Tag Archives: Lars Ohly

Afghanistan – minerad mark för den rödgröna alliansen

Posted on by
Reply

Änglavingad fredsinsats

eller imperialistiskt krig?

Afghanistan är minerad mark för den rödgröna alliansen. Blir det regeringsskifte nästa höst är det socialdemokraterna som bestämmer var de svenska soldaternas vapenskåp ska stå. Trots att Barak Obama har beslutat att tagga de amerikanska krigsinsatserna med långt fler stridande soldater än tidigare har Mona Sahlin berömt Barack Obamas ”nya” strategi. Hon ser inte den svenska militären som en del av en ockupationsmakt utan som en del av en änglavingad FN-insats.

Vänsterpartiets retoriska utgångspunkt är i stället att de svenska trupperna ska lämna Afghanistan och ersättas med mer civila biståndsinsatser. Mycket kan förvisso hända under det år som är kvar till ett eventuellt regeringsskifte. Fronterna i Afghanistan/Pakistan kan komma att dras i både ny geografisk och i ny politisk terräng. Om de svenska trupperna på plats uppe i den Norra alliansen Mazar Al Sharif drabbas av större förluster i människoliv kan motståndet mot den svenska krigsinsatsen snabbt få märg även i det socialdemokratiska partiet. Kriget får dessutom mer och mer karaktären av ett nationellt befrielsekrig. Ett nationellt motstånd i form av ett uppror av pashtunerna mot presidenten, Hamid Karzai (själv etnisk pashtun från klanen Durrani, från vars sköte den tidigare monarkin föddes). Både för hans samarbete med de 42 ockupationsstaterna och regimens korruption, men också för dennes många pragmatiska uppgörelser med uzbeker och turkmener i den Norra alliansen. Pashtunerna kan i sig ses som en nation och av Afghanistans etniskt splittrade befolkning utgör de mer än fyrtio procent. En nation som också utgör mer än tjugo procent av Pakistans befolkning.

Med denna bakgrund. Med detta vilda politiska och miltära landskap, där allianserna mellan klaner, krigsherrar och Afghanistans många nationer kan skifta från en dag till en annan, kan det självklart när som helt bli för politiskt smärtsamt även för Mona Sahlin att hålla fast vid synsättet att Sveriges militär är en del av en fredsinsats. Det kan bli en vändning av kriget där det inte ens räcker med att svepa döda svenska soldater i FN-flagg i syfte att dölja att vi är en del av en NATO- ledd ockupationsmakt…

Men med oförändrade förutsättningar talar det mesta för att Vänsterpartiet måste hissa kapitulationsflagg i frågan – om partiet vill vara del av en eventuell regering ledd av Mona Sahlin.

I förra veckan menade jag att Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt skissat på en möjlig politisk reträtt i ett inlägg på sin blogg. Men han svarade att jag gjort en orimlig tolkning av hans synpunkter och underströk i ett meningsutbyte att med hans synsätt vore det ”ett misslyckande” om vi inte får ”ett bindande beslut av en rödgrön majoritet om att dra tillbaka den svenska militären”.

Så långt allt väl. Men Ekots lördagsintervju med Vänsterpartiets ordförande Lars Ohly fick nog många gamla antiimperialister att känna av kalla kårar ända in i sina hjärttrakter:

”Ett tillbakadragande av de svenska trupperna kanske inte kan ske från en dag till en annan utan det bör ske efter en plan…”

”I dag har vi ungefär en tredjedel som går till biståndsinsatser av de kostnader som Sverige levererat till Afghanistan och två tredjedelar går till militära insatser…Vi måste öka de civila och minska de militära insatserna och det här innebär att dra tillbaka svenska trupper…Det ska ske efter en plan som vi har kommit överens om…”

Ohly travar efter bästa förmåga runt frågorna från Ekots Thomas Rahmberg. Han vill inte bli infångad och bunden vid ett principiellt vallöfte:

”Vi ska inte låsa fast oss vid positioner som gör att vi inte kan hitta en väg ut.”

Men medger att det kan bli svårt att jämka ihop de tre ståndpunkterna. ”Socialdemokratin ville ha utökade truppinsatser. Miljöpartiet ville ha kvar de som redan var på plats. Vänsterpartiet ville dra hem trupperna”. På Rahmbergs raka fråga om valplattformen svarar Ohly sedan:

”Det är inte helt nödvändigt att komma överens före valet.”

För mig en helt absurd slutsats. Vad väljarna och då i synnerhet de trettiotre procent av dem som är motståndare till den svenska krigsinsatsen, vad de vill veta är naturligtvis om de ska rösta fram en regering som lovar att ta hem de svenska soldaterna från NATO:s krig i Afghanistan! Ingenting annat. Inget svammel om en oklar gemensam plan i fjärran. Ska frågan om svensk delaktighet eller inte i ett imperialistiskt krig, för Vänsterpartiet bli kvarglömd på en långbänk på samma sätt som avvecklingen av kärnkraften har gjort för Centerpartiet? Centerpartiets ”avveckling” började en gång med att Torbjörn Fälldin laddade en av Barsebäcks kärnreaktorer 1976 och den har fortsatt ända fram till i dag när Maud Olofsson är med om att fatta beslut om en utbyggnad av kärnkraftsproduktionen…

I lördagsintervjun menade Ohly också att han lyssnat till dem som i stället för militär trupp vill ”öka biståndsinsatserna och polisens utbildning.” ”Polisutbildning”? Kabulregimens poliser? Skulle det då, en gång i tiden, på samma sätt, ha varit en bra sak, för den svenska solidaritetsrörelsen med FNL i Vietnam, att av regeringen Palme ha krävt att Sverige skulle hjälpa till med Saigonregimens polisutbildning?

Frågorna hopar sig när det gäller den rödgröna alliansens syn på kriget i Afghanistan. Vi får se om några rätar ut sig under socialdemokraternas kongress i höst. När det gäller Vänsterpartiet lär vi få vänta ett bra tag till. Men tvålbitar som bara slinter runt i tvättstället brukar försvinna av sig själv om de lämnas kvar för länge!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

I pressen:

Bloggare:Motbilder,JonasSjöstedt,

Skitår väntar. Med skitregering och en skitdålig opposition!

Posted on by
5

Lars Ohlys Janusansikte

I går var arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin på riktigt grinigt humör. Det kan ju inte vara kul att bära denna tunga ministerportfölj och samtidigt veta att han i valet 2010 kommer att få stå till svars för den massarbetslöshet som då lägrar landet.

Varslen vältrar sig över Sverige och ministerns ordval blev därefter. ”Vi får två skitår och dessutom är det skit med bankerna”. Med kapitalismen i kris och en skitregering kan det knappast bli annat och att Sven Otto nu insett han själv blir alliansregeringens ”målvakt” och får ta emot all spott och spe framöver gör naturligtvis inte humöret bättre.

Skit också med oppositionen

Vad värre är. Vi har inte bara en skitregering. Med ministerns språkbruk måste vi än en gång konstatera att det dessvärre bara är skit också med oppositionen.

Här kunde vi ha haft en kraftsamling över hela landet med kravet på en höjd a-kassa rakt in i det som nu är den borgerliga alliansens veka liv. 1 200 000 människor står utanför a-kassan. Anders Borg medger att ”det nog blev fel” med den rekorddyra avgiften. Men tänker inte göra något. Det finns en kontantersättning på 320 kronor om dagen och det ”ska man kunna klara sig på”, sa han, utan att vare sig blinka eller skämmas, högt och tydligt i gårdagen Rapport.

Varför inte en spark i magen?

Mona Sahlin, socialdemokratin och LO, skulle naturligtvis när som helst kunna ge regeringen en rejäl spark i magen, mitt i detta veka liv, genom att i dag samla till en endagars politisk generalstrejk, grundad på just kravet om en värdig a-kassa.

När det nu bara är skit med hennes och den gamla arbetarrörelsens politik vore det naturligtvis ett gyllene tillfälle för Lars Ohly att kavla upp skjortärmarna och oupphörligen kräva att Sahlin, SAP och LO tar sitt ansvar genom att handla nu! Det är nu vuxna människor gråter över att de mister jobben och får sälja sina hus! Det är nu massarbetslösheten vältrar sig över landet! Det är nu arbetslösa ska tvingas till att leva på lite mer än trehundra spänn! Samtidigt är det nu vid årsskiftet som tiotusentals människor kastas ut i arbetslöshet!

Men vad gör karln? Jo, han skrattar och skrattar, samt berättar att han är beredd att ge upp det mesta av partiets radikala program, bara för att få sitta i en nyliberal regering om två år…

Passivitet och uppgivenhet

Lars Ohly och Vänsterpartiet kommer säkert att ha en kortsiktig framgång med denna parlamentariska taktik. I brist på socialistiska idéer och opinioner ute i landet och med den katastrofala suckiga passivitet och uppgivenhet som lamslår den breda fackföreningsrörelsen, tycker säkert många väljare i dag att även ett sådant regeringsskifte är bättre än inget regeringsskifte alls. I morgon, alltså åren 2011 och därefter, när den ”rödgröna alliansen” kommer med motorsågen för att kapa i omsorg, skola och vård, allt för att få ner statens utgifter, då kommer säkert det passiva stödet förvandlas till en oerhörd besvikelse.Nej, redan i dag krävs handling för att stoppa all den ”skit” som regeringen och dess nyliberalism står för. Varför lämnar inte Lars Ohly sina startblock? Varför inte popularisera kraven från IF Metall i Södra Västerbotten, från deras mäktiga arbetarprotest. En protest som för övrigt dödades i vanlig profitmedia genom en total tystnad. Tänk om Ohly tog över slutklämmen från det fantastiska tal som Jan Olov Karlsson, viceordförande i Volvo Verkstadsklubb i Umeå, höll vid arbetarnas stora torgmöte:


”I den finansiella krisen kölvatten lurar massarbetslösheten. Den är förödande för den enskilde, för arbetarfamiljerna och för samhället.

Vi kräver därför ett rådrum för alla varsel om uppsägningar. Under rådrummet stiftas det en undantagslag på arbetsmarknaden som förbjuder uppsägningar under två års tid.

Under den tiden ska alla varsel i första hand lösas genom minskad arbetstid på arbetsplatsen. Kan företaget inte betala full lön ska staten betala mellanskillnaden, under förutsättning att det lokala facket ges full insyn i räkenskaperna och inflytande över hur arbetet ska organiseras.

Under de två år som rådrummet varar ska också en bred folkligt diskussion genomföras. Den ska handla om former för ägande så att människors behov och vilja ska styra vår framtid. I den diskussionen kommer frågan om ett gemensamt ägande av naturresurser och samhällsfunktioner att vara viktig, och även ett gemensamt ägande av banker och storföretag.

Vi har hållit kapitalisterna länge nog under armarna. Nu är det på tiden att vi börjar införa en demokrati som också omfattar ekonomins område och som tillvaratar arbetarnas värde och intressen.

Janus tempel. Ny kultplats för Vänsterpartiets ledning?

Men nu andas Ohly inte ens en endaste stavelse som skulle kunna ha bäring på en socialistisk politik. Han bara skrattar och skrattar. Skrattar samt förklarar att det blir två program i valrörelsen. Ett som bara är på låtsas, med lite röd retorik. Ett annat som är det som gäller på riktigt. Där Vänsterpartiet, socialdemokraterna och Miljöpartiet nitar fast den regeringspolitik som ska gälla. Utan ett ord om systemskifte. Partiet ska alltså likt blekansiktet i 1800-talets Amerika tala med två tungor.

Lars Ohly kommer då att träda fram som ett modern politikens Janusansikte. En modern, skrattande, kopia av den grekiska Gud som kunde se in i framtiden, men som också såg till nutid och det som varit.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

I pressen: DN1,DN2,AB1,AB2,SVD1,SVD2,SDS1,SDS2,SDS3, Blomqvist om krisen -29 i Int.SVD3,

Andra bloggare:Spånbinge,rodamalmo,Jinge,Svensson,Trotten,Loke,