet, än mindre ta tag i det. Men finanskrisen har gjort att avståndet krympt. Framtiden är snart här. Och det har finansmarknaderna fattat. Så vad kan politikerna göra?”.
Det finns tre scenarier, menar han. Det enklaste är att låta centralbankerna trycka mer pengar. Men det leder till superinflation vilket utarmar köpkraften. Det andra scenariot är att sitta med armarna i kors och blunda. Men med ett allt större skuldberg klättrar också räntorna i höjden och situationen blir till sist ohållbar. Den tredje möjligheten och den ”enligt de flesta ekonomer” bästa utvägen är rejäla skattehöjningar kombinerat med minskade utgifter och bantade förmåner.
.
.
Men, frågar sig till sist Cervanka, ”vilken EU-politiker harklar sig och slänger upp den lilla handgranaten vid nästa toppmöte?”. ”Det handlar om en sanering så tuff att Göran Perssons hårda 90-talbudgetar framstår som sockervadd”.
.
Nära nog samtidigt med att jag levde mig med i Cervankas dramaturgi läste jag ett referat från ett anförande och en diskussion med finansminister Anders Borg vid Handelshögskolan i Göteborg. Som brukligt är i akademiska högborgar var tonen där uppsluppen, frikostig och inte så snipig som den blir i mer officiella politiska sammanhang. Borg hade inte med sig någon handgranat till mötet. Men däremot några rejäla smällare. Han trodde inte på några nya stora skattesänkningar framöver. I stället menade han att ”höjda skatter är avgörande för att behålla en stabil ekonomi i framtiden”. Nu väntar ”en miljöskatt på koldixoid ( höjt bensinpris och dyrare elräkning ), höjda skatter för alkohol och tobak, samtidigt som det inte blir fråga om någon sänkning av fastighetsskatten”.
.
Johan Lönnroth fick en klapp på axeln…
.
Alla tvinnskruvar ska dras åt. En i taget. Först A-kassan och våra sociala försäkringssystem. Sedan höjda skatter och avgifter. Det är en moderat medelväg bra långt från den gamla partiledaren Bo Lundgrens ”Den enda vägen”. Där målet för färden alltid var just ”Sänkt skattetryck”. Anders Borg markerade än en gång att det egna partiet makat sig in mot mitten.
.
I den andan tillät han sig också att vara generös och öste beröm över Göran Perssons hårda sanering av statens finanser. Ja, han reste faktiskt ett helt monument över denne senare så gisslade ”hövding” för arbetarrörelsen. Även Vänsterpartiet och Miljöpartiet tilldelades i rättvisans namn varsin statyett. Borgs välvilliga ord kom som ett svar på en fråga från Vänsterpartiets förre talesman i ekonomiska frågor Johan Lönnroth. Denne ville veta om det inte i ljuset av det Borg nu ser framför sig, var en god sak att redan på nittiotalet ta tag i statens utgifter. Lönnroth vädjade helt enkelt om en retroaktiv klapp på axeln för att han, Lars Bäckström (nu välmående landshövding), Schyman och Ohly då villigt ställde partiets röster till förfogande för regeringsunderlaget och dess nerskärningspolitik. Han fick också en värmande klapp:
.
”Det är klart att Göran Perssons historiska insats är monumentalt betydelsefull för Sverige. Vi kan ha haft olika synpunkter på hur man borde sanerat vår ekonomi. Men den sanering de / (s) + (v/mp) / gjorde är oerhört viktig för att vi har en god ordning i vår ekonomi.”.
.
Kapitalismens pendel går av och an. Det ena regeringsalternativet avlöser det andra. Men klockan eller systemet står stadigt och fortsätter att gå som förut. Trots att dess tid borde vara ute…
.
Jag tillhör inte dem som tror på en lagbunden historia. Jag tror vare sig på planetens eller kapitalismens omedelbara undergång. Gång på gång har det visat sig att marknadssystemet, att kapitalismen likt en fågel Fenix kan resa sig ur askan. Men med de lösningar som nu sätts upp på den politiska dagordningen i Europa – med både ”sockervadd” från nittiotalet till hårda piskslag i Cervankas sociala inferno, finns det alla goda skäl i världen för att en gång för alla göra slut på ett system som förstör både vår jord och oss människor.
.
Den stora tragiken är då den traditionella arbetarrörelsens politiska urartning och dess enorma fattigdom när det gäller alternativ. Beskäftiga, halvliberala ekonomer som Johan Lönnroth och Lars Bäckström satt en gång i lag med finansminister Nuder, räknade nödvändiga skattebaser och summerade tillsammans alla nödvändiga nerskärningar ute på skolor och i sjukhus. Lars Ohly satt som partisekreterare och motade den interna kritiken. Vi fick det Gustav Fridolin kallat ”nittiotalets förlorade ungdomsgeneration”.
.
Runt om i det Europa där det nu luktar brandrök är det i land efter land i första hand socialdemokratin som får rollen att skära hårt i den offentliga välfärden. I Grekland är det socialdemokraten Andreas Papandreou som tar ansvaret för marknadssystemet. I Spanien är det socialdemokraten José Zapatero. Oftast med stöd av gamla vänsterpartier. Fackföreningarna tröttas ut med protestdemonstrationer som ledningarna håller kemiskt fria från socialistiska program.
.
Inte heller i Sverige vecklar den rödgröna alliansen ut några röda fanor. Varje försök att ens snegla åt ett perspektiv om de arbetande människornas Europa, ett Rött Europa, hålls undan. Symboliskt nog är Wanja Lundby-Wedin ordförande för ”det mäktiga Europa-facket”. Vem skulle ens komma på tanken att fråga henne hur hon ser på Europas framtid? Nej, EU ska vara kvar liksom militarismen och NATO. Banker och finanscentra lämnas i fred. Avindustrialiseringen av Väst-Europa ska fortsätta. Fossila bränslen ska fasas ur med främst kärnkraft. Jordbruk och djurhållning ska bli mer och mer konkurrensutsatta och därmed mer profitstyrda. Sociala välfärdssystem begränsas. Inte minst pensionerna…
.
.
På våra biografer har man i morgon premiär för Tim Burtons nya version av Alice i Underlandet. Den lär bli sevärd och borde ses inte minst av de rödgrönas företrädare. Varför inte Sahlin,Wetterstrand, Eriksson och Ohly på samma parkettrad? Under föreställningen kan de då samfällt fundera över ett mycket tänkvärt uttalande från Lewis Carroll som på 1800-talet skrev den ursprungliga sagan om Alice:
.
”Om du inte vet vart du är på väg kommer du att hamna någon annanstans!”
.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Sveriges BNP, Stora budgetunderskott, ANders Borg, Johan Lönnroth, de rödgröna, Ett Rött Europa
I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,DN1,DN2,DN3,DN4,AB1,AB2,AB3,GP1,GP2,
Bloggare: RödaMalmö,Jinge,AlliansfrittSverige,JonasSjöstedt,EttHjärtaRött,RödaLund,
.
Maud Olofsson ute och cyklar i ishalkan
26 Feb 10
.
”Allt är bara på låssas”
.
Efter morgonrundan med hunden, i dag med broddar på skorna eftersom snön börjat smälta och vägarna blivit till blanka skridskobanor, tinade också jag upp med en kopp gott svart kaffe framför SVT:s Frukost-TV och tänkte mig en trivsam förmiddag.
.
Men så dök Maud Olofsson upp i rutan. Beskäftig som vanligt och den sista skvätten kaffe fastnade i halsen. Ilskan rann till och med ens var jag klarvaken.
.
Skälet till att hon dyker upp är egentligen de ständigt svaga opinionssiffrorna. Faller regeringen är det också troligt att inte heller hon klarar sin balansgång utan faller omkull som partiledare. Till och med Fredrik Reinfeldt raljerade i förmiddags om centerns alla cykelturer och menade på en pressträff ”att det är lite oklart var de befinner sig i dag”.Det valfläsk som skars upp i morse och serverades som en stor nyhet är att vi ska kunna ”tjäna pengar” genom att själva sänka våra elkostnader. Men egentligen är det hon säger bara ”på låssas”.
.
.
Maud Olofsson är än en gång ute och cyklar.
Men har svårt med balansen…
.
För många är elpriset i dag en tyngre börda än räntan på lån till lägenheten eller huset och i ett försök att avvärja kritiken mot de skenande priserna hette det nu uppmuntrande att vi skulle kunna ”tjäna” upp till 6 000 kronor om året. Bara regeringen får som man vill och får igenom sin idé om en timavläsning av mätarna.
.
Men för det första kan man aldrig ”tjäna” något på att slippa en del av ett högre pris. Vad som sker är att man klarar sig från en del av en ny kostnad. För det andra är det inte fel att vi inte ska slösa med el. Men en sådan hushållning ska naturligtvis ske inom ramen för befintliga priser. Utspelet i dag är bara ett sätt att försöka mildra kritiken mot elbolagens vidrigt stora vinster samt hennes eget misslyckande med Vattenfalls energipolitik.
.
Vi kanske kan värma kaffekokaren sent på kvällen och köra torktumlaren på natten, heter det i Ekots rapportering om Olofssons utspel. Vi måste anpassa vår förbrukning till de tider när det finns ett överskott på el.
.
Men hemma hos oss har torktumlaren redan åkt till tippen. Den var till hjälp när vi hade fyra barn hemma men är nu överflödig. Dessutom ”äter den kläder”. Morgonkaffet vill jag definitivt inte ha till kvällen. Då vill jag däremot tända en del lampor för att kunna läsa och se var jag sätter fötterna. Trots att priset på el gör att Olofsson helst ser att jag läser bara i dagsljus. Kvällens TV ska ses i repriser på natten eller på nätet, när elpriset gått ner…
.
Den stora delen av vår elförbrukning handlar nu inte om kaffekokare eller läslampor utan om värme och varmvatten. Den förbrukningen måste ner genom en förändring av vår energiproduktion samt en ombyggnad av inte minst miljonprogrammets alla dåligt isolerade bostäder. Det löser man inte med timläsare.
.
Eller menar Maud Olofsson att vi ska duscha när vi inte är smutsiga och värma våra bostäder när det är varmt? Ska vi slå av värmen hemma när det går ner under minus 20 utomhus? Ska vi åka spark på sommaren och cykla på vintervägarna?
.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, elpris, elpriser, Maud Olofsson, Vattenfall, mildväder, halka på vägarna, Synovate, de rödgröna ökar,
I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,DN1,DN2,DN3,AB1,AB2,GP1,DN3,
Bloggare: Jinge,RödaMalmö,AlliansfrittSverige,Svensson,RödaGöinge,EttHjärtaRött,
Maud Olofsson: hånlog mest – men först ut att beklaga
19 Dec 09
Liekvinnans
DÖDSDANS…
”Jag är den förste att beklaga” sa Maud Olofsson i natt när det stod klart att GM tänker likvidera Saab. Men för snart ett år sedan, när det första beskedet kom, då skrattade hon i mjugg, hånlog åt arbetarna och tjänstemännen i Trollhättan samt tänkte högt om ”den olönsamma och därmed värdelösa svenska fordonsindustrin”.
Vad den verkliga innebörden är med hennes redan bevingade ord om att ”vi måste sluta att vara som matade fågelungar för att i stället bli som ivriga bävrar” – det vet i dag. Arbetslinjen har blivit massarbetslöshet.
För snart ett år sedan skrev jag om att ”Liekvinnan” dansade sin dödsdans i Trollhättan. Nu är alla turerna färdiga. Dansen är över och det är bara att lägga ut min gamla blogg en gång till. Den står sig. Mer än väl:

Liekvinnan är i Trollhättan och virvlar runt i sin svarta dödsdans.
Maud Olofsson med sin körkarl Sven Otto Littorin tar nu ut stegen i sin dödsdans för svensk fordonsindustri. Med nybrynt egg och med orven i nävarna svingar hon lien i väldiga skär från höger till vänster. Efter sig kommer hon och hennes körsven att lämna en slåtter av industriell slum och öde rivningstomter. Sjaskigt bra och billiga inspelningsmiljöer för Film i Väst, men förödande för jobben och välfärden i hela regionen. Ja ytterst i hela Sverige.
Trollhättan har lite drygt 50 000 innevånare. SAAB anställer i själva kommunen 4 100 jobbare. Sammanlagt sysselsätter bilföretaget 5000 människor. Indirekt genererar det lilla bilföretaget vid Göta älv minst ytterligare 20 – 30 000 jobb i Sverige. Mängder med underleverantörer landet runt är dessutom beroende av beställningar både från SAAB och från Volvo personvagnar för att få sina verksamheter att gå runt.
Skulle Maud svinga sin lie över Stockholm skulle ”dödstalen” direkt handla om 50 000 avsked. En verklighet som de flesta av dem som vräker sig i nyhetskanalernas frukost- och kvällsprogram inte har en aning om. De och nästan alla andra debattörer är också fullständigt aningslösa när det gäller förståelsen av varifrån de värden kommer som de själva åtnjuter. Huset, lägenheten, eller den lilla stugan. Skidsemestern, den sköna Thailandsresan, den lika sköna sjukhussängen, skolbänkarna, studielånen, forskningsanslagen, bilen, bussen, T-banan, datorn, mobilen, värmen, elströmmen och restaurangbesöken.
Under senkapitalismen har för många sambandet mellan arbetet och den egna konsumtionen klippts av. Regionalt går det fortfarande att skönja. För den som vill. Läggs SAAB ner. Vilka skattepengar ska då försörja Trollhättans och länets storsjukhus, NÄL? Sak samma har göteborgarna fått se de senaste månaderna. När Volvo varslar, då avskedar också Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Nu dansar liekvinnan sin dödsdans och tjuter om dåliga affärsplaner. Hon låtsas som om att hon inte vet att nyliberalismen har gått i konkurs och är på väg att ta med sig General Motors till marknadens industriella kyrkogård.
Först gapade liekvinnan om att det inte fanns någon affärsplan. Sedan var den för dålig. Först sa hon sig ha ordnat en gräddfil till Europeiska investeringsbanken. Sedan vägrade hon att öppna gräddpaketet. ”Regeringen” har samma krav som vilken privat investerare som helst, hette det då. Varför det? När det gäller bankerna eller Mats Odells kompisar i Carnegie har man ju inga krav alls? När Swedbanks och SE-bankens stormaktsdrömmar på Baltikum nu skingras likt dimman en gång på slagfälten vid Lützen – då är det också vi och arbetarna i Baltikum som ska dela på kostnaderna för deras härjningståg.

En tidig modellbil. Kunde Saabs ingenjörer ta fram en sådan pärla har de säkert alla möjligheter i världen att utveckla den miljöbil vi behöver…
”SAAB är bankrutt, slut, finito, finished och kaputt”, mässar den nyliberala sajten E24. Visst.Så är det. Den kortsiktiga kvartalskapitalismen är slut, finito, finished och kaputt. Det är uppenbart för alla sedan några månader tillbaka. För IKEA:s Kamprad har det varit självklart sedan länge. Därför har han vägrat att ta ut sitt eget företag på räntejaktens ständigt febriga aktiebörser. ”Börsen saknar tålamod och långsiktighet”, är sedan länge hans visdomsord.
Den härskna och snart oanvändbara arbetarrörelsen borde göra hans ord till sina. Eller som jag skrev i förra veckan:
SAAB som fortfarande rakt av ska konkurrera på den kapitalistiska marknaden kostar enorma skattepengar och dränerar med nuvarande ordning den offentliga sektorn på resurser. Men kan inte i längden hindra en nerläggning.
Metalls och hela arbetarrörelsen skulle i stället kräva en socialisering av produktionen. Ett statligt övertagande av Volvo Personvagnars och SAAB:s verksamheter där utveckling och produktion ställs om så att den tjänar bästa möjliga sociala nytta. En produktion under de anställdas kontroll i samverkan med andra producenter och folkliga organisationer i Europa.
I liekvinnan värld eller i borgerlighetens värld överhuvudtaget finns det ingen respekt för arbete. Därför är det fullständigt illusionsmakeri när facken vid SAAB säger sig vara försiktigt optimistiska efter döddanserskans besök. Nöjer de sig med att bära sin medlemmar “till den sista vilan på den industriella kyrkogården”? Trollhättan är uppbyggd kring Göta älv och de väldiga fallen ut från Vänern där ”trullen” dansade i fornsvenska dagar. Det är ett extremt industriberoende samhälle med sin energi från älven och med Trollhätte kanal och Bergslagsbanan i början på 1800-talet som handels- och transportleder mellan Götalands inland och Västerhavet. Här lever människor av arbete – för borgerlighet och överhet i våra större metropoler. Det är därför liekvinnan inte bryr sig om människorna i regionen.
Maud Olofsson må kalla sig för näringsminister och hon må prata stort om sin och regeringens arbetslinje. Men vad som sker nu är en avindustrialisering av Sverige.
Liekvinnan föraktar helt enkelt vanliga arbetare.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Saab, GM, Trollhättan, Maud Olofsson, regeringen, arbetslinjen,
I oressen:AB1,AB2,AB3,AB4,SVD1,SVD2,DN1,DN2,SDS1,GP1.GP2,GP3,GP4,
Så kan Saab rulla vidare
2 Dec 09
Så kan Saab
rulla vidare
Mona Sahlin säger sig nu ha grävt ner den stridsyxa som hon aldrig har grävt upp. ”Nu handlar det bara om en enda sak – att få Saab på fötterna”, menar hon. Det är nog alla överens om även om nu bilarna tar sig fram bättre på hjul…

En tidig modellbil. Kunde Saabs ingenjörer ta fram en sådan pärla kan de säkert utveckla den miljöbil vi behöver…
Men i sak är Sahlins inställning en katastrof. Med hjälp av olika lån ska staten hjälpa någon av de budgivare som finns kvar att hålla i gång företaget. Staten ska betala – men inte bli långsiktig ägare. Varför det? Varför betala för något som andra sedan ska bestämma över? Varför ska vi ta riskerna för riskkapitalisterna? Sedan kvittar det om dessa är svenska, kinesiska, ryska eller holländska.
Saab kan rulla vidare! Med staten som långsiktig ägare och med nya ”ägardirektiv” om att Saab tillsammans med ett socialiserat Volvo Personvagnar omedelbart bums ska sätta in alla befintliga resurser på att utveckla miljövänliga och säkra mellanbilar, för person- och distributionstrafik i vårt klimat. Jag är fullständigt övertygad om att ingenjörer och arbetare inom fordonsindustrin snabbt kan ta fram de hybrider och de koldioxidfria bilar som vi behöver även efter en oerhört omfattande utbyggnad av kollektivtrafiken.
Med ett sådant program, som en del av en plan för produktion, transporter och boende i stort, skulle vi inte bara kunna sätta hela Sverige i arbete. Vi skulle återupprätta arbetets värde. Detta att varje människa skulle känna att det finns en social nytta eller glädje i det man gör.
Dessutom skulle vi göra alla dessa riskkapitalister arbetslösa.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Saab, GM, Mona Sahlin, Trollhättan, Detroit, den rödgröna alliansen










Senaste kommentarer