.

Valet i Thailand är en gruvlig revansch för elitens militära angrepp på det folkliga upproret i april-maj 2010. I går vann Yingluck Shinawatra en klar seger i parlamentsvalet. Hon är en yngre syster till den förre premiärministern Thaksin Shinawatra som befinner sig i landsflykt sedan militärkuppen 2006.

.

Nu är det upp till affärskvinnan Yingluck Shinawatra att visa sig värdig sina väljares förtroende.

.

Yingluck Shinawatra är ledare för Pheu Thai-partiet som i går fick egen majoritet i parlamentet med 265 platser av 500. Hon har redan ingått en koalition med ett mindre parti som tillsammans har en klar majoritet på 299 parlamentsstolar.

Inför valet har den sittande regeringen och militären gjort allt för att hindra PTP att vinna. Alla metoder har varit tillåtna. Den demokratiska fasaden spelade tydligen ingen roll för premiärminister Abhisit Vejjajiva som ledde krossandet av rödskjortornas demonstrationer i Bangkok våren 2010.

Redan inför valet 2007 visade regimen sin antidemokratiska sida då den förbjöd 111 oppositionspolitiker från att ställa upp i valet och upplöste Thaksin Shinawatras PPP.

.

Det är de fattiga i landet som lyft Pheu Thai till seger trots regimens trakasserier.

Inför gårdagens val var det inte bättre. Ett antal medlemmar av Pheu Thai kastades i fängelse utan rättegång, anklagade för ”terrorism”. Nästan alla oppositionella media har stängts och tiotusentals webbsidor som visade videon från våren 2010 förbjudits och lagts ned. Regeringspartierna kontrollerar 99 procent av media och i teve hotades vissa ledare och grupper att jagas under jorden. Vallagen skrevs till och med om för att minska de rödas chans att vinna valet.

Ändå slutade det i totalt fiasko för den sittande regeringskoalitionen. Med det kan väl debatten i fjol om rödskjortornas odemokratiska beteende och det berättigade i deras protester avslutas. Den stora majoriteten av landets befolkning vill inte styras av den elitklick i Bangkok som under Kungens och militärens beskydd försvarar de rika, den omfattande korruptionen och svågerpolitiken.

Rödskjortornas protester var ett legitimt uttryck för den fattiga befolkningens krav på rättvisa, dignitet och ett bättre liv. Nu är det upp till Pheu Thai och Yingluck Shinawatra att visa sig värdiga det förtroende som folket visat henne och partiet.

.

Media: DN1,SVD1,SVD2,GP1,SVT1,SVT2,DN2,SVD3,GP2,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Thailand, Bangkok, Shinawatra, Pheu Thai, Rödskjortor, Demokrati

Dela

.

Carl Bildts nationsbyggande i Afghanistan ligger i ruiner. Vad alla visste blev i går offentlig sanning. Regeringen Karzai och hela regeringsapparaten i Kabul är ett enda rövarnäste. Stora tjuvar som Karzai ner till småtjuvar i apparaten lever alla av korruption och stöld. I toppen stjäls miljoner och i botten pennor och linjaler, i en regim som inte skulle sitta ett dygn om USA/FN drar tillbaka sina trupper.

.

-Så här mycket pengar behöver jag för att köpa stöd.

.

En av historiens större stölder är nu offentlig kunskap. Via Bank of Kabul har närmare en miljard dollar av lån från IMF och ockuperande makter hamnat i privata fickor, närmare bestämt 850 miljoner dollar av dina, mina och andras skattepengar.

-Om inte ett bättre styresskick och laglighet kan etableras uppifrån och ner i Kabul kommer alla ansträngningar att övertyga det afghanska folket att stödja sin regering och inte talibanerna att fortsatt undermineras och varje hopp om ett tidigt återtåg från Afghanistan att ruineras, sa den brittiska arméns tidigare chef, generalen Richard Dannatt i en kommentar till finansskandalen i Kabul.

IMF, USA och Storbritannien har nu beslutat att hålla inne alla lån till regeringen i Kabul där pengarna via Kabul Bank slussas ut till rika individer via falska ”återuppbyggnadsprogram”. Ingen av de anlitade revisorsbyråerna, som Deloitte och PwC, har upptäckt några oegentligheter enligt en hemlig rapport från USAs regering. Det är inget ovanligt. Ernst &Young och andra såg inte heller röken i Lehman Brothers och Enron trots att lågorna stod högt i skyn.

.

Karzai tackar och tar emot varje öre som rinner till.

Obama ser inga alternativ till Karzai, som USA självt skapat.

Barack Obama är på resande fot och landar i dagarna i London. På nytt kommer vi att få höra vackra ord om fred och demokratiskt nationsbygge i Afghanistan, att regeringen Karzai måste bli ansvarig och styret transparant när det enda som håller regimen kvar vid makten är USA/FN och korrupta krigsherrar så långe miljonerna rinner till.

.

Media: DN1,SVD1,SVD2,SVD3,GP1,DN2,SVD4,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Kabul, Karzai, USA, Obama, IMF, Afghanisan, Bildt

Dela

.

Det franska uttrycket i rubriken ovan kan läsas som: ”det löjliga dödar inte”. Den algeriska regimen är kanske inte ännu döende men den gör sig till stort åtlöje.

I går hindrade igen hundratals kravallpoliser en liten grupp medborgarrättsaktivister att demonstrera på Första Majtorget i Alger. Det var sjunde lördagen i rad som stora polisstyrkor sattes in för att stoppa de fredliga protesterna mot Bouteflikas korrupta regim.

.

Några hundra fredliga demonstranter hindrades på nytt att protestera på Första Majtorget i Alger.

.

I spetsen för demonstrationerna står den outtröttlige Me Ali Yahia Abdennour. Han är nu nittio år men vägrar att sluta protestera mot regimen och ses av de yngre deltagarna i CNDCs protestmarscher som en symbol för motståndet.

Det gör också Bouteflika som i går igen satte in sin kravallpolis. Me Ali togs hårt sidan av ett tjugotal poliser. Bara det i sig blir en fortsatt symbol för kampen. Tjugo poliser sätts in för att tysta en nittioårig man.

.

Me Ali Yahia Abdennour kämpar vidare trots sina 90 år. Ett föredöme för alla.

.

Lördagsdemonstrationerna åtföljs alltid av många människor på trottoarerna på gatorna som leder till torget. På så sätt kan de ropa slagord utan att riskera att bli nedslagna av polisen. I går trodde polisen att den hittat motmedlet. Alla hade utrustats med visselpipor och i gemensam kör låtsades de reglera trafiken och därmed dränktes demonstranternas slagord i visselpipornas oljud.

Le riducule ne tue pas,  som fransmän säger.

.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Algeriet, Bouteflika, Korruption, Frihet

Dela

.

Är det i Algeriet den arabiska revolutionen sticker upp sitt huvud härnäst? Tecknen finns där men det är för tidigt att svara ja eller nej.

De som organiserade protesterna i Alger den 12 februari tänker i alla fall göra allt för att Bouteflika och hans korrupta militärregim blir nästa förtryckare som tvingas lägga benen på ryggen och fly till säkerheten hos oljeemiratens prinsar.

Förra lördagen samlades mellan två till tre tusen demonstranter på Förstamajtorget i Alger. Så få, är kanske din första reaktion. Men det var faktiskt ett stort steg framåt i kampen för ett fritt demokratiskt Algeriet. Regimen hade gjort allt för att hindra demonstranterna att samlas. Inte mindre än 30 000 kravallpoliser fanns på plats i huvudstaden och alla tillfarter till torget filtrerades.

.

CNCD beslutar att demonstrera varje lördag.

.

Trots trakasserier och arresteringar av minst 300 deltagare lyckades demonstranterna stanna på torget i flera timmar ropandes slagord som: ”upphäv undantagslagarna”, ”regeringen måste avgå” och ”Egypten i går, Algeriet i morgon”. CNCD förkortas den koalition av partier och självständiga fackföreningar som organiserade demonstationen. Nationella samordningen för förändring och demokrati kan förkortningen översättas till. Dagen efter demonstrationen samlades CNCD till möte i Alger och beslutade att kalla till demonstration varje lördag tills regeringen går.

-Vi ska samlas varje lördag klockan elva och marschera från Förstamajtorget till Martyrernas torg, sa Moustepha Bouchachi, ordförande i Föreningen för mänskliga rättigheter och medlem i CNCD och menade att de måste gå fram varsamt för att komma över rädslan som fortfarande härskar sedan det fruktansvärda inbördeskriget på 80-talet mellan militärregimen och islamisternas gerilla.

.

Trots den massiva polisinsatsen lyckades flera tusen demonstrera på Första Majtorget.

.

Om Algeriet blir nästa domino det vet vi inte. Men de objektiva grunderna för en folklig revolution finns där i lika hög grad som i Tunisien och Egypten. Likheterna mellan de två senare och situationen i Algeriet är många:

-Regimen i Alger har två stöttepelare, militären och inkomsterna från olja och gas. President Bouteflika är militärens man. När han tillträdde posten för tolv år sedan sågs han som det civila samhällets motvikt till militären. Men det var då det.

.

Alla hjärtans dag i Algeriet.

-Jag älskar dig. -JAG OCKSÅ

.

-Korruptionen är som en cancer i hela samhället. Värre än i kanske något annat arabiskt land. Att köpa sig fram för att uppnå individuella lösningar på problem som samhället inte längre bryr sig om har blivit en livsstil. Minsta lilla papper eller tjänst från en myndighet kan bara fås med mutor.

-Sedan IMF och Världsbanken tvingade på Algeriet sin berömda strukturanpassning, privatiseringar och anpassning till världsmarknaden,  samlas rikedomarna i ett fåtal händer medan fattigdomen breder ut sig bland befolkningen, speciellt bland ungdomen som utgör den stora majoriteten. Innan anpassningen till IMFs program fanns utbildning för alla, gratis sjukvård och garanterade arbeten i den stora statliga sektorn. Numera är hälften av ungdomen under 25 arbetslös.

Skillnaderna mellan den algeriska situationen och Egypten/Tunisien är också viktiga:

-Det råder en större frihet att organisera oppositionella partier och det finns en fri press som exempelvis dagstidningen El Watan. Statliga media är hopplöst torra och trumpetar ut regimens förträfflighet men myndigheterna hindrar inte andra media att kritisera både det politiska maktmissbruket, korruptionen och ”hogran” (föraktet för den gemene medborgaren).

.

Bouteflika siktar framtida problem.

.

-Såren efter det förödande kriget mot den islamistiska gerillan är ännu inte läkta och regimen har spelat på rädslan för den ”radikala islamismen” för att minimera oppositionen mot militärregimen och undantagslagarna som är i kraft sedan länge.

-Algeriet är ett mycket rikt land tack vare oljan och gasen. Med oljepriset som rusar i höjden har staten stora inkomster och landets valutareserv uppgår till 150 miljarder dollar. Det ger regimen möjlighet att ”göda” sina supporters i armén och bland högre tjänstemän i administrationen samt knyta lojalitetsband med privata kapitalägare – inhemska och utländska. Samtidigt är mannan in statskassan en black om foten i relationen med majoriteten av befolkningen, speciellt ungdomen, som kräver att de ska ha del i frukterna som landets naturtillgångar ger.

Om denna blandning av likheter och olikheter med grannarna gör Algeriet till nästa hemvist för revolutionen kan vi bara spekulera i. Och naturligtvis med vår solidaritet göra allt för att det blir fallet.

.

Media;DN1,DN2,DN3,SVD1,SVD2,GP1,GP2,

Bloggar;Jinge,Svensson,Röda Malmö,Internaionalen,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Algeriet, Bouteflika, Revolution, Arab, CNCD, Polisvåld,

Dela

..

Kära läsare,

År 2011 har bara börjat och det är redan ett år som skrivit världshistoria. Där ingen väntade det reste sig miljoner förtryckta och kastade av sig hatade tyranner. Det ger oss en lärdom. Allt är möjligt när miljoner sluter sig samman i beslutsam kamp. Då är härskarna med sina vapen och sina pengar bara kolosser på lerfötter. Fler står på tur. Fyrverkeriet kan börja.

Benny&Göte

.

De egyptiska massornas glädje saknar gräns. De har skrivit historia i en av de mäktigaste revolutionerna någonsin.

.

På mindre än ett par månader har två blodiga tyranner störtats av folkliga uppror. Den tunisiska revolutionen tändes av en ung man som inte längre stod ut med alla trakasserier han utsattes för av de tunisiska myndigheterna.

På mindre än en vecka var hela landet i uppror och den 14 januari flydde Ben Ali till sina vänner i Saudiarabien. Den 25 januari startade den egyptiska revolutionen med en protest på Befrielsetorget. I går kväll arton dagar senare var det Hosni Mubaraks tur att packa ihop sina prylar.

Vilken fantastisk seger, en historisk seger. Till synes som en blixt från klar himmel träffade folkets uppror de två tyrannerna. De sociala och ekonomiska grunderna till revolutionen fanns naturligtvis där tidigare. Men dessa krafter verkade i det osynliga för att i ett slag som ett vulkanutbrott svepa undan allt i sin väg.

.

Enhet ger kraft.

På mindre än två månader har vi fått en historisk sanning bekräftad. Stora historiska händelser beslutas inte i slutna rum, vare sig i Vita Huset, i FN eller i något annat regeringskabinett. Det är på gator och torg som verklig historia skrivs av miljoner människor som du och jag. Det är en sanning som alla härskare i världen, från demokratiskt valda presidenter till tyranner trodde att de lyckats begrava. Tunisiens och Egyptens folk har grävt upp sanningen och visat inför hela världen hur en verklig folklig revolution ser ut.

Målet att störta tyrannerna är nått. Men det finns ännu många hinder på vägen för att konsolidera framgångarna, förhindra kontrarevolutionen från att sticka upp sitt vidriga anlete och för att fullborda en genuin social och demokratisk revolution. I Egypten blir det stora problemet att hindra generalerna från att ta över efter Mubarak. Suleiman och det militära högsta rådet spelar nu USAs game. En ”ordnad övergång” till en kontrollerad och pålitlig ”demokrati” som går att sälja till opinionen i väst och accepteras av Israel är vad Obama hoppas ro hem.

.

Stelnade grin kan inte dölja de härskandes avsky för verklig demokrati, den som folken själva skapar, inte den  som exporteras med bomber och bajonetter.

.

Lyckas Suleiman att genomföra USAs plan då kommer revolutionens frukter att skördas av andra än de som genomförde den. Utgången är inte given på förhand. De miljontals demonstranter som samlades på Tahrirtorget och andra platser i landet firade i går en historisk seger men kvar finns torteraren Suleiman och de andra generalerna. De är bara en utlöpare av Mubaraks diktatur och kan omöjligen reformera sig själv.

Parlamentet måste upplösas. Dess ledamöter valdes i ett totalt riggat val i december 2010 som gav Mubaraks parti NPD över 80 procent. Det var också helt uteslutet att det hade kunnat reformera sig självt. En ny Konstituerande församling måste väljas i totalt fria val med uppgiften att skriva en ny konstitution. Undantagstillståndet måste upphävas omedelbart, inte när ”omständighterna tillåter det” som generalerna säger.

.

Om revolutionen lägger sitt öde i dessa herrars händer är det snart kört.

.

I flera uttalanden har Suleiman och även andra generaler sagt att ”kaoset” nu måste upphöra och ”jag vill inte använda våld mot folket” som Suleiman sa i ett förtäckt hot. För revolutionen kan det därför bli avgörande att vinna över majoriteten av soldaterna till revolutionens sida för att definitivt stoppa alla försök att med militärt våld skapa ”ordning”. Generalerna är ryggraden i statsapparaten och kommer att inte att avsätta sig själva. Soldaterna är värnpliktiga och har sina bröder, systrar och vänner i revolutionens led. Vägrar de att låta sig användas av kontrarevolutionen under ledning av Suleiman eller någon annan general, ja då är segern nästan säkrad.

Leve den arabiska revolutionen.
Ned med tyrannerna.

Av Benny&Göte

.

Media: AB1,AB2,AB3,DN1,DN2,DN3,DN4,DN5,SVD1,SVD2,SVD2,SVD3,GP1,GP2,GP3,GP4,GP5,GP6,DN6,DN7,SVD4,SVD5,

SVD3,AB5,AB6,SVD4,DN8,

Bloggare:
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Egypten, Mubarak, Suleiman, Revolution, EU,

Dela

.

Det råder tystnad om Tunisien. Är det ordningen som härskar på nytt? Ska vi lita till våra media är det den bilden som träder fram.

Men på plats är det långt ifrån business as usual som råder. Revolutionen fortsätter att skörda frukter som den sittande övergångsregeringen tvingas släppa till.

I måndags beslutade regeringen att Ben Alis maktapparat, partiet RCD, förbjuds och upplöses. Partiet var ett med statsapparaten och räknade in närmare två miljoner ”medlemmar”, inom parentes eftersom de flesta var med för att få ett arbete och inte av ideologiska skäl. Det verkar också som att partiets alla tillgångar, främst stora partibyggnader, ska förstatligas.

.

Ben Ali vinkar adjö till sina egendomar.

.

Samma dag beslutades också att de dödas familjer och skadade ska ersättas av staten för det lidande som Ben Alis polisstyrkor orsakade. Familjerna erhåller 10 300 euro för varje demonstrant som dödades och varje skadad person ges 1 500 euro. Enligt regeringen dödades 219 personer och skadades 510. De siffrorna tål att tänka över för de visar att polisens angrepp syftade till att döda. Inte ens i ”vanliga” krig går det 2 döda på fem skadade.

I tisdags beslutade så EU att alla tillgångar som 46 medlemmar av familjen Ben Ali äger i något medlemsland ska blockeras. Kravet måste naturligtvis vara att allt överlämnas till de rätta ägarna – det tunisiska folket.

Muhamed Ghannouchis övergångsregering har inte mycket stabilitet under fötterna. Den är i mycket ett resultat av den enorma revolutionära kraft som mobiliserades på så extremt kort tid. Den är samtidigt inte en regering för folket. Den kommer säkerligen att hålla sina löften att organisera fullt demokratiska val innan juli. En ny konstitution kommer också att arbetas fram.

Men samtidigt är det uppenbart att regeringen inte syftar till att möta den arbetslösa ungdomens behov av jobb efter avslutad skolgång. I stället är dess ekonomiska huvuduppgift att tillfredställa de företagare och finansiärer som missgynnades av Familjens strupgrepp över ekonomin. Vad som inte kommer fram i media är att diktaturen i huvudsak gagnade utländska företag som kunde exploatera en arbetskraft som tjänade bara 20-30 procent av vad exempelvis en fransk industriarbetare tjänar medan produktiviteten i industrin i Tunisien är 80 procent av Frankrikes.

Inte mindre än 60 procent av landets industriproduktion, främst textil ligger i utländska främst franska händer. Det finns 2 600 utländska företag i landet, av dem är hälften franska. De utländska företagens gnäll över Familjens korruption var mycket till för den demokratiska fasaden. Sanningen är att de utländska företagen var en del av diktaturen, stöttade den och tjänade stora pengar på den.

Regeringen ser nu som sin uppgift att ge den lokala kapitalistklassen som Familjen marginaliserade en större plats i de 40 procent av ekonomin som inte ligger i utländska händer. Här måste revolutionen kräva att Familjens egendomar ställs under samhällets ägo och kontroll.

.

Det är Game over för diktaturen. Men revolutionen är i högsta grad levande.

.

Det finns en väg framåt som siktar mot mer än de borgerligt demokratiska fri- och rättigheter som regeringen, parlamentariska val och en ny konstitution kan ge. Den vägen har redan vissa börjat beträda, mer av nödvändighet än ideologisk övertygelse – det vill säga de revolterande medborgarnas självorganisering på arbetsplatserna, i bostadsområden och städer och byar. I de inre delarna av landet där revolten startade rasade statens organiserade krafter samman, som polis, kommunal förvaltning under RCDs ledning och andra inrättningar.

Självorganiseringen började i behovet att försvara sig mot de gäng av Ben Alis säkerhetspolis, fritagna brottslingar och lättköpta ligister som attackerade varuhus, bostadskvarter, skolor och sjukhus. När administrationen bryter samman och slutar fungera kommer samhället snabbt i en situation där dagliga funktioner som transporter, avfallshantering, livsmedelsdistribution och polisuppgifter måste tas om hand. I många byar och städer i inlandet togs dessa funktioner över av valda kommittéer, råd och valda församlingar.

För närvarande är det mesta av den revolutionära självorganiseringen begränsad till inlandets fattiga regioner. I Tunis och de rikare kuststäderna finns det också en nivå av självorganisering. Men det är rester av de försvarskommittéer som bildades och kommittéer i vissa företag som slängt ut chefen för att själva sköta verksamheten.

.

-Hjälp, hur ska detta sluta?
.

För att gå vidare krävs det mer av samordning mellan det utspridda nätverket av råd och kommittéer. Det är målet för den kallelse till en nationell kongress som 14-januarirörelsen gjort. Inget datum har ännu spikats. Vi får återkomma om detta i våra spalter.

.

Media; DN1,DN2,SVD1,DN3,SVD1,SVD3,DN4,DN5,

Bloggare: Jinge,Svensson,Röda Malmö,Internationalen,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Tunisien, Ben Ali, Revolution, Frankrike, Arbetarråd, Imperialism, EU,

Dela

Ungdomen känner doften av jasmin.

+

Så här ser sidan på Facebook ut som kallar till dagens protester.

.

Jasminernas revolution i Tunisien inspirerar unga i hela den arabiska världen. I dag den 25 januari kallar unga aktivister till en ”revolt mot tortyr, fattigdom, korruption och arbetslöshet”. Via Facebook har informationen om ”Vredens dag”, som den kallas, nått tiotusentals människor. Närmare 100 000 har svarat att de kommer att delta.

Den egyptiska kravallpolisen har för vana att gå fram som bärsärkar när minsta lilla protest luftas på gatan. Inrikesministern Habib el-Adli säger att polisen inte kommer att lägga fingrarna emellan eftersom demonstrationen saknar tillstånd. Att polisen aldrig ger tillstånd undviker han att precisera.

Den egyptiska kravallpolisen använder alltid stor brutalitet för att tysta all kritik.

.

-Vår protest den 25 är början till slutet, står att läsa på Facebook i meddelande till de 87 000 medlemmarna i gruppn.

-Det är slutet på tystnad, underkastelse och lydnad inför vad som sker i vårt land. Ett ny sida i Egyptens historia öppnas, en av aktivism och kamp för våra rättigheter, skriver organisatörerna.

Tyvärr är chansen stor att kravallpolisen kommer att krossa protesten i sin linda, att hindra demonstranterna från att samlas och fängsla många av dem omedelbart de visar upp sig.

Vad som talar emot ett grovt våld från polisens sida är den känsliga internationella opinionen just nu. Regeringskanslierna i USA och Europa ser helst att de inte än en gång ska ses som medskyldiga till blodiga massakrer som de Ben Ali beordrade innan han flydde till Saudiarabien.

I skrivande stund finns det inte ännu någon information om vad som sker i Kairo. Jag återkommer. Stay tuned.

.

De senaste veckorna har det hållits mindre solidaritetsdemonstrationer med Tunisien i Kairo utan att polisen krossat dem. Se bilden.

PS Uppdatering.

Enligt media som BBC, Al Jazeera, Le Monde och El Watan deltar mer människor i Kairo än vad någon vågat hoppas på. Flera demonstrationer pågår samtidigt och polisen har hittills tillåtit mer än vad som är vanligt. Uppenbarligen vill inte Mubarak dra på sig irriterade kommentarar från Vita Huset om ”oproportionerligt våld.”

.

Smittan från Tunisien sprider sig. -Avgå Mubarak på franska visar att inspirationen kommer från Tunisien.

.

En grupp demonstranter samlades framför Högsta Domstolen och skanderade ”Tunisien är lösningen”. På andra platser ropades ”Ned med Mubarak” och ”Gamal tala om för pappa att folket hatar dig”. (Gamal Mubarak är sonen som väntas ta över presidentskapet).

Det meddelas också att demonstrationer äger rum i flera andra städer, som Alexandria och Assouan och Assiout i söder, i flera städer utefter Nilfloden, och i Ismaliya vid Suezkanalen.

Nu ska vi bara hoppas att dagens demonstrationer inte slutar i ett blodbad. Mumien som styr landet är ännu kapabel till det värsta.

Videoklipp från dagens demonstration i Kairo

.

Media; DN1,DN2,AB1,SVD1,GP1,GP2,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Egypten, Vredens dag, Facebook, Tunisien, Demonstrationer

Dela

.

Sällan eller aldrig har korruptionen i en diktatur varit så koncentrerad till envåldshärskarens egen familj som var fallet med Ben Ali och hans familj i Tunisien. I folkmun gick maffiafamiljen under namnet ”Familjen”.

Båda grenarna av paret Ben Alis familj använde statens långa arm för att snylta sig in i snart sagt varje bransch av den tunisiska ekonomin. Allt från banker, till hotellkedjor, varuhus, textilindustrin, transportföretag, telekommunikation, nämn en industri och Familjen hade sina procent att hämta där.

.

Familjens gudfader med hustru.

.

På hustrun Leilas sida hade familjen Trabelsis bröder, systrar, kusiner, alla ett finger i kakburken. Den grenen av familjen hade kontrollen över allt som rörde sig i regionen kring Tunis, inklusive illegal handel med droger och vapen enligt vissa källor. En av bröderna anklagas för att ha stulit en lyxyacht i Frankrike. Båten hittades senare i en båthamn i en tunisisk lyxbadort.

.

Leilas familj, Trabelsi, kontrollerade ett helt imperium. Det mesta låg i brodern Belhassens händer. Symbolerna vid sidan av porträtten visar de industribranscher och sevicenäringar som familjen Trabelsi kontrollerade.

.

Leilas bror Belhassen var största hajen i stimmet. Han hade stora intressen i flygbolag, banker, telekommunikation, hotell- och turistnäringen, samt biltillverkning. En stor del av hans rikedom byggde också på skumma markaffärer. Med staten i ryggen köpte han upp jordbruks- och annan mark inte avsedd för byggnation till en billig penning. Väl i hans ägo gav myndigheterna byggnadstillstånd och Belhassen kunde sälja till tio gånger pengarna han lagt ut.

På Ben Alis sida kontrollerade diktatorns familjemedlemmar det mesta av ekonomisk aktivitet på den centrala kustremsan.

.

På Ben Alis sida är antalet schakaler större, men ingen av dem kom upp i Belhassen Trabelsis nivå.

.

Tillsammans har kleptokratin kring diktatorn samlat på sig många miljarder dollar i tillgångar varav mycket finns i utländska bankvalv. Enligt fransk säkerhetstjänst tog ändå hustrun Leila det säkra före det osäkra och tog med sig 1,5 ton guld när hon flydde landet.

Hatet mot de båda familjerna kände inga gränser. Till och med respektabla affärsmän som inte fanns i Familjens krets fick lida under deras kleptomani. ”Frivilliga” bidrag till RCD och Familjen krävdes regelbundet in från stora företag ner till minsta ambulerande fruktförsäljare som Mohamed Bouazizi som tände eld på sig själv den 17 december och startade den präriebrand som drivit alla schakaler i Familjen på flykt.

.

Det var här i Sidi Bouzid som en gnista tände den tunisiska revolutionen.

.

Nu säger övergångsregeringen att Familjens alla tillgångar ska konfiskeras och bli samhällets egendom. Stora summor finns dock redan i utlandet. Hur pass villiga utländska myndigheter är att återföra rikedomarna till Tunisien återstår att se. Det finns motstridande motiv. Å ena sidan kan det vara bra att hålla sig väl med de som kommer att hålla i makten när situationen i Tunisien satt sig. Å andra sidan kan en konfiskering av Familjens egendomar i utlandet få andra högheter med fyllda bankfack i London och Zurich att tänka sig för två gånger innan de placerar sina stulna rikedomar utomlands.

.

Likt Al Capone, förebilden för Gudfadern, la Ben Ali ”erbjudanden

som offret inte kunde säga nej till”.

.

Varför inte utelämna alla i Familjen som flytt till utlandet. USA som lägger ner så mycket arbete på att få Assange utlämnad kunde sätta tumskruvar på kungen i Riyadh för att Ben Ali ska sändas till Tunis. Men som sagt det handlar inte om moral och principer, bara om intressekalkyler. På det är herrarna i Washington och Paris mästare.

.

När Ben Ali mördar håller Sarkozy tyst

.

De i Familjen som blev kvar på tunisisk jord kommer att ställas inför rätta för alla de brott de begått. Gott så. Vad gäller tillgångarna är enda lösningen självfallet att konfiskera de båda familjegrenarnas alla tillgångar, använda dem till att skapa arbete för arbetslös ungdom och framför allt inte dela ut allt som privat egendom än en gång.

-Ali Baba har flytt men de fyrtio rövarna finns kvar, lyder ett skämt som cirkulerar bland tunisier. Något att tänka på.

.

Media; GP1,DN1,SVD1,DN2,DN3,SVD2,SVD3,AB1,DN4,SVD4,AB2,SVD5,

Bloggare: Svensson,Röda Malmö,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Tunisien, Ben Ali, Trabelsi, Korruption, Familjen

Dela

Så är då president Karzai installerad för en ny femårsperiod i Kabul. USA och Nato visar upp ett tydligt obehag över att sitta i samma båt som han under ännu fem år. Men eftersom det inte finns något val för Barack Obama och Natoledningen försöker de att få Karzai att framstå i lite bättre dager.

Hillary Clinton verkar satsa hela sin karriär på att Karzai ska ömsa skinn och bli den omutliga hedersknyffel som hon innerligt önskar att han vore samtidigt som hon vet allt om vad som sker i kulisserna i presidentpalatset.

-Jag lovar och svär…

I sitt invigningstal lovade Karzai att alla som gör sig skyldig till korruption och svågerpolitik ska ställas inför rätta och dömas. För de 300 utländska dignitärerna på plats var det säkert ett pinsamt ögonblick men utan annat val var det bara att svälja förtreten. Hillary Clinton sa sig vara mycket nöjd med presidentens tal men la ändå till att det krävs handling för att framsteg ska kunna göras i ”good governance”, detta engelska helt vidriga begrepp som saknar verklig översättning till andra språk om man inte nöjer sig med ”gott styre”.

Den verkliga fråga som man ska ställa är vilka är källorna till den omfattande korruptionen i landet? För korruption lever inte av sig självt, det behövs pengar, mycket pengar.

Det är helt enkelt USA/Natos betalning för logistik, underhåll och transporter, som göder korruptionens viktigaste filialer. Dra tillbaka alla utländska trupper och källorna för alla som nu skor sig grundligt försvinner i all hast och de korrupta politikerna i Kabul kommer att hänga fritt i luften, kanske bokstavligt talat.

De två viktigaste källorna till den omfattande korruptionen är affärskontrakt som sluts med lokala företag och köp av säkerhetstjänster till skydd av transporter, exempelvis.

Det är många som skapat sig stora förmögenheter i kölvattnet på den amerikanska invasionen år 2001. Det gällde bara att ha de rätta kontakterna eller släktbanden.

President Karzais yngre bror Ahmed Karzai är mest känd för sina påstådda kontakter med opiumhandeln. Men inga klara bevis för hans aktivitet som narkotikakung har ännu visats upp. Men Karzai den yngre har andra karuseller att vinna på. Nyligen avslöjades i ett senatsförhör att Ahmed Karzai i åratal stått på CIAs lönelista. Han är ägare av flera bolag och har hjälpt CIA att sätta upp en privat milis under namnet Kandahar Strike Force. Ahmed Karzai anses vara den mäktigaste mannen i södra delen av landet där talibanerna är som starkast. Enligt vittnen finns det inget som fungerar i Kandahar utan broder Karzais medgivande. CIA hyr också ett stort huskomplex utanför Kandahar för sina egna och amerikanska specialtrupper. Anläggningen, som ironiskt nog förr tillhörde talibanledarna Mullah Omar, är också bas för Kandahar Strike Force.

-Han är vår hyresvärd, sa en högt uppsatt CIA-man anonymt till tidningen New York Times den 28 oktober. Enligt samma källa har Ahmed Karzai enormt inflytande över opiumhandeln därför att hans styrkor kontrollerar alla broar över Helmandfloden som skär av transportvägarna från odlingarna i Helmand till Kandahar. Som en äkta feodalherre tar han ut tullar vid broarna.

Ahmed Karzai kontrollerar broarna över den måktiga Helmand River

Bröderna Ahmed och Rashid Popal tillhör de rikaste männen i Afghanistan. Gissa vem som är deras kusin. Rätt. President Hamid Karzai i egen hög person. De båda bröderna började sin karriär som heroinsmugglare i USA där de i början av 90-talet tillbringade några år bakom galler. Väl tillbaka i Afghanistan gick det snabbt uppåt för bröderna som omskolat sig i bland annat säkerhetsbranschen. De äger ett bolag med namnet Watan Risk Management som specialiserat sig på att skydda transporter av amerikanska arméförnödenheter mellan Kabul och Kandahar. Det är stora pengar i rörelse. Enligt den amerikanska tidskriften The Nation betalar USA hundratals miljoner dollar varje år i transport- och säkerhetskontrakt med lokala företagare och krigsherrar.

Enligt The Nation säger amerikanska militära källor i Kabul att minst 10 procent av alla dessa pengar hamnar i talibanernas fickor. Säkerhetsbolagen, som Watan Risk Management, betalar helt enkelt talibanerna, lokala miliser, krigsherrar och politiker för att de ska släppas fram till sin destination utan att angripas. Mutor, tullar, livförsäkring? Kalla det vad som helst. Faktum kvartstår att stora delar av talibanerna och andra upprorsgrupper finansieras direkt och indirekt av USA/Nato.

Talibanerna betalas för slippa angrepp

Ett annat säkerhetsbolag som vadar i pengar heter NCL Holdings. Det ägs av en amerikan vid namn Hamed Wardak. Hans far är Afghanistans nuvarande försvarsminister. Sonen fick sin utbildning i USA och adopterades av den berömda tankesmedjan American Enterprise Institute. Det har han tydligen haft stor nytta av eftersom det lilla NCL Holdings mycket snabbt fick ett jättekontrakt med amerikanska armén i Afghanistan för att sköta huvuddelen av arméns logistik. Bara kontraktet med NCL går på 360 miljoner dollar. Totalt har USA skrivit logistikkontrakt för över två miljarder dollar. Hela hemligheten med transport av allt från toalettpapper till pansarbilar till arméns utposter är hur de skyddas.

-Vi betalar i princip talibanerna för att de inte ska skjuta på oss, säger en amerikansk officer till The Nation.

Pengarna går också andra vägen. I ett åtal mot en amerikansk officer framgår det att ett transportbolag, Afghan International Trucking, hade gett honom 20 000 dollar i månaden för att få vara med i budgivningen om de feta kontrakten. AIT ägs av sonen till det afghanska parlamentets talman.

Parlamentet i fullt plenum.

Bilden blir allt tydligare ju mer man tittar in bakom korruptionens ridå. De som inte har kontakter med toppolitiker och höga klanmän är lätträknade. I veckan beskrev dagstidningen The Asia Times att kapitalflykten från Afghanistan växer snabbt. Det är små- och medelstora affärsmän, som saknar de rätta kontakterna och som inte vågar stanna kvar i landet, som tar med sig sina pengar till Singapour och andra lugnare platser.

Det finns bara en slutsats att dra efter att jag har läst spaltmetrar om hur korruptionen är uppbyggd i landet. För att möta Hillary Clintons krav på ”good governance” och transparens måste Hahmid Karzai inte bara ställa inför rätta cheferna för alla transport- och säkerhetsbolag. Han måste också ställa alla medlemmar i sin egen familj inför rätta. Alla andra ministrars små gulliga arvtagare måsta också åtalas. Till sist bör han avskeda och åtala sig själv eftersom i ett spindelnät är det till sist spindeln som har kontrollen.

Hela härvan av banditer, giriga klanledare och korrupta politiker skulle snabbt tappa näring om de utländska trupperna togs hem. De är inte en del av lösningen i Afghanistan. De är hela problemet.

I media; DN1,AB1,AB2,SSD1,Dagens Arena,SVD1,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Afghanistan, Karzai, USA, Clinton, Korruption, Krigsherrar, Talibaner, Kabul, Kandahar,

Dela

I andra media: DN,SVD,GP,AB

Läs även andra bloggares åsikter om Kina, Jordbävning, Korruption,

Dela