"Den världskarta som inte visar var landet Utopia ligger är inte värd ett enda ögonkast." Oscar Wilde
Inlägg taggade Israel
Kassam dödar thai.
19 Mar 10
100 raketer-
En thailändsk arbetare dödad.
.
Den thailändska arbetaren dog omedelbart
.
I går sköts en raket från Gaza in över södra Israel och dödade en thailändsk gästarbetare. Samtidigt besökte EUs utrikesminister Lady Ashton Gaza för att inspektera EU-projekt där. Jag vet inte om den sekt som tagit på sig raketskjutningen ville hälsa henne välkommen eller om det var ett ”olycklig timing” som Israels inrikesminister sa om de 1 600 nybyggena i östra Jerusalem.
.

Vilka mottagarna i raketbanans slut är vet ingen av motståndsmännen.
Hamas som styr Gaza är inte ansvarig för beskjutningen och har sedan början av året manat alla mer eller mindre självständiga smågrupper att avstå från raketbeskjutning eftersom Israels militära svar leder till många civila offer i Gaza. Ändå har det skjutits 100 raketer in över Israel sedan årets början. 100 raketer och en död. Jag undrar vad det kostat i rena pengar att döda den stackars thailändaren. De flesta av raketerna hamnar dessutom i ingenstans och gör ingen materiell skada ens.
Gruppen Ansar al-Sunna, nära al-Qaida, har tagit på sig ansvaret för beskjutningen. Jag vet inte om de ville visa sig lika duktiga som Israel när det gäller diplomatiska provokationer. Resultatet är i alla fall att en oskyldig arbetare från Thailand återvänder hem till de sina i en svart plastsäck.
.

Israel är bättre utrustat för att prickskjuta mot civila, vilket de bevisade i Gaza.
Skillnaden mellan al-Sunna och Israel är att Israel har makt och militära medel att döda 100 palestinier med 1 raket.
Vad ska man tycka om en händelse som denna? Och vad tycka om raketstrategin politiskt?
Man kan ta det hela från en formell sida. Israel är ockupationsmakten och de förtryckta använder de medel som finns till hands. Det vill säga kassamraketer i stället för kryssningsmissiler och F-16. Tyvärr är det dålig styrning på de hantverksmässiga raketerna och civila stryker med ibland. Men det är Israel som är angriparen därför är civila offer på deras sida inte den palestinska motståndskampens ansvar.
Men det går också att ställa frågan om blindbeskjutning in över Israelisk mark på något sätt främjar det palestinska folkets kamp för en egen självständig stat inom 1967 års gränser. Själv har jag ett svar på frågan. Varje kassamraket, eller självmordsbombare för den delen, försvårar den palestinska motståndskampen och skjuter målet allt längre bort.
.
Varje kassamraket underlättar för Israel att förverkliga den sionistiska drömmen om ett Stor-Israel där det palestinska folket reducerats till försvarslösa spillror inhysta i isolerade bantustans. Det är vad jag tycker om kassamrakter som dödar oskyldiga arbetare.
.
Media;DN1,DN2,DN3,SVD1,GP1,SSD1,SSD2,AB1,ST,GP2,DN4,SVD2,DN5,DN6,
Bloggare: Svensson,Jinge,Lasses blogg,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Israel, Gaza, Hamas, Palestina, Ashton, Kassamraketer, Thailand
Israel bygger vidare
12 Mar 10
Inte 1 600 utan 50 000.
Att den israeliska regeringen medvetet torpederade omedelbara diskussioner med den Palestinska Auktoriteten verkar det inte råda något tvivel om. ”Olyckliga tillfälligheter” passar bara bra som ursäkt och för att ge Joe Biden något att rädda hedern med.
Men det handlar inte om 1 600 bostäder i Östra Jerusalem som Israel ockuperar sedan 1967 och som nu förklaras tillhöra ett ”odelbart” Jerusalem, den ”judiska statens heliga huvudstad”. Att hela omvärlden inklusive USA säger att byggverksamheten på ockuperat territorium är olaglig enligt internationell lag är tomma ord eftersom USA samtidigt indirekt ger grönt ljus för allt nybyggande.
.

Go on – go on
I går avslöjade den israeliska dagstidningen Haaretz att det inte handlar om 1 600 olyckliga misstag. Enligt tidningen är det 50 000 bostäder som planeras för östra delen av Jerusalem. De befinner sig i olika stadier av planering och på olika nivåer i beslutsprocessen.
-Planeringen för 20 000 bostäder befinner sig redan i ett avancerat stadium, medan resten först måste tas upp i planeringskommittéerna, skriver tidningen. De 1 600 bostäder som inrikesministern körde ner i halsen på Joe Biden är en del av dessa.
Jerusalems borgmästare säger till Haaretz att det är bara österut som Jerusalem kan expandera. Planer på 3 000 bostäder i västra delen stoppades för ett par år sedan av miljöaktivister. Inga trupper och tanks användes för att tysta motståndet. Det finns ju plats i den olagligt ockuperade delen av staden.
Del av nybyggen i östra Jerusalem.
Ursäkterna till Joe Biden visar mer än något annat att ”fredsprocessen” bara är ett fikonlöv som ska skyla Israels verkliga planer. Netanyahu sa att det var olyckligt att beslutet att bygga 1 600 bostäder i Ramat Shlomo dagen innan Bidens ankomst. Det borde ha skjutits upp en vecka sa han.
Alltså var det bara dålig timing. Beslutet i sig är inget att diskutera. Det tyckte tydligen också Joe Biden som på andra dagen av sin visit i ett tal till studenterna vid Tel Avivs universitet tackade Netanyahu för att ha lovat att en sådan incident inte skulle upprepas och att bostäderna kanske inte skulle byggas omedelbart.
Kan man komma närmare ett godkännande av byggplanerna utan att säga det rent ut. Tack för att inte kasta sådana beslut i ansiktet på mig, men varsågod Go on-Go on.
.
Media; DN1,DN2,DN3,AB1,AB2,SVD1,
Bloggare: Jinge,Röda Malmö,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Jerusalem, Israel, Palestina, Joe Biden, Bosättningar, USA
Hur många journalister i väst är spioner för Israel?
27 Feb 10
.
Jobbade som dubbelspion
.
I dag avslöjar danske Herbert Pundik, under många år chefredaktör för den ansedda och stora dagstidningen Politiken, att han som journalist under två decennier också arbetade som spion åt Israel. Han jobbade som agent åt Mossad samtidigt som han i egenskapen av journalist bevakade Mellanöstern för inte bara Politiken utan också tidningen Information och Danmarks radio. Hans rapporter gick också direkt till det Danska försvarets underrättelsetjänst, EF. Pundik var dubbelspion.
.
I 37 år har Herbert Pundik haft sitt hem i Tel Aviv.
I Danmark har han bott på Hotel Kong Frederik.
Han är nu seniorreporter för Politiken och kallas fär ”världsmedborgare”
.
Samtidigt berättar Jonathan Cook om att New York Times chef för sin stora nyhetsbyrå i Jerusalem, Ethan Bronner, ska kontrollera nyhetsflödet samtidigt som hans son strider för den israeliska armén. Bronners föregångare lyckades med konstycket att själv delta som stridande i samma armé när den slog ner den Andra intifadan – samtidigt som han skrev för sin tidning. Så gott som all media i USA som rapporterar direkt från Mellanöstern anställer judar, väl integrerade i den judiska delen av det israeliska samhället. Ofta i likhet med Herbert Pundik med dubbelt medborgarskap. De talar hebreiska men inte arabiska och har ingen vardaglig kontakt överhuvudtaget med den palestinska befolkningen.
.
Inte konstigt att nyheter och reportage ser ut som de gör i en stor del av media.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, polityik, Israel, Palestina, dubbelspionen Pundik, Mossad, EF, Israelisk spion
Läs även andra bloggares åsikter om politik
I Pressen: Politiken1,Politiken2,DN1,
Bloggare: Jinge,
.
Mordet i Dubai
20 Feb 10
Mördar Mossad ostraffat?
.
Det är lätt att småle igenkännande efter mordet på Mahmoud al-Mabhouh i Dubai. Informationen som sipprar fram får mig att tänka på en spionhistoria gjord för Mat Demon och Antonio Banderas.
.

I Dubai var det inga fantasifigurer som agerade.
.
Men nu handlar det om verklighet och det finns verkligen ingen anledning att småle. I romaner och spionfilmer är det vanligt att agenter ”med rätt att döda” smyger i hotellkorridorer och expedierar någon svart diktator till sin herre. Men i det verkliga diplomatiska spelet mellan nationer är det nog mindre vanligt än vad man kan tro och helt säkert mindre vanligt än vad entusiastiska konspirationsteoretiker proklamerar.
.
Undantaget är nog den israeliska säkerhetstjänsten Mossad, som enligt alla källor inklusive israeliska har mer än ett mord att på sin ”meritlista”. Känslan att inte behöva stå till svars för sina handlingar är vad som förklarar det till synes amatörmässiga mordet i Dubai på Hamasledaren.
.

Mossads chef Meir Dagan sitter löst.
.
Att det inte skulle vara Mossad som ligger bakom mordet kan vi lämna därhän. Inte ens den israeliska pressen bryr sig om att söka andra ansvariga. Bara Avigdor Lieberman tror ännu att ett hånflin och ”det finns inga bevis” som kommentar räcker för att sänka det som nu seglar upp som en stor diplomatisk kris för regeringen Netanyahu.
.
Stor kris, därför att Mossad i sin arrogans, använde riktiga pass av brittiskt, irländskt och tyskt ursprung. Det var bara fotona som bytts ut. Hela agerandet utstrålar en övertygelse om att den israeliska staten kan tillåta sig ett agerande som ingen annan stat utan att det leder till mer än korta diplomatiska dispyter. Man kan föreställa sig vad som skulle ske vid ett motsatt scenario med en israelisk arméchef som offer i utländskt hotellrum.
.

Anhöriga under porträtt av den mördade.
.
Ändå verkar det som att arrogansen gått över tillåtna gränser i Dubai. Gordon Brown sitter fast i en knipa. Det står redan klart att det inte kommer att räcka med en åthutning av Israels ambassadör i London. Den brittiska pressen kräver svar på hur de brittiska medborgarnas pass hamnade i Mossads händer. Brown ser nog helst att affären stannar med lite småfäktning på den diplomatiska scenen men som Robert Fisk påpekar handlar det inte bara om vem som tog emot passen, Mossad eller någon annan?, utan också om vem som gav dem till organisatörerna bakom mordet. Det är den frågan som gör att Gordon Brown inte kan nöja sig med det vanliga diplomatiska fäkteriet. Det krävs mer och samtidigt kan han inte gå för långt i sin kritik av den ”strategiskt allierade” partnern i Mellanöstern.
.
I Israels media förs en annan debatt. Knappt någon frågar sig med vilken rätt Mossad begår mord i utlandet. Inga media ifrågasätter heller att det skulle vara ett verk av någon annan än Mossad. Vad som kritiseras är det arroganta och amatörmässiga agerandet i Dubai. Hur kan man låta sig filmas lite hur som helst strax innan mordet, frågar sig pressen. Haaretz påminner också om att senast ett planerat mord i utlandet misslyckades var Natanyahu premiärminister. Då, i september 1997, försökte Mossad giftmörda Hamas ledare Khaled Mashal i Libanon. Det slutade i fiasko och Netanyahu tvingades avgå. Att mordet i Dubai skulle fälla honom verkar mindre troligt för i dag finns det knappt någon verklig opposition kvar i Israel, åtminstone inte i parlamentet Knesset.
.

1997 klarade sig Mashal undan Mossads mördare.
.
Den sista men inte minst viktiga frågan som kan ställas gäller den Palestinska myndighetens roll, Abbas och al-Fatahs roll. Två av mördarna var palestinier. Vad gjorde de i Dubai och på vems uppdrag? Enligt Hamas var de båda anställda i Abbas säkerhetstjänst. Har i så fall Abbas medverkat i mordet och ytterligare bekräftat den Palestinska myndighetens roll som polis i samarbete med Israel och USA.
.
Bloggare: Jinge,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Israel, Dubai, Mossad, Palestina, Abbas, al-Fatah,
Israels brott i Gaza
3 Feb 10
Israel slipper inte undan Goldstones rapport.
.
Anklagelserna i Goldstones rapport snärjer alltmer in Israel i en härva av lögner. Likt en klisterlapp som man omöjligen kan skaka loss från fingrarna sitter rapporten envist kvar på medias förstasidor.
.
I veckan svarade den israeliska arméns militära advokatbyrå FN att Goldstones rapport var ensidig och förtalade arméns strikta respekt för internationella krigslagar. Bland annat förnekade advokatbyrån att FNs lagerbyggnader i Gaza hade attackerats av israeliskt flyg. Redan innan bläcket torkat på svaret rapporteras att bomber som enbart släpps av bombflyg F-16 hittades osprängda i byggnaden där mat för Gazas innevånare förvarades.
.
Goldstones rapport blir allt svårare att ignorera för Israel.
.
I dag skriver den israeliska tidningen Haaretz att chefen för den militära advokatbyråns internationella avdelning, Pnina Sharvit-Baruch anser att Israel måste ändra taktik vad gäller Goldstones rapport.
.
-Med hänsyn till vad som skett hade det troligen varit rätt att samarbeta med Goldstones Kommission, sa hon enligt Haaretz på ett möte häromdagen.
.
-Sharvit-Baruch säger att hon bekymras över rapportens negativa inflytande på
Israels internationella legitimitet och att Israel eventuellt ska ses av den internationella opinionen som ett slags Sydafrika eller Serbien och en ’kriminell’ eller ’rasistisk’ stat, skriver Haaretz.
.
Hon föreslår därför att Israel accepterar FNs krav och sätter upp en oberoende undersökningskommission.
.
Nu medger också höga chefer i armén som hade kommando i Gaza att arméns kod för uppträdande i strid ändrats jämfört med de förhållningsregler som gällde i kriget 2006 i Libanon.
.
-Vid minsta rörelse så skjut, var vad som gällde i Gaza säger samtidigt soldater, som vill förbli anonyma, till tidningen Yedhiot. Nollrisk för den egna soldaterna var huvudregeln för arméns uppträdande. Naturligtvis blev då civila palestinier offer för politiken ”skjut först och fråga sen”.
.
-Om dessa uttalanden är sanna innebär det att Israel övergett den främsta garantin för att soldater respekterar den mest grundläggande principen för internationella humanitära lagar- nämligen att skilja mellan stridande och civila, skriver Michael Sfard, Israels mest kända försvarsadvokat i spörsmål om mänskliga rättigheter, i ett brev till den brittiska dagstidningen The Independent.
.
-Det är självfallet ett dilemma för soldater som möter en obeväpnad civilklädd person som kanske kan hota deras liv. Men det är en risk i striden. Internationella lagar kräver att soldater ska ta risker för att minska skador på civila, skriver Sfard.
.
Advokat Michael Sfard säger att soldater måste ta risker för att skydda civila.
.
I Gaza vändes de reglerna upp och ner. Om nu inte Israels regering går med på att sätta upp en oberoende undersökningskommission kommer Goldstones rapport upp till behandling i FNs säkerhetsråd. Men medan det blir allt tydligare för den internationella opinionen att Israel ljuger om sitt handlande i Gaza kan regeringen i Jerusalem räkna med att USA använder sitt veto i Säkerhetsrådet för att blockera varje form av kritisk resolution.
Att de politiska nollorna i Hamas hjälper Israel genom att också förkasta Goldstones rapport gör inte saken bättre och är ingen ursäkt för Israels krigsbrott i Gaza.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Israel, Goldstone, FN, USA, Gaza, Krigsbrott
Israel stryper hjälp till palestiner
20 Jan 10
Det verkar finnas en röd tråd som går genom alla beslut som den israeliska regeringen tar – se till att palestiniernas liv i de ockuperade områden blir så outhärdligt som möjligt.

Bosättarna har fria händer att flytta fram sina positioner.
Redan den cyniska bosättningspolitiken visar att målet är en definitiv utvidgning av Israels gränser och fördrivande av palestinierna från en stor del av Västbanken.
Enligt den israeliska dagstidningen Haaretz dras nu snaran åt ytterligare något. Utländska hjälparbetare kommer inte längre att ges arbetstillstånd utan bara turistvisa. Det innebär att personer som arbetar för NGOs som Oxfam, Save the Children, Läkare utan gränser, Handicap International och många andra inte längre kommer att kunna arbeta i vad Israel definierar som Område C. Område C innefattar enligt Israels ockupationslagar hela östra Jerusalem och de 60 procent av Västbanken som Israel inte låter den Palestinska Auktoriteten kontrollera.
Israel vägrar nu också utländska lärare och affärsmän att verka i de ockuperade områdena.
-Inrikesministeriets utspel är det senaste i raden av steg som tagits de senaste åren för att begränsa utlänningars rörelsefrihet på Västbanken och i Gaza, inklusive palestinier med familj och egendom i de ockuperade territorierna, skriver Haaretz.
Media:DN1,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Israel, Palestina, Haaretz, Visa, NGOs,
Jemen på tapeten
16 Jan 10
Jemen- en länk i USAs strategiska kedja.
I Jemen finns inget av intresse för världsekonomin, det är mycket fattigt och tätbefolkat och har inga viktiga naturtillgångar. Ändå toppar landet världspressens förstasidor, sedan en ung nigerian nära lyckats spränga ett amerikanskt passagerarflyg i luften.
Det gav Vita Huset en utmärkt ursäkt för att utvidga ”kriget mot terrorismen” till jemenitisk mark eftersom ynglingen säger sig ha ”utbildats” och utrustats med en bomb i Jemen. USA hade redan påbörjat sin militära inblandning i Jemen när den unge nigerianen gjorde det möjligt att slå på stora trumman. För även om Jemen är fattigt och saknar det mesta har det något som intresserar Pentagon- landets läge. Den som kontrollerar hamnstaden Aden kontrollerar hela Röda Havet och den södra infarten till Suezkanalen.

Därför allierar sig nu Washington på nytt med en liten genomkorrumperad elit i huvudstaden Sanaa. Om Karzai kontrollerar åtminstone Kabul (låt oss överdriva något) så kontrollerar presidenten Ali Abdallah Sahle’s i Sanaa knappt de egna kanslikorridorerna.
Jemen är ett djupt konservativt, starkt religiöst och traditionsbundet land där kvinnorna inte syns och där obeväpnade män betraktas som nakna. Utanför huvudstaden är det klanerna som styr. Av landets 23 miljoner innevånare är nästan hälften av den arbetsföra befolkningen saknar ett officiellt arbete och lika stor del lever på mindre än två dollar per dag. Pengar som för många går åt till att köpa av landets
största inhemska produkt- den svagt narkotiska plantan Khat. Att tugga Khat är en tradition lika utbredd som snusandet i Norrlands inland.
I landets norra och sydliga provinser pågår väpnade uppror som både följer klangränser och religiösa motsättningar mellan shiiter och sunniter. I den norra provinsen Saada finns en historisk, nu utesluten, maktelit med shiitiska förtecken som saudiarabisk militär också angripit. I söder reser sig delar av eliten till väpnat uppror sedan den inte fått ta del av statens magra köttgrytor efter sammanslagningen av Nordjemen och Sydjemen år 1990.
USA har hittills ”bara” skickat militär hjälp till regimen, infiltrerat med CIA, och enligt vissa källor israeliska säkerhetstjänsten, samt utfört flera bombattacker med droner mot påstådda al-Qaidafästen. Det är troligt att Obama kommer att avstå från direkta truppinsatser. För om det finns något som skulle kunna förena landets alla klaner så är det närvaro av utländska trupper i landet. Bara häromdagen uppmanade ett hundratal religiösa dignitärer till ”Jihad” mot alla utländska trupper. Deras ord väger tyngre i det jemenitiska samhället än hundra presidentuttalanden.
Men även taktiken att bomba ”al-Qaidafästen” slår snett, som i Irak och Afghanistan. Den 17 december släppte ett förarlöst plan bomber över en by och enligt regeringen i Sanaa dödades 14 ”terrorister”. Problemet var bara att 45 civila, varav 18 kvinnor och barn, också dödades. Det säger den lokala klanledaren som nu befarar att unga män i byn verkligen går över till al-Qaida. Det är samma logik som i Afghanistan. Du bombar en ”terrorist” medan tio oskyldiga stryker med varpå tio unga arga män beslutar att ta upp vapnen. Det är inte bomber Jemen behöver, utan materiell utveckling och arbetstillfällen som kan göra lockropen till islamsk Jihad till verkningslösa rop i öknen.

Men det är ingen strategi som Barak Obama eller någon annan amerikansk president kommer att följa eftersom det enda som intresserar dem är den strategiska plats som Jemen fyller i USAs globala geostrategi. Att tillgång för USA till en flottbas i Aden är viktig orsak till Vita Husets nyvunna intresse för Jemen räcker det med att titta på en karta för att övertyga sig om. Men Jemen är också en liten länk i en lång kedja. Både Ryssland och Kina har visat intresse för Jemens hamnstad Aden men snubblat på mållinjen när USA snuvade dem på första platsen.
I stillhet har också USA ändrat attityd till diktaturen i Maynmar och den segerrusiga regimen på Sri Lanka. Det finns nu därför bara en stat från Jemen till Malackasundet vars farvatten och hamnar inte kontrolleras av USA eller dess nära allierade- nämligen Iran. Det har lett den mycket aktade journalisten och före detta indiska diplomaten M.K. Bhadrakumar till att i en lång artikel i Asia Times dra slutsatsen att den verkliga målet för USAs race efter kontroll över alla farleder och hamnar i den Indiska Oceanen är att hålla tillbaka Kinas växande roll i hela Asien. Diplomatens tes verkar vid första påsyn lite långsökt men efter närmare eftertanke tror jag att den är korrekt.

Den amerikanska imperialismen kommer inte att stillasittande se på hur Kina växer ut till en politisk stormakt med mer än bara ekonomiskt inflytande i världen och då främst i Asien. Alltsedan Sovjetunionens sammanbrott har det funnits en grundidé som styrt Pentagons militära strategi och det är att betrakta Kina som en potentiell fara och konkurrent. Under perioden 1990-2010 har USA gått från diplomati och avtal till krig till krig, Irak och Afghanistan, och byggen av militära baser i snart sagt varje land som gränsar till Kina eller som har betydelse för internationella transportleder av råvaror och industriprodukter. Sedan 9/11 har USAs militära budget dubblerats och är nu större än alla andra länder tillsammans.
Många såg Barak Obamas seger i presidentvalet som ett trendbrott i den amerikanska utrikespolitiken, bort från Bushs cowboyfasoner till polerad diplomati och internationellt samarbete. Nu har vi ett års presidentskap bakom oss och inget trendbrott syns till. Tonen och dialekten är visserligen annorlunda. Georg W. Bushs bräkiga texasdialekt och kantiga meningar har bytts ut mot en förfinad bostondialekt och strålande prosa. Men innehållet är förvillande likt.

Någon har sagt att en amerikansk president är en lokförare och inte bilist. Bilisten kan svänga hur han vill men lokföraren har bara att följa utlagda spår. Barak Obama kanske är en utmärkt lokförare som bromsar i tid när det ligger hinder på spåret. Men mer än så blir det inte.
Den amerikanska imperialismens spår är redan lagda. Ett av dem går genom hamnstaden Aden. Därför fyller Jemen massmedias huvudrubriker.
I media; DN1,DN2,SVD1,SSD1,GP1,
Andra bloggar: Svensson,Jinge,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, USA, Jemen, al-Qaida, Talibaner, Jihad,
I skydd av Julen
6 Jan 10
Ta aldrig ledigt – då brakar det loss.
Det är något förtrollat med Julen. Ja, inte stillheten, skinkan, klapparna och alla andra tillgjorda må-bra-rutiner.
Nej, men däremot hinner man knappt stänga ner datorn och hänga ut bloggskylten – stängt för Julledigt- så brakar det loss på alla fronter.
I fjol passade Israel på att attackera den oskyddade och oskyldiga civilbefolkningen i Gaza under Julfridens skydd. Nu hjälpte det inte så mycket eftersom det brutala angreppet öppnade ögonen på miljontals människor som såg det vidriga i ockupationspolitiken. Det var bara västliga politiker och ledarskribenter som fortsatte sitt envetna försvar av den Israeliska statens brott mot alla internationella lagar och fördrag.

–Satans mördare, skulle Olof Palme ha sagt i stället för Mona Sahlins mumlande om Israels rätt att försvara sig.
I år blev det likadant när jag lämnade bloggen att vila. Det började redan på Bromma flygplats. När planet från Bryssel landade hade vädrets makter beslutat att slå till obarmhärtigt. Det var med återhållsamt nöje jag kunde beskåda hur planets last med EU-funktionärer trippade fram i djupsnön på tunna och högklackade inneskor, framåtlutade och svärande i snöyran kämpande sig fram till ingången.

Väl framme i ett kyligt och snöigt Timrå stod det klart att dvärgarna som möttes i Köpenhamn för att ”rädda världen” inte ens var kapabla att virka ihop ett skynke att gömma sin egen totala nakenhet bakom.
Att det inte skulle antas ett bra och socialt rättvist avtal i Köpenhamn var uppenbart långt innan limousinerna dammades av. Men att det skulle bli ett så till den grad ynkligt papper som visades upp för världen var ändå en överraskning. Fiaskot är totalt. Bara dvärgarna själva lyckas se ”positiva aspekter” i mötets slutdeklaration. Reinfeldt ska ha heder. Med molokna ögon och slokande öron medger han att det var skit som producerades på andra sidan sundet. Men skit ska han själv ha för att han lägger hela skulden på Kina.

Utgången av mötet visar att kapitalägarna och deras representanter i de valda församlingarna inte kan och inte vill ta beslut som svarar mot vad som verkligen krävs för att ge mänskligheten en chans att effektivt tackla miljöhoten. De är bundna av kapitalets logik. Det som det inte går att göra profit på ligger inte inom deras horisont. Obamas, Sarkozys, Hu Jintaus, Merkels, Browns och Reinfeldts uppenbara oförmåga att ta tag i de verkliga problemen leder oss rakt in i väggen. Miljontals människor kommer att få lida på grund av deras patetiska käbbel och strid för det egna kapitalets intressen.
På hemmafronten brakade det också loss.

-SAAB ska läggas ned, utropade stora feta rubriker innan Jul. General Motors som gjort allt fel under 00-talet och satt sig självt på ruinens brant kunde aldrig ta till sig det som var bra med SAAB- nämligen en bra och tekniskt avancerad bil tillverkad i en av världens mest produktiva bilfabriker. I stället sattes bolaget på undantag och tvingades långsamt in i ett hörn där det saknades en utgång. Svenska kapitalister och deras regering inbillar sig att Sverige ska bygga sin framtid på innovationer, systemlösningar och kunskapsproduktion.
–De anser det ovärdigt att hålla i en skiftnyckel, som Veckans Affärer skrev i sin dödsruna över SAAB. Maud Olofsson tycker att kunde vi göra oss av med varvsindustrin kan vi väl skrota bilindustrin också. Det finns ju så många andra jobb som jobblinjen lägger grunden till: hembiträden, städpersonal, gräsklippare och annan så kallad närservice. Ja varför inte skoputsare? Så slipper direktörerna på Östermalm svärta ned fingrarna.
I Iran tog oppositionen ingen hänsyn till vår bloggtystnad. Med ett heroiskt mod visar landets unga människor att det medeltida prästerskapets samhällsagenda inte accepteras.
–Död åt diktatorn, skanderar folkmassorna och visar att ”revolutionsguiden” Khamenei inte längre kan framställa sig som vågmästare stående över futila världsliga angelägenheter. Han ses nu alltmer som en ledare för det stenreaktionära blocket vid makten. Det brutala våldet verkar minska i effektivitet. Irans folk har redan visat att det kan fälla en till tänderna beväpnad regim. Hoppas att det sker igen under det år som just inletts. Ledarna vid makten tvekar inför hur mycket våld som kan användas innan det får motsatt effekt mot det eftersökta. När shahen fälldes blev repressionen bara tändvätska för mer motstånd. Det är ännu oklart vilken dynamik dagens protester kan få.
Ironiskt nog kan det bli Israel som räddar det iranska prästerskapets makt. Krigsgalningarna i Jerusalem gapar vitt och brett om att de tänker bomba sönder Irans ”kärnvapenanläggningar”. Får Netanyahu grönt ljus från Obama punkteras oppositionen i Iran. Den nationella reflexen tar över och prästerna räddas kvar vid makten.
För att fortsätta med Israel är det bara att konstatera att Netanyahu &Co gör som det behagar dem. Vita Huset fick sig en ny ordentlig knäpp på näsan när regeringen i Jerusalem helt obekymrat meddelade att hundratals nya bostäder ska byggas i östra delen av staden och att byggandet på Västbanken fortsätter obehindrat. Vare sig polis eller militär visar något verkligt intresse i att upprätthålla Netanyahus tillfälliga ”byggstopp”. Vilket självfallet speglar premiärministerns dubbelspel: ge västs politiker några lufttorkade fraser att gnaga på medan han ger grönt ljus till de värsta extremisterna bland bosättarna på Västbanken, vilka inte tänker ge sig innan deras dröm om ett etniskt rent Stor-Israel gått i uppfyllelse.

Den svenska bombhögerns ledarskribenter fick sig också en knäpp på näsan under helgen. Till sist visade det sig att journalisten Boström hade rätt i anklagelsen om organstölder utförda av den israeliska armén. Alla anklagelser om antisemitism och usel journalistik föll platt till marken. Den totala tystnaden i den borgerliga pressen talar sitt tydliga språk. De visste helt enkelt inte vad de skulle säga och föredrog därför att knipa käft.
Så var en Julhelg över igen. Nu tar vardagen lyckligtvis vid. Mysandet får vika för den hårda verkligheten. Det nya århundradets andra sekel tar vid och mycket talar för att det blir ett ännu sämre årtionde för den arbetande befolkningen än det som just gått i graven. Borgerlighetens agenda för 10-talet är nolltillväxt i jobb och inkomster för ”verklighetens folk” och fortsatt guldrush för de som redan har mer än de behöver.

I det kommande riksdagsvalet kommer ingen att föreslå ett politiskt program som kan sätta stopp för borgerlighetens agenda. Tyvärr bjuder den rödgröna oppositionen inte på annat än plåster och samarin, eftersom den inte vill och inte kan ta konfrontation med den kapitalistiska marknadsekonomin då den inte förstår att borgerligheten sagt adjö till klassamarbetet och ett solidariskt samhälle.
I media; DN1,DN2,DN3,SVD1,SVD2,SVD3,AB1,ETC,SSD1,
Bloggare: Jinge,Motvallsbloggen,Röda Malmö,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Jul, Miljö, Köpenhamn, Reinfeldt, Obama, Israel, Gaza, Palme, Saab, GM, Iran, Präster, Arbetslöshet, Rika,









Senaste kommentarer