"Den världskarta som inte visar var landet Utopia ligger är inte värd ett enda ögonkast." Oscar Wilde
Inlägg taggade labrador
Hjälp med morgontidningen
20 Nov 11
Vårvinterdagar
9 Mar 11
.
.
Vårvintern är här med sina lika häftiga som tvära kast.
Ena timman gosar man i sol. Nästa är det som i dag snöstorm.
I går var det vår här på vårt gamla soldattorp.
Första tvätten fladdrade ut och trots minus i skuggan
var den torr efter bara några timmar.
Den bedriften svarar vinden och den låga luftfuktigheten för.
Så här års är luften oftast mer torr än den varmaste dag i augusti..
.
.
Stugan i dag…
.
.
När tjälen väl släppt och vattnet sjunkit undan är här
en saftig och frodig klövervall om bara tre månader.
Det är knappt man tro att det är sant efter denna långa och kalla vinter.
.
.
Här går vägen upp till en gammal hage där vi ska fälla
några ”kroketallar” till ved.
.
.
.
Här har de tre största furorna stupat. Sjuttio år gamla.
En gammal god vän till mig, redaktör i Stockholm,
hävdar att vi bara hämtar hem sly till ved.
Hoppas att han tittar noga!
.
.
Labben Freja hjälper till efter förmåga.
Även om hon får vara bunden när träden faller.
.
.
Både tvätt och skogsarbete. Det var en jobbig dag…
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, SMHI, Vårvinter, Snöstorm, snöyra, labrador
Kaffesump eller inte – ljuset är på väg tillbaka
27 Jan 11
.
Under morgonrundan med vår labrador Freja var det i dag 17 minus här uppe i glesbygdens Alefjäll, fem mil norr om Göteborg. Det är knirr och knarr från snön och isen. Vedpannan sjunger för fullt. Samtidigt rasar det in mildväder i norra Sverige. Maud Olofssons eldirektörer som själva tjänar miljoner och åter miljoner på kylan blir säkert besvikna. Men för mitt krympande vedförråd är det bra…
Själv vräker Maud Olofsson ur sig en massa provokationer om att man ska ”spara”. Visst, det låter sig sägas. När man som hon kan skryta med ett klädkonto på 12 000 kronor i månaden. Ett annat sätt att spara, på våra offentliga utgifter, vore att sparka ut henne från regeringen…
Läser sedan till kaffet att Per Kållberg från SMHI bestämt hävdar att det inte går att säga att vi får vargavinter ända in i april, som det amerikanska väderföretaget WSI hävdar. Dom spår i kaffesump menar han och har säkert rätt. Både väder och klimat är till sin natur kaotiska. Det onormala är normalt.
.
.
.
Men oavsett hur det blir med temperaturen. Så minut för minut. Dag för dag, är ljuset på väg att än en gång besegra detta eländiga mörker. Kattugglorna hoar om natten, talgoxarna ”sågar ved om dagen” och uppe i Risvedens bergsbranter ser korparna över sina mäktiga reden.
.
.
Solen har börjat att värma på ladugårdsväggens södersida och under några dagar med mildväder börjar Vipåns is att bryta upp. Snart är det dags att ta skott från krukväxterna inne och börja plocka med gamla fröpåsar för att se om det finns något för drivbänken…
.
.
.
Freja som den labrador hon är älskar snö och is. Mer än husse…
Men säkert undrar hon om det inte snart ska bli dags att ta ett bad i ån.
.
.
Min gamla färdkamrat under många år – och fackliga vapenbroder på Volvo Lastvagnar i Göteborg – Tomas Johansson – har som förra året varit ute på Bohusläns isiga fjordar och dragit upp massor med grann sill. Jag fick en hink i present som redan ligger i saltlake. Påskens och Midsommarens sillinläggningar är räddade.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, SMHI, vargavinter, labrador, kattuggla, vårsol, eldirektörer,
I pressen: DN1,AB1,AB2,,GP1,SVD1,DN2,GP2,DN3,
Bloggare: Jinge,
En bäver har siktats vid Vinga…
22 Jun 10
.
Läsarbild från Göteborgs-Posten. Malin Minborg.
.
Nja, inte vid Vinga. Men inte så långt ifrån. Det var inte en ”stock som rörde sig” utan en bäver. Det berättar Malin, Elin och deras pappa Per-Åke Minborg för GP om sin överraskande upptäckt i Göteborgs hamn. Alldeles vid Operans kajer inne i stans city. Vid Göta älvs södra utflöde. Säkert en i längden bättre turistattraktion än det pariserhjul som nu satts upp en bit bredvid…
Likt Carl Bildts inbillade ryska ubåtar. Fast nu på riktigt, håller bävern på att än en gång erövra Sveriges vattendrag. Med de alltmer utbredda vildsvinen och bävrarna är vi tillbaka till en del av stenålderns djurliv. I dag räknar man med att det finns 100 000 bävrar i Sverige.
Bilden nedan är inte en bäver utan vår labrador Freja som i går på min ortodoxa midsommar, den verkliga, tog sig en svalkande simtur i Vipån som flyter fram förbi vårt gamla båtmanstorp. Ån byter sedan namn till Röbakaån, kallas sedan för Grönån för att till sist förena sig med mäktiga Gautr Elf ( Odens älv ). Som numer, med ett sentida romanskt stuk, har fått namnet Göta älv. För några år sedan kom här faktiskt en ung bäver upp från ån in mot vår trädgård. Kanske på spaning efter ett nytt revir…
.
.
Freja tar ett midsommardopp i Vipån
.
Under historiens lopp har bävern alltid fascinerat oss människor. Främst dess ”bostadsbyggen”. En del indianer lär ha sett bävern som Jordens skapare. De menade att den byggt upp fastlandet med hjälp av gyttja som hämtats från sjöbotten. I Europa såg man bävern som ett dygdemönster. Flitiga djur med ordning och reda omkring sig. Som i målningen nedan som är från 1800-talets bäverjakt i Kanada. Pälsjägarna hade för sig att de mytiska djuren bodde i små, prydliga lägenheter.
I Norden använde man både bäverns svans och tänder i allehanda läkekonst. Åt en gravid kvinna av svansen kunde det underlätta hennes förlossning. Petade man tänderna med bäverns dito slapp man tandvärk. Så här berättade den medeltida författaren Olaus Magnus om bävrarnas märkliga liv:
.
”I Norden finns otaliga floder ävensom sådana träd som bäst lämpar sig till virke för bävrarnas hyddor, vilka de bygger med underbar konst, varvid naturen själv är deras läromästare. De drar flockvis ut för att fälla timmer som de avskär med tänderna och sedan på underligt sätt forslar till sina boplatser. De tar nämligen ut ur sin flock en som är oduglig till arbete, trög, lat eller skröplig av ålderdom, helst dock en som tillhört ett annat samhälle men övergivit sina kamrater, och lägger honom baklänges på marken med benen i vädret så att kroppen tjänstgör som ett fordon. Mellan hans höfter och ben lägger de timret till rätta och släpar honom så till sina boplatser, där de avlastar timret. Därpå drar de ånyo ut och vänder tillbaka igen, till dess de påbegynta små husen är färdiga. Dessa består av en eller två kamrar..”
.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, miljö, Göta älv, bäver, labrador, midsommar
.
I pressen: GP1,
Miljöpartiets kongress
24 Maj 10
Kärlekskranka nattvandrare och iskallt vårdopp
18 Apr 10
.
Sent i går kväll var grannskapets paddor ute på sitt stora årliga äventyr. Vårens nattvandring från fuktiga vintergömslen djupt under mossa och löv ner till ån en liten bit från vårt hus. Många, många hundra kärlekslystna krabater var på marsch över vägen, för att sedan ta sig över åkern – med hopp om stundande lekar i vattnet.
.
Vår ”huspadda på vift”
.
Tack vare det metertjocka snötäcket tycks de ha klarat den bistra vintern bra. Rommen ser vi sedan i upp till en meter långa geléklumpar nere vid de diken som löper ut i åbrinken. Det lär vara så att paddorna kan ta sig upp till två kilometer under dessa parningsäventyr. Tidigt i morse såg jag att de stackars eftersläntrare, som inte än hunnit fram, blev till läcker frukost för kärrhökarna som häckar i gamla mossen bredvid ån.
Läste i en tidning att ett norskt vägbygge hade fått problem med en paddvandring. Grävmaskinerna fick först stanna när tiotusentals paddor skulle fram. Det hela löstes genom att en grupp vägarbetare fick en helt ny arbetsuppgift. I ett par dagar fick de bära paddor i hinkar över vägbygget. Framtida nattvandringar planeras till flera tunnlar under den nya vägen…
.
Under dagen var jag ute med vår Labradortik, Freja. Hon älskar vatten.
Gärna kallt vatten och inspekterar varje dag hur det ser ut
med snösmältning och flöden i de bäckar som rinner ner till ån.
.
Vattnet är fortfarande iskallt. Det finns kvar snö inne i skogens skuggiga norrsidor. Men är man labrador så är man. De har en tjock dubbel utterpäls och har svansen som styråra när de simmar. Uppe i Nord-Amerika hjälpte de förr till att med sina starka käftar dra in fiskarnas laxgarn. Vår Freja får nöjer sig med att dra upp väldiga rötter.
.
Med språng upp från bäcken.
.
Annars är himlavalvet stilla. Flygstoppet gör att vi slipper planens vita ränder högt upp i skyn. Vår ”skyline” fem, sex mil söderut, brukar fylkas med plan under inflygning till Landvetter flygfält. Nu är där fridfullt som om oljeeran med sitt massflyg aldrig hade funnits. Tidigt sjuttiotal var det bara ett enda flygplan om dagen, ett litet ”feeder-plan” på väg till Oslo, som passerade här. Nu ritas himlen full med avgassvansar åt alla håll. I Svenska Dagbladet skriver tidningens miljöreporter Susanna Baltscheffsky, med uppgifter från klimatmagasinet Effekt, att det tack vare flygstoppet, bara under fredagen gick åt 2.5 miljoner ton koldioxid mindre än normalt. Med en snabb grovräkning betyder detta kusligt nog att Europas 450 miljoner människor, framförallt de bäst bemedlade, bränner av lika mycket koldioxid på bara flygturer, som Indiens totala befolkning ( tre gånger så många ) gör av med överhuvudtaget! I radion hör jag också att tio procent av Sveriges in – och utrikeshandel sker som flygfrakt!
I en tidigare blogg finns mer om flygstoppet som en generalrepetition inför oljeerans slut.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, paddor, labrador, flygstopp, Eyjafjallajökull, vulkanaska, klimat,
Inget snökaos i Bregottfabriken…
24 Feb 10
Äntligen vinter…
.
Märkligt. Men kanske mänskligt. Här har de flesta av oss riktigt längtat efter ”en riktig vinter” med snö och kyla. När så en efterlängtad Kung Bore stormar in förvandlas i synnerhet många städer till riktiga gnällbaljor. Framförallt i Stockholm blev det panik, att döma av media blev stan en enda klagolåda, när man för första gången i år hamnade neråt 25 minusgrader. Där har man ändå haft en förhållandevis normal vinter. Kallt. Ungefär som 1985/86 – alltså de sista åren innan mildvintrarna satte in. Ändå var det upplopp i går vid Liljeholmens ersättningsbussar. Polisen fick lugna slagskämpar i tre timmar. Den märkligaste klagolåten kom annars från Växjö, där man enligt SVT:s Jönköpingsnytt, var upprörda över att plogbilarna stört nattsömnen. I Skene blev en snöskottare nerslagen för att han skottade för dåligt.
.
Vad är det som hänt bortsett från att en kall vinter alltid drar med sig en del problem? Jo, utöver vanlig mjäkighet i den urbana miljön, där alltför få människor själva tar tag i en snöskyffel, är den stora skillnaden jämfört med tidigare ”riktiga” vintrar, att den gemensamma, den offentliga verksamheten har ”bantats”, ”trimmats”, ”fått rätt kostym” eller ”rätt kostnadsläge”. Dessutom har den ofta privatiserats till förfång för helhetsansvar och med ännu mer nerskärningar som följd. Bemanningsföretagen duger inte när det gäller…
.
.
.
En bit bort från kollapsen i storstäderna är det frid. I går tog jag en runda i skogen väster om vårt hus. I Alefjäll fem mil norr om Göteborg. Mycket snö i markerna. Men eftersom vi inte haft blidväder på tre månader är det ingen skare och jag ser att både haren och klövviltet kommer åt mat.
Men för många fåglar och för vildsvinen är det nog värre.
.
.
I ”Bregottfabriken” är det inget kaos. Där är ungdjuren ute på promenad i skogen.
Grannarna har ställt om hela gården till ekologisk mjölk- och köttproduktion.
Kvigorna och ungtjurarna trivs i snön och klarar kylan bättre än vad vi människor gör.
.
.
De är ofta mycket nyfikna. Kanske undrar de varför
jag inte kommer med mer ensilage?
.
.
Passar nog på en utställning
.
.
Hemma är det snöskottning som gäller.
Vedpannan ute i ladugården
är i gång både om morgonen och på kvällen.
Tack och lov slipper vi salt och det bruna slasket i städerna.
.
.
Vår Labrador Freja har snabbt hävdat toppen på den största snöhögen som sitt revir.
En fin utsiktsplats där hon kan spana och känna sig hemma. På nätet ser jag att det i dag är minus 6 i hundrasens gamla ursprungsmiljö,
Labrador City i Newfoundland…
.
.
På eftermiddagen var jag nere i ”samhället” för att handla. Det var inte så lätt…
.
.
Här i de västra delarna av södra Sverige har det för ovanlighetens skull varit en hårdare vinter än i Stockholm och norrut. Göteborg har redan tangerat sitt rekord när det gäller uppmätt snömängd och blir det snö och inte regn nu på torsdag är det historiska rekordet ett faktum. När det gäller temperaturen ligger Göteborgs snitttemperatur denna vinter för december/januari/ februari bara minus 1.7 från krigsvintern 1941/42. Före stormen förra veckan var det isläggning, med packis och nyis ändå över Kattegatt/Skagerack till Danmark. I går var det för första gången nyis över både Lilla och Stora Bält. Ska det kanske gå att ta sig över isen som en gång Karl X Gustav när han och hans armé tog sig över farvattnen kring Fyn?
.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, snökaos, SJ, SL, Tågtrafiken, Banverket, Bregottfabriken, hundra, labrador, miljö
Pressen: SVD1,SVD2,SVD3,DN1,DN2,DN3,AB1,AB2,GP1,GP2,GP3,AB3,SVD4,SVD5,SVD6,GP4,GP5,AB4,DN4,
Bloggare: RödaMalmö,Jinge,Svensson,
.
Vinter i Alefjäll
4 Feb 10
Finns det fjäll nära Göteborg?
.
Nu har högvintern tagit ett kallt och fast grepp över vårt Alefjäll. Där jag och labradoren Freja får pulsa fram i snön. Det börjar bli svårt att hålla uppe den lilla skidslinga vi lagt runt gården.
.
Alefjäll? Fjäll bara fem mil nordost om Göteborg? På samma breddgrader som småländska Västervik? Med myrmark, hjortron , tätört till långmjölken och gammalt vargstråk ner mot Småland. Ja, faktiskt. Inte minst årets isiga och snörika vinter ger skäl nog för namnet. Bra många nätter har temperaturen krupit ner mot minus 25 grader. Vore det inte för Golfströmmen härskade här ett helt annat klimat. Ser man bara till breddgraderna ligger vi norr om kanadensiska Labrador, i höjd med sibiriska Kamchatka. Vid vissa väderförhållanden kan vi få trots närheten till Västerhavet få riktigt fastlandsklimat. På vintern med arktiska vindar.
.
.
Där jag och Freja drar fram i snön följer vi säkert en del spår från forna mammutjägare. Lederna har senare korsats av ”moderna” människor. Först tidiga fångstfolk. Sedan är Starrkärs församling, där vi bor, är ett av de områden i Sverige som är rikast på hällkistor. Här levde senare människor från den tid vi kallar Bronsåldern. På en av granngårdarna finns det ståtliga ”bautastenar” och en domarring från den Järnålder som följde. Ända fram tills i dag är det sedan olika jordbruks- och jaktkulturer som förändrat landskapet
.
.
Med alla snö, is och kyla blir det lätt att föreställa sig hur tre till fyra inlandsisar vältrat sig fram här över bergen. Landskapet har pressats ner, malts och eroderats av kolossala och obändiga ismassor. Ända från Nordpolen ner till Alsace vid den tyskfranska gränsen. Isberg på ända upp till 3 000 meters höjd har ruvat här vid dåtidens väldiga iskalla undervattensström. Dagens Göta älv. Bara en mil från vår lilla gård, vid Dösebacka norr om Kungälv, har man i gruset hittat ben från både mammut och myskoxe.
.
Geologiskt är Alefjäll, på samma sätt som syskonmarken Vättlefjäll, nordost om Angered och Lärjeån, och den ståtliga uppstickaren Ramberget på Hisingen, rotknölar till den Skandinaviska fjällkedjan. Långt före våra ”nutida” istider. Det var fjällkedjor som veckades samman, av kompressionen då vår urgamla urbergssköld, alltså jordskorpa, kolliderade med de nordamerikanska landmassorna. Vecken eller fjällen kallas berggrundskollor. Bergmaterialet utgjordes av havsbottnarna från Iapetushavet. Föregångaren till dagens Atlanten. Efter kollisionen för 400 miljoner år sedan hängde våra kontinenter samman till för cirka 60 miljoner år sedan då den nya Atlanten började öppna sig i norr och de kontinentala landblocken gled isär.
.
.
Nästan i nutid, i en lista 1634 över dåtida kronoparker gjord av riksmarskalken Axel Banér beskrivs vår trakt så här: ”Ahle fjäll i Ahle häradt två mill långh och een mill bredh, der vill behöffwas Heideridare”. Alltså en skogvaktare.
.
I horisonten mot norr tar Risveden vid. Kant i kant med våra marker. Med sina 20 000 hektar är det Västsveriges största sammanhängande skogsområde. Med gammelskog, sjörikedom och mindre jordbruk. Här finns mycket vilt. Freja har ett fantastisk luktsinne. Labben används flitigt för eftersök vid jakt, knarkspaning och som sökhundar vid jordbävningar, och i nysnön hittar Freja direkt alla nya spår. Men ännu har vi inte korsat några avtryck efter tassarna från de lodjur som finns.
.
.
.
Under våra turer möter vi ofta grannens ungdjur av nöt som får leva fritt i naturen. De är en del i en ekologisk mjölk- och köttproduktion och trivs fint ute även när det är kallt. Fast det går åt mer foder än normalt. Här besöker de en vattenkälla som ännu inte frusit till is.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, vinteroväder, vinterkaos.snöstorm, miljö, hundar, labrador, spårhund
I pressen: SVD1,SVD2,DN1,DN2,DN3,AB1,SDS1,SDS2,GP1,GP2,
Bloggare: Jinge,Svensson,RödaMalmö,EttHjärtaRött,RödaLund,RödaLidköping,RödaGöinge,
Ny vargavinter på väg.
28 Jan 10
En härlig ryssvinter är här.
.
Mest brukar vi tala om högsommar. Men varför inte högvinter? Årets kallaste tid ska vara 20 januari till 20 februari och där är vi nu. Snön har vräkt ner. I går kväll med inslag av slask. Men redan nu om morgonen är ny rysskyla på väg och vi har fått bländvit, gnistrande härlig skarsnö. Ute i skärgårdarna mot Västerhavet fortsätter isläggningen. Nere vid Göta älvs mynning – mitt i Göteborg – metar man välsmakande sik på isen.
.
Januari var kall men ändå något mildare än samma månad 1987. Men består vargavintern februari ut blir denna vinter jämförbar med ”lilla istiden” 1962/63. Detta därför att vi i år till skillnad från -87 också har haft en extremt kall december. Vad jag kan se har kylan haft sitt grepp över stora delar av norra halvklotet. En natt noterade Ojmjakon i ryska Sibirien minus 61 grader ( i dag bara -40 ). I amerikanska Florida har det rapporterats om frost över många citrusodlingar.
.
.
.
Det bildades tidigt ”pannkaksis” här på Västkusten. Det uppstår när det söta insjövattnet från Östersjön flyter över ett tyngre underkylt saltvatten. Insjövattnet fryser då till och popar upp som plättar eller pannkakor. Bild från SMHI:s hemsida.
.
Läser i dagens engelska Independent att man i år – efter den kyligaste vintern på trettio år – befarar en väldig fågeldöd. På samma sätt som 1962/63 när frosten tog livet av upp till 80 procent av vissa arter. Nu i helgen observerar och räknar en halv miljon britter de fåglar som besöker matbord, balkonger och trädgårdar. I fjol var det 552 000 människor i 279 000 trädgårdar som räknade samman 73 arter och 8.5 miljoner fåglar. En hel folkrörelse.
.
I går blev det mycket bestyr när vinterstormen drog in. Här rasade lufttrycket rekordsnabbt. På min morfars gamla barometer från 770 pascal ner till 730 på bara två timmar! Både varmvatten och värme hämtar vi från en så kallad keramisk ekopanna. Den står i vår gamla ladugård och via en kulvert långt ner under tjälen flödar sedan vamvattnet in till element och varmvattenberedaren. Den har en ackumulator ( en sorts termos ) på 1000 liter som kan värmas upp till ett 80-tal grader. Men i den stränga kyla som varit måste man ändå elda två tretimmarspass om dygnet. Sedan i september har vi gjort av med 20 kubikmeter fast, torr blandved. Den börjar att tryta! Men när det är storm på väg kan elströmmen försvinna, pumparna slås ut, vår egen ”centralvärme” fungerar inte och då gäller det att ha inne finhuggen ved till kökets järnspis och kakelugnen i vårt vardagsrum.
.
.
.
Vår gamla järnspis från Halmstads gjuterimaskiner fungerar bra och när elen slås ut
blir det en glödande härd för värme, kaffe och mat.
.
Inne i huset ska vatten tappas upp. Dricks- och kaffevatten (järnspisen fungerar bra). Men det behövs också tre, fyra hinkar till toaletten. Ljus, lysolja och batterier till ficklampor, radio och mobiler ska ses över. Är det inte elströmmen som går. Kan det vara telefonlinjen som bryts. Efterhand under kvällen tog dessutom skottningen mer och mer tid. Sent men väldigt bra kunde också grannen komma loss och ploga. Vi har två kilometer till närmaste större väg.
.
*
I dag kunde jag höra att talgoxarna anar lite vår i ljusflödet. Här januarisolen över vår kalvhage.
.
När detta var klart var det bara att sova lugnt. Nu blev det inget elavbrott utan jag vaknade till ett vidunderligt vackert vinterlandskap. Först månsken i nedan. Sedan med en bländande förmiddagssol där jag hörde att våra talgoxar anade lite vår i det flödande ljuset. Visst är det mer att göra på landet när det stormar. Själv har jag lite av Muminpappan i mig och tror alltid att det är det värsta ovädret som är på gång. Men det är samtidigt befriande att få uppleva hur naturen lever och gudaskönt att vakna upp och ute på morgonrundan kunna kramas med ett vitt täcke, helt orört av salt och bilavgaser. Under några timmar med en uppsluppen Freja, vår labradortik, kunde jag senare i dag gå ut i snölandskapet och vädra ut det mesta som annars rådbråkar huvudet.
.
Det är härligt att leva.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, miljö, vinter, vargavinter, ryssvinter, hundar, labrador, fågeldöd, Sibirien, Snöstorm
EU-debatten – dags att vädra ut
21 Maj 09
Då var det
dags att vädra ut…
I går hade jag på radion med riksdagens stora EU-debatt som bakgrund till lite andra bestyr. Samtidigt drog några svarta åskmoln med tunga regndroppar förbi utanför fönstret till den vindskammare där jag brukar sitta med min dator. Både debatten och luften var tryckande. Det var kvavt, kvalmigt, mörkt och dystert.
Men när skurarna sinat kom solen tillbaka. Jag slog upp fönstret på vid gavel och satte stopp för den unkna valdebatten genom att stänga av radion. Därute dansade solgröna, skira små blad från gårdens lindar och lönnar i lystret efter regndropparna. En vindil som fått snurr efter åskregnet bar upp syrenernas dofter ända in i mitt rum och koltrastarna tävlade snart med lövsångarna i skönsång. Raskt av med datorn och i väg ut mot sommarhagarna.
Hundar har också
”spring i benen”…
Väl nere från vindstrappan mötte jag vår labrador Freja, snart ett år. Hon ville också ut och dofta på syrener. Men tycker sedan att det är roligare att jaga koltrastar än att lyssna på dem. Hundar har samma ”spring i bena” som Astrid Lindgrens telningar. Tillsammans satte vi fart ut mot skogen. Bakom oss lämnade vi för gott EU-debatten.
Något som väldigt många andra svenskar och européer i övrigt gör. Till Kvällsmaten och SVT Aktuellt angav kommentatorn Mats Knutsson det viktigaste skälet till detta:
”Det är ingen hemlighet, att i EU-parlamentet, där röstar socialdemokrater och moderater på ungefär samma sätt”
De etablerade parternas debatt inför EU-valet är till en stor del ”bara på låssas”. Där målas upp motsättningarna som inte finns – och lösningar som bara är möjliga om man spränger EU:s ramar. Hur ska exempelvis Miljöpartiet få fram 800 000 gröna jobb i Europa? En ”New green deal” som Peter Eriksson så flott säger. 800 000 nya jobb? Detta samtidigt som partiet håller hårt på lika giriga som snikna marknadslösningar parade med offentlig budgetdisplin och finansiell tagelskjorta. Varifrån ska då resurserna tas till dessa gröna jobb. Polen ska exempelvis samtidigt stänga sina kolgruvor, alltså ta bort både jobb, exportinkomster och sina egna energitillgångar; hålla EU:s budgetdisciplin, alltså kraftigt skära ner på de offentliga utgifterna och lika förbaskat få ekonomiska medel över till jättelika gröna investeringar.Miljöpartisterna är inte längre några otyglade maskrosbarn i asfalten utan ljusblå hyacinter i innerstädernas välansade stadsparker. Den väljarundersökning som visade att 66 procent av Miljöpartiets tilltänkta väljare menar att Regeringen Reinfeldts ekonomiska politik är bra är en mycket talande bekräftelse på detta. Att en knapp majoritet av (s)-väljarna och även var tredje (v)-sympatisör delade denna värdering är skrämmande…
EU-debatt med Maud Olofsson och Jan Björklund? Eller skogspromenad med mig? Svårt val?
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Labrador, EU, Miljöpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Peter Eriksson, Bryssel, SVT
I pressen:AB1,DN1,DN2,SVD1,SVD2,SD1,SD2,ETC,AB2,AB3,AB4,SVD3,
Andra bloggare:RodaMalmo,Svensson,Jinge,Spånbinge,LaMontagne,Trotten,Etthjärtarött,
Senaste kommentarer