"Den världskarta som inte visar var landet Utopia ligger är inte värd ett enda ögonkast." Oscar Wilde
Inlägg taggade Islamofobi
Tunisien går till val
22 Okt 11
Tio månader efter Ben Ali tar revolutionen ett nytt steg
Senaste nytt: Gårdagens historiska val drog mycket stort deltagande. Av de 4,15 miljoner som skrivit in sig på de frivilliga vallistorna röstade över 90 procent. Valets resultat kommer att publiceras i morgon, tisdag. Valdeltagandet kan inte beräknas ännu eftersom de cirka 3 miljoner som inte finns med på vallistorna kunde ändå delta genom att visa upp sitt ID-kort vid röstningen. Vi återkommer med en analys av valet när detaljerna finns tillgängliga.
.
I morgon söndag 23 oktober hålls det första fria valet i Tunisiens historia. Det är en frukt av revolutionens seger den 14 januari då despoten Ben Ali jagades på flykten av ett folk i uppror.
.
Ben Ali var den första diktatorn som jagades iväg. Mubarak och Kaddafi hängde på.
.
Med diktatorns flykt föddes många förhoppningar om ett nytt Tunisien. Ungdomen och landsbygdens folk segrade trots diktaturens försök att stoppa dem med brutalt dödligt våld. Framtiden lovade ett nytt liv. I dag tio månader sedan är det många förhoppningar som inte infriats och risken att de aldrig infrias finns.
Men nu ska det hållas val till en Konstituerande församling med uppgift att skriva och anta en ny grundlag. Den som finns var skräddarsydd för Ben Ali. Liksom i Spanien efter Francos fall och liksom i dagens Egypten finns det en uppsjö av partier, koalitioner och individer som ställer upp i valen. De ska slåss om 217 platser i den nya församlingen. Det är nästan elva tusen namn på de 1 750 vallistorna som cirkulerar. Ett stort antal partier presenterar sammanlagt 790 listor, 79 av listorna står partikoalitioner för och 701 av listorna representerar individuella kandidater till en lagstiftande post.
Allt är i sin tur uppdelat i 27 valdistrikt plus 6 valkretsar i utlandet. I Frankrike finns närmare en halv miljon tunisier. De är en del av de sammanlagt sju miljoner medborgare som har rösträtt i morgondagens historiska val. En mycket omskriven aspekt på valsystemet är att absolut paritet råder mellan män och kvinnor på röstsedlarna. Alla listor måste bestå av varannan man varannan kvinna. Det innebär att det finns lite över fem tusen kvinnor på valbar plats i valet. Det innebär inte att det kommer att bli hälften kvinnor i den konstituerande församlingen. För vallagen preciserar inte hur första namnet på valsedlarna ska utses. Därför är det bara 5 procent av de existerande 1 750 listorna som har en kvinna på första plats vilket antagligen speglar kvinnornas andel i den kommande församlingen.
.

Det var landets fattiga och arbetslösa som segrade 14 januari
.
Det är dock inte mycket av människornas vardagsliv som ändrats sedan de omtumlande dagarna i januari. Ett vykort över Tunisien ”före och efter” är förvillande lika. Det visar ett smalt välmående band utefter landets kustremsa med hotell efter hotell, villaområden för de rika, inhemska och framför allt utländska företag som under Ben Ali stod för 70 procent av landets industriproduktion. Innanför den vackra kusten finns det mest bara misär. Inget har blivit bättre materiellt sett för den stora majoriteten av befolkningen. Tvärtom har arbetslösheten ökat och dyrtiden skjutit en stor del av befolkningen ner under fattigdomsstrecket som beräknas ligga kring 200-250 euro i månadsinkomst.
-Bakom de blänkande fasaderna finns analfabetism, två miljoner personer
under fattigdomsstrecket, byar utan el och vatten, en nation där avloppen svämmar över när det regnar, skriver Le Mondes reporter på plats två dagar innan valet.
-De två presidenterna Habib Bourguiba och Ben Ali såg enbart till kuststädernas utveckling och lämnade resten av landet i träda, fortsätter Le Mondes reporter.
Ändå har mycket ändras och ingen som deltog i revolutionen vill vrida klockan tillbaka. Frihet att säga vad man tycker är en lika stor skatt för en fattig tunisier i Sidi Bouzid som för Svensson på Söder. Samtidigt är det uppenbart att om inte revolutionen uppfyller vad den lovat då kommer vinden att vända och all sorts demagoger riskera att vinna gehör.
Det var de fattiga och de unga arbetslösa som gjorde revolution och som jagade diktatorn på flykt. Men det spontana upproret skapade inte en ny makt som svarade mot revolutionens krav. Den hastigt bildade övergångsregeringen innehöll till sin huvuddel representanter för den härskande eliten och dess viktigaste uppgift att rädda vad som räddas kunde av etablissemangets plats. Även om den omedelbart tvingades till eftergifter, som att göra sig av med de mest hatade representanterna för Ben Ali och hans parti RCD, förblev makten kvar i händerna på de som vill begränsa revolutionen till formellt borgerligt demokratiska förändringar utan att ta tag i den sociala situationen för majoriteten av landets arbetande befolkning. Under de tio månader som gått efter Ben Alis fall har övergångsregeringen stått för en sorts mjuk kontrarevolution, där gamla höjdare i RCD kommit tillbaka köksvägen sedan RCD förbjöds.
Sihem Bensedrine, den kvinnliga chefen för den fria radiostationen Kalima pekar på fyra områden där övergångsregeringen släpat fötterna för att skydda den gamla regimens anhängare.
.
Håll Tunisien rent – ut med RCD
.
-Arkiv med information om diktaturens missdåd och korruption har inte släppts och delar av arkiven har också förstörts. En polischef som avslöjade fifflet med arkiven åtalades till och med men har nu släpptes efter fyra månaders fångenskap.
-En reform på djupet av rättsväsendet har lyst med sin frånvaro. Det gamla teamet i Justitiedepartementet sitter kvar och skyddar diktaturens nomenklatura. Bara de värsta typerna har avskedats. Samtidigt har inget hänt med processerna mot de ansvariga för de över 300 som dödades av regimens säkerhetsstyrkor och väpnade gangsters.
-Reformen av polisväsendet som tog fart omedelbart efter revolutionen har helt stannat av. Den nya ministern som ansvarar för reformarbetet har låtit arbetet helt stoppa upp.
.
Den gamla polisen är i mycket tillbaka på gatorna.
.
-Reformen av media har också stannat av. Den gamla regimens lobby har lyckats bevara kontrollen över de flesta tevestationer och tidningar. Valet täcks därför huvudsakligen av media som manar till försoning, moderation och andra eufemismer för skydd av den härskande klassens intressen och makt.
Så hur går det i morgon? Vem vinner? Med det proportionella valsystem som införts kan inget parti eller koalition ensamt vinna en majoritet i den konstituerande församlingen. Störst av alla blir utan tvekan det islamska partiet Ennahda som leds av Rachid Ghannouchi som levde i landsflykt i London under Ben Ali. De vinner därför att de finns organiserade på landsbygden där revolutionens folk finns och därför att de oftast är de enda som reser deras problem. Många kommer att välja Ennahda därför att de förföljdes extremt hårt under diktaturen och som alternativ till partiet finns det mest helt okända och oprövade krafter.
Men vad står Ennahda för? Plattityder om emirat, sharialagar och religiös diktatur saknas inte i europeiska media vilket mest speglar den islamofobi som slagit rot i alltför många läger. Om Ennahda ska jämföras med någon politisk strömning blir det Erdogans islamska regeringsparti i Turkiet som ligger närmast.
.
Rachid Ghannouchi säger sig stå för en tolerant och modern islam.
.
Här på bloggen har vi naturligtvis inga sympatier för religiösa strömningar som blandar sig i politiken eller som vill blanda in religionen i politiken, vare sig om det gäller muslimska partier eller svenska kristdemokrater. Men nu finns de och så länge de förespråkar demokratiska fri- och rättigheter för alla och arbetande människor sluter upp bakom deras program ska de naturligtvis respekteras och garanteras deltagande i den politiska processen. Erfarenheten av vad som hände när den algeriska militären konfiskerade islamisternas valseger förskräcker än i dag stora delar av Algeriets medborgare. Mycket av den fundamentalistiska terrorism som utvecklats hade aldrig sett dagens ljus om det algeriska folkets val hade respekterats.
I tal och skrift jämför sig också Rachid Ghannouchi med Erdogan och säger sig stå för en demokratisk statsform med islam som statsreligion. För vissa är det redan ett rött skynke. Men det beror på vad det döljer. I Sverige var protestantismen statsreligion till för inte så länge sedan och i katolska länder är den det fortfarande. Frågan är vad partiet Ennahda menar?
I ett öppet brev publicerat i den brittiska tidningen The Guardian skriver Rachid Ghannouchi att religionen ska vara en privatsak.
-Vi har länge förespråkat demokratin i huvudfåran inom politisk islam, vilket vi tror är bästa skyddet mot orättvisor och översitteri.
-Fredliga maktskiften via val, respekt för folkviljan, beskydd av kvinnans rättigheter, rättsväsendets självständighet, frihet för press och media och skydd av minoriteters rättigheter står inte i motsättning till islam, skriver Ghannouchi.
I samma text står det också klart att hans parti inte har något alternativ till den kapitalistiska ekonomin och inte ens till den förhärskande nyliberalismen.
-Vi förespråkar ett ekonomiskt system som uppmuntrar privat företagande och initiativ och som stimulerar investeringar… Vi vill göra vårt land till ett vibrerande och attraktivt ekonomiskt centra för inhemska och utländska investeringar, skriver han och lämnar inget tvivel om vilket system Ennahda står för.
.
Den unga kvinnans önskan håller på att uppfyllas.
.
Menar Ennahda allvar och kan man ta Ghannouchi på orden eller gömmer han en islamistisk agenda i skjortärmen som vissa menar? Det är inte möjligt att vara helt säker på den saken. Men allt tyder på att han är en tunisisk Erdogan. Vad som definitivt lägger hinder i vägen för en islamsk fundamentalism inom överskådlig framtid efter valet är att den bas som väljer att stödja Ennahda väntar sig reella sociala förändringar och inte nya religiösa förhållningsregler och moralkakor.
Så här säger en ledare för det socialistiska partiet Ettakol:
-Folk kommer att rösta på Ennahda därför att de är besvikna. De rika har blivit rikare och de fattiga ännu fattigare… Ennahda pratar inte om religion, de talar om klassfrågor.
Den socialistiska vänster som finns och de sekulära borgerliga partierna kommer inte att vinna valet. Men den politiska terrängen efter diktaturens fall är öppen och fri. De som gjorde revolution förväntar sig verkliga förändringar till det bättre. De som går segrande ur morgondagens val kan inte bortse från de förväntningar som finns på dem.
.
Media:DN1,DN2,SVD1,GP1,DN3,SVD2,DN1,DN2,DN3,DN4,DN5,SVD3,SVT1,DN6,DN7,
Bloggare: Svensson,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Tunisien, Erdogan, Islam, Ben Ali,
Jasminernas revolution
15 Jan 11
Ett folk reste sig och segrade.
.
Kära läsare, det nya seklets första revolution har ägt rum. Det tunisiska folket har rest sig och kastat av sig en diktatur som förtryckt det i nästan tre decennier.
Upproret har redan fått ett namn – Jasminernas revolution. Det tunisiska folkets heroiska kamp och störtande av Ben Ali för in en frisk doft av frihet i de arabiska diktaturernas unkna rum.
Den här artikeln skulle handla om Ben Alis troliga avgång. Under skrivandet faller det fantastiska meddelandet att han redan avgått. Med svansen mellan benen flyr han landet som den tjuv han är. Destination Frankrike? Hans vän Sarkozy kan säkerligen fixa ett uppehållstillstånd åt mördaren. Något som vanliga arbetare från Nordafrika förnekas.
Nu lördag morgon sägs det att mördaren landat i Saudiarabien. Där kan han känna sig säker bland USAs fina vänner, despotiska specialister på ”terrorism” och organiserat kvinnoförtryck.
.

Ben Ali – FÖRSVINN.
Ibland skapas mer historia på en dag än under 23 år. Det är vad som nu skett i Tunisien. I torsdags kväll hängde Ben Ali ut en fet morot till folket och lovade att avgå 2014 och att inte längre skjuta skarpt.
-Dra åt helvete, svarade folket och fortsatte kräva hans omedelbara avgång. Fredag morgon samlades närmare tio tusen demonstranter framför inrikesministeriet för att manifestera sin glädje över presidentens eftergifter och för att kräva mer – hans omedelbara avgång.
I videoklippet härunder kan vi se att soldaterna börjat fraternisera med demonstranterna som under dagen växte i antal till kanske 50 000. Det får oss att tänka på andra historiska ögonblick då en diktators sista stund vid makten stått på spel.
.
.
Är det verkligen de sista timmarna av despotin vi upplever? Det är frågan jag tänkte ställa. Nu vet vi redan svaret. Den korrupta familjen vid makten tar till flykten. Ryktena surrar i luften. Två vita flygplan ur presidentens privata flotta sågs lämna Tunis flygplats i går middag. Riktning Dubai om ryktena stämmer. Familjens rikedomar finns säkerligen redan i säkerhet i Europas skatteparadis. Vissa av familjens medlemmar lär ha arresterats och kommer säkerligen att ställas till svars för kronisk korruption.
Eftersom löftet att inte ställa upp till omval 2014 sågs som ett hån mot folket backade Ben Ali ytterligare tre steg fredag eftermiddag. Regeringen avskedades och ett parlamentsval utlovades inom sex månader.
.
Tunisiens ungdom kan vara stolt över sitt mod. Viljan till uppror var
starkare än diktatorns kulor.
.
I Tunis och andra upproriska städer svarade folket på nytt – dra åt helvete.
I desperata situationer tar despoter till desperata åtgärder. Moroten stoppades på nytt i kylskåpet och i stället utlystes undantagstillstånd i hela landet. Piskan plockades fram igen. Det verkar som att armén inte är helt att lita på så presidenten satte i stället in polisstyrkor som med tårgas attackerade demonstranterna som samlats utanför inrikesministeriet.
Nu vet vi att inget hjälpte. Despotens 23 år vi makten är över. En regering med ryggrad i Paris skulle naturligtvis sätta mördaren i fängelse om han dyker upp i landet och omedelbart konfiskera de hundratals miljoner euro som förts över till familjens privatkonton i London och Zurich. Men det är naturligtvis en otänkbar åtgärd för Europas ”demokratiska nyliberaler” vid makten.
Innan Ben Ali flydde i sitt privata jetplan lämnade han över statsrodret till sin premiärminister Mohamed Ghannouchi. I sitt första framträdande i teve lovade interimspresidenten att Ben Alis löften om nyval inom sex månader ska hållas, att total pressfrihet ska införas och alla fångar släppas.
.
Mohamed Ghannouchi sägs vara en ”hederlig” man. Fan tro’t. En hederlig man tjänar inte en maffiakung.
Nu återstår att se om Mohamed Ghannouchi är en tillräckligt stark säkring för att stå emot de ampere som folkmassorna alstrar. Det krävs omedelbara svar på folkets krav på frihet för att interimstyret inte ska bli en mycket kortlivad historia.
Alla möjliga trix kan komma att användas av makten och dess polis för att diskreditera revolutionen. Det rapporteras att i flera städer drogs polisen i går kväll bort från gatorna samtidigt som fängelserna tömts inte bara på anhållna demonstranter men också på vanliga brottslingar. I flera städer anar befolkningen oro och fruktar plundring av allmännyttiga inrättningar. För att hindra provokationer och plundring har befolkningen bildat kvarterskommittéer i vissa stadsdelar för att organisera försvar av den kollektiva egendomen.
I huvudstadens arbetardistrikt patrullerar befolkningen i sina kvarter för att skydda sig mot plundrande gäng som drar kring. Vilka de är och hur de organiserats återstår att se.
De närmaste dagarna kommer att bli avgörande för vilken riktning upproret ska ta. Det tunisiska folket är mäkta stolt över att ha jagat diktatorn på flykt och kommer inte att låta vem som helst snuva dem på den dyrt vunna friheten.
.
Media; GP1,DN1,DN2,DN3,DN4,SVD1,SVD2,AB1,AB2,VG1,AB3,EXP1,EXP2,DN4,SVD3,
Bloggare; Jinge,Svensson,Röda Malmö,Röda Lund,Vardagskrig,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Tunisien, Uppror, Ben Ali, Sarkozy, Saudiarabien, Frankrike, Ghannouchi, Revolt,
Bin Ladens vänner
12 Jan 11
Bin Ladens bästa talangscout.
.
Den här veckan har franska media dominerats av kidnappningen och morden på två unga franska hjälparbetare i Niger. Vincent Delory och Antoine de Léocour, båda 25 år gamla, kidnappades förra torsdagen från en restaurang i huvudstaden Niamey och hittades skjutna dagen efter sedan franska elittrupper stationerade i grannlandet Mali satts in i jakten på kidnapparna.
.
Det var här de två ungdomarna kidnappades.
I Paris har Sarkozy proklamerat att AQMI, Al Qaida i Maghreb, ligger bakom morden. Ingen organisation har hittills tagit på sig morden men det är fullt tänkbart att AQMI ligger bakom. Det skulle inte vara deras första mord i regionen.
Redan i höstas gav Paris tecken på att inta en ”hårdare attityd” för att inte framstå som de som ”förhandlar med terrorister”. Det blev de två ungdomarnas död. I stället för att förhandla om en frigivning av de två sattes elittrupper in omedelbart och de två dödades av sina kidnappare innan de sedan i sin tur dödades av den franska insatsstyrkan.
-Det är en förlust av liv som vi beklagar, men vi var tvungna att handla för annars hade terroristerna tagit sig tillbaka till sin bas och utgjort ett fortsatt hot för alla som bor här i Niamey, sa en nigerisk regeringstalesman till media.
.
I september 2010 kidnappades sju européer i Niger.
.
Taktiken ifrågasätts säkerligen av ungdomarnas föräldrar som fick ”äran” att tas emot av Nicolas Sarkozy som deltog i en tyst marsch i den lilla staden Linselles till de dödas minne.
Det är normalt att media och politiker tar upp mycket plats för en så tragisk händelse. Men Sarkozy och andra ansvariga för relationerna med fattiga länder med muslimsk befolkning borde inse att de fungerar som Bin Ladens bästa talangscouter. Vad gör Frankrike i Niger? Jo stöttar upp en liten rik elit för att kunna fritt exploatera landets urantillgångar. I höstas höll Frankrike tyst när en militärjunta störtade den sittande presidenten för att ”återupprätta demokratin” som juntan sa. Känns det igen?
Efter det har alla fransmän på plats blivit ”lovliga” måltavlor för ”terroristerna”. Tystnad inför förtryck och allianser med korrupta regimer för att de regerar i regioner som är av ekonomiskt intresse för världens rika metropoler är det starkaste trumfkortet i de fundamentalistiska imamernas rekrytering av unga proselyter.
.
-Är du med eller mot mig?
.
Niger är inte enda exemplet. Vad säger och gör Europa inför diktatorn Ben Alis blodbad på minst 35 unga tunisier som vågat stå upp och kräva arbete och frihet? I Paris håller pratkvarnen Sarkozy plötsligt helt tyst som om inte en enda ökenvind fört nyheterna till hans öra. Ännu fyra veckor in i det tunisiska upproret har Sarkozy inte hittat de rätta orden. Vem minns inte med vilken expressfart tungan rann iväg efter det skandalösa förtrycket i Vitryssland. Men där har ju fransk kapitalism inga intressen att försvara så det kostar inget att pladdra fritt.
I Bryssel lyckades EUs nytillsatta utrikesminister, lady Ashton, efter tre veckors tystnad
samla sig till en uppmaning om ”återhållsamhet i användandet av våld”. Underförstått, -Ben Ali ta i med måtta för du skadar vår demokratiska trovärdighet. Inte ett ord av sympati med landets ungdom som kräver ett värdigt liv i ett samhälle fritt från förtryck och korruption.
Samma sak för Hillary Clinton som under sin resa i Mellanöstern manade Ben Ali att ”besinna” sitt våldsamma förtryck. Hon och andra i spetsen för ”kampen mot terrorismen” uppskattar korrupta despotiska regimer som Ben Alis bara de bidrar till imperialismens jihad.
-Ni är med oss eller mot oss , som Georg W. ”Mission accomplished”, Bush sa.
Medan Tunisiens ungdomar visar på den enda vägen i kampen mot den islamska fundamentalismens lockrop om jihad och himmelska paradis spelar våra politiker i Paris, Bryssel, London och Stockholm den religiösa extremismen i händerna. Sarkozy är Bin Ladens bästa talangscout.
.
Media: GP1,GP2,DN1,DN2,SVD1,SVD2,SVD3,DN3,DN4,DN5,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Bin Laden, Islam, Niger, Tunisien
Rasisten Wilders på marsch
5 Mar 10
Rasist segrar i Nederländerna.
.
Geert Wilders kan bli Nederländernas nästa statsminister. Det står klart efter hans partis seger i kommunalvalen som hölls 3 mars. Partij van de Vrijheid (Frihetspartiet) bröt igenom i städerna Almere och Haag.
.
PVVs seger bekräftade vad alla väntat sig. I Almere, strax öster om Amsterdam, vann Wilders parti 21,6 % av rösterna och är nu största partiet i kommunen med sossarna i PvdA två med 17,6 % bland stadens 190 000 medborgare. I Haag kom PVV tvåa efter sossarna som nu har 10 kommunalråd med PVV tätt bakom med 8 platser.
.
Bara glada miner efter valet i Almere
.
-Stoppa islamiseringen av vårt land. Så lyder det enda tema som PVV envetet trummar fram vid varje tillfälle. Andra punkter i partiets program syns mindre.
.
Geert Wilders säger högt vad de som inte tänker tycker. Och han gör det helt medvetet för att skaffa sig en trampolin in i nästa regeringskoalition som måste bildas efter parlamentsvalen den 9 juni i år. Wilders är ingen streetfighter som boxat sig fram på politikens bakgårdar. Ända sedan 1988 har han varit en byråkrat som arbetat inom socialförvaltningen. Bakom den populistiska fasaden döljer sig en vanlig borgerlig statstjänsteman med höga politiska ambitioner.
.
Han är definitivt rasist, men ingen fascist med ett program för att störta den parlamentariska demokratin. Exempelvis är PVVs ekonomiska program till 100 % nyliberalt. Vilket inte hindrade den gode Wilders att av populistiska skäl sätta sig emot ökningen av pensionsåldern från 65 till 67 år. Några pensionärsröster den 5 juni skadar aldrig. Partiet kräver också högre hastighetsgräns på motorvägarna. Några röster kan det ju ge. Nej till Turkiet i EU passar också in i strategin. Och självfallet ett krav på lägre skatter i god nyliberal anda.
.
Wilders islamofobi fångad av SAV.
.
Men Wilders och PVV har insett att en radikal ”islamofobi” är bästa språngbrädan till makten. Då sitter det bra med ett krav på att Koranen ska förbjudas i landet. PVV har också hakat på Sarkozys reaktionära angrepp på muslimer och kräver sjalförbud för alla anställda i offentlig tjänst eller i kollektiva aktiviteter finansierade av det allmänna.
.
-Vi vågar ta oss ann känsliga ämnen som islamiseringen och vi talar ett klarspråk som väljarna kan förstå, säger Wilders. För att riktigt fiska röster bland en befolkning som upplevde den tyska nazismen in på bara skinnet säger han att Koranen är en fascistisk bok och, som sagt, bör förbjudas.
.
-Människorna är utleda på regeringen, på eliten till vänster som inte tar ansvar för någonting, är ett annat av Wilders favoritteman.
.
-Endera hoppets och optimismens program eller ett program för osäkerhet och islamisering, sa Raymond de Roon, PVVs vinnande kandidat i Almere, på valkvällen. Men när Wilders kallt kalkylerar sina utspel hettas det vilda oförnuftet upp bland de som fåtts att tro på skräckpropagandan om ett framtida nederländskt Kalifat. Framtiden får utvisa om Wilders kan rida det odjur han grenslat.
.
Vem bestämmere riktningen?
.
Kalla fakta om landets befolkningsmässiga sammansättning och sysselsättningsgraden bland invandrarna har ingen inverkan på de som inte vill eller kan se. För av landets 16,5 miljoner medborgare är fortfarande 13,2 miljoner av nederländskt ursprung. Bland de övriga 3,3 miljonerna kommer de flesta från före detta holländska kolonier. Vad man sår….
.
Största gruppen invandrare, 385 000 , kommer från Indonesien. Grannen Tyskland bidrar med 379 000 medan 378 000 kommer från Turkiet. Bara 341 000 kommer från Marocko som i PVVs propaganda får bära det största hundhuvudet. Resten kommer endera från andra gamla holländska kolonier eller andra EU-stater.
.
Problemet är naturligtvis att vissa städer eller stadsdelar omvandlats till getton där befolkningen till en majoritet är av utländskt ursprung, med allt av social misär, arbetslöshet och kriminalitet som följer. Wilders poäng är att han lyckas binda samman osäkerheten på gator och torg med islam. Brottslighet i nedslitna stadsdelar blir väldigt synlig och görs mycket synlig av villiga sensationslystna media. Men det är inte sjalklädda damer och skäggiga moskébesökande herrar som står för osäkerheten på gatorna. Det är naturligtvis lika idiotiskt som att skylla kriminaliteten i Los Angeles svarta kvarter på de svartas kristna tro. Eller att förklara unga latinos kriminalitet med att de är katoliker. Men när rasistisk propaganda används som verktyg är mekanikerna inte noga med måttstocken.
.
Marknad i Almere.
.
-Vi pekas alltid ut. Vem mördade Pim Fortuyn? En holländare. Vem försökte köra på drottning Beatrix? En holländare. Det var galningar säger man och glömmer snabbt bort dem. Men när en marockan gör något galet då är vi plötsligt alla terrorister. Ändå har våra föräldrar slitit ut sig och byggt alla dessa nya nederländska städer. Då fick de ingen chans att lära sig språk och kultur. Men nu ska de helt plötsligt bevisa att de är integrerade.
.
(Mohammed Radahi, 38, till den belgiska dagstidningen De Morgen)
.
De nederländska socialdemokraterna vann en nästan historisk seger i parlamentsvalen 2006. Men av det gjorde de inget. Deras politik rullade på i gamla banor och anpassningen till de nyliberala kontrareformerna bara intensifierades. Nu kommer de att få betala för sin passivitet och antagligen tappa tio procent i valen 9 juni.
.
Även om Wilders inte kommer att besätta statsministerposten efter valet 9 juni så står det klart att hans parti kommer att vara vågmästare på högerkanten. Eftersom den sittande koalitionen mellan kristdemokrater och sossar sprack i veckan kring frågan om att vara kvar i Afghanistan eller inte är en ny koalition mellan de två utesluten. Statsminister Balkenendes parti CDA måste därför ta med Wilders i en koalition för att kunna bilda regering. Balkenende har redan låtit förstå att en sängfösare med Geert Wilders inte är att utesluta.
.
Wilders blir ingen lättsmält matjes för Balkenende.
.
Parlamentsvalet den 9 juni blir en spännande tillställning. Att Wilder blir en centralfigur efter valet står redan nu klart.
.
-Vad som var möjligt i Almere i dag är möjligt i hela landet i morgon. Vår seger i dag är en språngbräda för seger den 9 juni, utropade Wilders inför hysteriska anhängare i Almare.
.
Må Allah stoppa honom.
.
Media: DN1,DN2,SVD1,GP1,SSD1,AB1,Dagens Arena,ETC,DN3,SVD2,AB2,DN4,SVD3,SVD4,
Bloggare: Svensson,Röda Malmö,Jinge,Motvallsbloggen,Sjöstedt,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Nederländerna, Geert Wilders, PVV, Rasism, Islamofobi, Almere, Haag, PvdA, Balkenende,
Bland burkor och huvuddukar i regionalvalens Frankrike
11 Feb 10
Bland burkor och huvuddukar…
.
Vi ska förbjuda burkan! Den hör inte hemma i republiken, hävdar Frankrikes borgerlighet. Le Pens Nationella Front griper girigt tag i frågan och exploaterar den hårt i sin ständiga kamp mot ”islamism” och muslimer. Samtidigt ställer NPA, det Nya antikapitalistiska partiet, upp med en kandidat som bär schal eller vad vi skulle kalla för huvudduk, och anklagas då från alla håll för att svika kvinnorna och republikens gamla ideal om att dra en skarp gräns mellan religion och politik. Vad är det egentligen som sker och vad ska vi tycka? Kan en socialist bära burka eller huvudduk av något slag. Kan man ha ett kors runt halsen och samtidigt, som socialist, kandidera i ett val? Kan man som offentlig och känd socialist fira jul och påsk?
.
.
I Danmark och många andra länder har den politiska högern snabbt kopierat sina franska vänners fältrop. Oavsett om det finns några kvinnor som bär burka eller inte. I Sverige kom Fredrik Reinfeldt i gång med att så smått ”smaka” på förbudskravet. Men kände efter några dagars turbulens att frågan nog var för explosiv för att importera till den kommande svenska valrörelsen.
.
En viktig bakgrund till lagförslaget om burkaförbud är de viktiga regionala valen i Frankrike om en månad. Den 14:e respektive 21:e mars är det dags för de två valomgångarna. Närmast att likna vid våra landstingsval. Valen sker var sjätte år och i det förra 2004 åkte de borgerliga partierna bakom president Chirac på ett svidande nationellt nederlag. Socialistpartiet hade stora framgångar och kunde med stöd från de gamla kommunisterna och Frankrikes gröna ta makten i 21 av 22 provinser.
.
I dag sex år senare är situationen en helt annan. Chirac är borta och i stället har Nicolas Sarkozy under sina snart tre år, trots stor social oro, ockupationer och flera endagars generalstrejker, lyckats med att driva igenom många av sina kontrareformer. Massarbetslöshet, bostadsbrist och usla kommunikationer plågar människor samtidigt som den gamla arbetarrörelsen helt har misslyckats med att formulera ett politiskt alternativ. Det öppna motståndet mot Sarkozys politik bedarrar samtidigt som framförallt det stora, men lösliga, Socialistpartiet brottas med ständiga inre, svåra slitningar. Vilket inte hindrar dess olika fraktioner från att ivrigt leta efter samarbetspartners hos den liberala och gröna borgerligheten. Det gamla Kommunistpartiet förtvinar med en åldrande gammal kader, men lyckades ändå i valen till Europaparlamentet, i alliansen Front de Gauche (FG) , att putsa fram lite av sin forna strålglans. Men då var mest Parti de Gauche, en vänsterutbrytning från socialisterna, med dess skicklige partiledare Jean-Luc Melenchon, som stod för glansen. I samma val fick NPA, mot mångas förväntan, något mindre röster än den rivaliserande alliansen. Lite knappt fem procent. I kommentarerna efter valet menade många att resultatet speglade det faktum att den populäre brevbäraren och partiledaren Olivier Besancenot inte var kandidat.
.
.
NPA:s Olivier Besancenot belägras av frågor om Ihlam Moussaids slöja…
.
Under hösten och vintern har det sociala motståndet kylts ner. Den politiska debatten har inte handlat om vare sig arbetslöshet, bostadsbristen, kriget i Afghanistan eller den ekologiska misär som kapitalismen lämnar efter sig. I stället är det Sarkozy och högern som har satt upp dagordningen. Inte minst har de försökt blåsa upp Frankrikes ”grandiosa nationella identitet”. ”Franska” värden ska betonas. Ungefär som när Sverigedemokraterna hävdar att Zlatans kroppsspråk inte är svenskt. I den unkna och nattståndna debatten passar idén om ett lagförbud mot burka perfekt. Den ena dagen jagar man upp papperslösa nordafrikanska invandrare och sparkar ut dem ur landet. Den andra dagen säger man att kvinnor med burkor inte hör hemma på Paris gator…
.
NPA, som bara har ett år bakom sig som ett parti, med fokus på människor i kamp, har naturligt nog hamnat lite vid sidan av under denna debatt. Dessutom har det funnits stora taktiska skillnader i partiet när det gällt hur man ska gå fram i de regionala valen. En mindre minoritet ville ha ett generellt samarbete med Front de Gauche. En annan större grupp ville gå fram direkt med egna partilistor. Den tredje ståndpunkten representerades av den dagliga partiledningen kring Besancenot. Den ville först uttömma alla möjligheter till samarbete och valallianser innan beslut fattades om att bara gå fram under eget namn. Det beslut som kom att fattas innebär vissa regionala hänsyn och därför vissa skillnader när det gäller hur man valt att ställa upp. I de flesta provinser är det NPA-listor, ofta tillsammans med lokala namn och grupper, i ett par fall som exempelvis i Languedoc-Roussillon, är det samarbete med FG. Den viktiga brytpunkten har hela tiden varit synen på ett eventuellt kommande lokalt styre tillsamman med socialisterna. Något, som med tanke på deras borgerliga program, är helt otänkbart för NPA.
.

- Ilham Moussaid får löpa gatlopp

.
När nu alla förpostfäktningar är klara och valkampanjerna börjat att rulla i gång. Det är då som borgerlighetens stora tidningsdrake, Le Figaro, inleder en grov smutskampanj mot NPA och en av dess lokala förespråkare. Av partiets sammanlagt 2000 (!) kandidater har man hittat en som skiljer ut sig. På en valsedel i Vaucluse har man spårat sig fram till att det finns en ung kvinnlig studentska, Ilham Moussaid, på fjärde plats. Hon är troende muslim och bär en vit huvudduk eller knuten schal. NPA anklagas för röstfiske bland unga muslimer i förorterna. I ett mycket populärt radioprogram påstås ogenerat att hon bär burka. Alla stora medier och även alla vänsterpartier radar upp sig och låter henne löpa gatlopp. I Frankrike, som verkligen har en tradition, sedan den franska revolutionen, att försöka skilja religion från politik, är det god jordmån för denna kampanj. Som självklart ytterst syftar till att få bort de stora sociala frågorna från valdebatterna. När en minoritet i NPA sedan klargör, visserligen av helt andra skäl än le Figaro, att de också varit emot hennes kandidatur, då kan dubbelmoralen hos NPA:s motståndare frodas för fullt. Socialistpartiet och dess stödtrupper, som anklagar NPA för att föra in religionen i politiken, de kan samtidigt ha egna politiker i slöja och sitter varje dag i regionala myndigheter och anslår miljoner francs av offentliga medel till privata katolska läroverk…
.
Ledningen för NPA menar att anloppet mot Moussaid är helt missriktat. Hon är partimedlem, aktiv antikapitalist och feminist och är överens med hela NPA:s program. Hon har valts av en majoritet av medlemmarna i Vaucluse och detta måste respekteras fullt ut. För henne är huvudduken en personlig sak. Den är privat. Den spelar en roll för hennes personliga religiösa tro. I sin politiska gärning är huvudduken eller religion någonting som hon överhuvudtaget aldrig berör. Andra röster i partiet, exempelvis Anne Leclerc i NPA:s feministkommission, betonar huvuddoket som en symbol för förtryck mot kvinnan, och vill därför inte att det ska bäras av partiets kandidater. Den komplexa och viktiga diskussionen, som skiljer sig helt från islamofobernas gatlopp, kommer att fortsätta. Men nu respekterar och stödjer partiledningen Vaucluses beslut och vill få debatten avslutad, samtidigt som man hänvisar till en bred debatt i höst inför NPA:s andra partikongress. Det viktiga är att nå ut med det program för motstånd mot Sarkozy och hans höger som NPA, och Ilham Moussaid, går ut med.
.
.
Nicolas Sarkozy visar gärna upp sig , i officiell ställning, med judendomens religösa
symboler. Lika glatt tar han emot den katolske påven. Här Benediktus den 14:e…
.
.
Nu skiljer sig naturligtvis den roll religiösa symboler spelar från land till land och från tid till en annan. När den turkiska nationella revolutionen förbjöd fezen och slöjan i det offentliga livet var det ett försök att befria staten från religionen. När Sarkozy vill förbjuda burkan på ”fransk jord” är det ett sätt att gynna rasism och en del av hans angrepp på människors demokratiska rättigheter i stort. Burkan är ett marginellt fenomen. I Frankrike är det dessutom en hel del ”vita” fransyskor, konvertiter, som bär burkan som ett sorts koketteri. Ett förbud är säkert bara kontraproduktivt. Det föder motstånd. På samma sätt som många kvinnor på universiteten i Istanbul, Amman eller Kairo i dag bär slöja, som ett sätt att visa ett ställningstagande mot västvärldens krig mot palestinierna. En helt annan sak är att det i nästan alla jobb är uteslutet att man kan bära burka. Det faller på sin egen orimlighet och de konkreta krav som gäller vid en anställning. Blir det uppenbart att en man eller en släkt tvingar en kvinna till att beslöja sig måste det också räknas som ett lagbrott.
.
Men när detta är sagt menar jag att Ilham Moussaids kandidatur är någonting positivt och jag skulle ha samma inställning i Sverige. Inget parti, inte heller ett socialistiskt parti, kan kräva personlig religiös avbön som en förutsättning för medlemskap eller som ett villkor för att man kan representera det egna partiet. Hur skulle det se ut om ett socialistiskt parti i exempelvis Pakistan, för medlemskap krävde att kvinnor alltid skulle visa sig utan slöja? Inte heller kan man kräva att vi själva ska vara helt befriade från traditioner, vanor och fördomar långt innan arbetarklassen befriat sig själv. Ingen skulle avvisa en kvinna som kandidat bara för att hon valt att måla läpparna, färga håret och använder mascara. Hon kanske to m har opererat in siliconbröst, allt för att behaga eller underordna sig männens syn på vad som är vackert och sexigt…
.
En av NPA:s regionala valaffischer.
Ja till gratis kollektivtrafik – Nej till koldioxidskatt
.
Huvubonader spelar eller har spelat en viktig roll i både judendom, kristendom och hos islam. Den bibliske aposteln Paulus, han som tyckte att kvinnan ska tiga i församlingen, menade också att:
.
”Jag vill, att ni skall inse detta, att Kristus är var mans huvud och att mannen är kvinnans huvud och att Gud är Kristi huvud. Var och en man, som har sitt huvud betäckt, när han beder eller profeterar, han vanärar sitt huvud. Men var kvinna, som beder eller profeterar med ohöljt huvud, hon vanärar sitt huvud, ty det är då alldeles, som om hon hade sitt hår avrakat”
.
På den tiden betydde ”avrakat hår hos en kvinna” detsamma som en sköka, en hora eller prostituerad. Kvinnan var underordnad mannen, som i sin tur bara var underordnad Gud. Under min barndom och ungdom gick min mamma och andra ”tanter” ibland till kyrkan och hade då alltid hatt eller schal som huvudbonad. Den gamla traditionen är nu helt utplånad och jag tror inte ens att Göran Hägglund vill återinföra den. Traditionen är borta. Utan lagstiftning. Här kanske jag ska avsluta med en synpunkt från 1920-talet och då från den ryske revolutionären Nicolaj Bucharin. I dåtidens svenska kommunistparti böljade en debatt om den omtyckte agitatorn Kata Dahlström och hennes vurm för buddismen. Många medlemmar menade att detta var oacceptabelt. Bucharins enkla och i mitt tycke mycket goda råd var helt enkelt: ”Det räcker med en enhetsfront på jorden. Även om vi inte är överens om himlen”…
..
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Paris, Frankrike, Burka¨.Burkaförbud, Islam, islamofobi, sverigedemokraterna.Sarkozy, rasism
Nej till alla åsiktstalibaner
15 Feb 09
-Ingen dikterar vad jag ska säga !
Johann Hari är en välkänd krönikör i den brittiska dagstidningen The Independant. När han sa vad han tycker om religiöst bigotteri och intolerans startade
han kravaller i Indien och blev mordhotad.
Det handlar om ett nytt Rushdiefall. Det hela började med en krönika i vilken Johann Hari kraftigt försvarade åsikts- och yttrandefriheten som han tycker attackeras från många håll.
-Detta är vad som hände, skriver Hari. Min krönika tog fasta på en störande utveckling i FN.
-FNs ansvarige för Mänskliga Rättigheter har alltid haft som uppgift att undersöka regeringar som med våld fråntar sina medborgare den grundläggande mänskliga rättigheten till yttrandefrihet.
-Men det senaste året har en koalition av religiöst fundamentalistiska stater lyckats ändra hennes arbetsuppgift. Nu ska hon rapportera om
«missbruk av yttrandefriheten » inklusive « förtal av religioner och profeter ». I stället för att försvara det fria ordet ska hon nu motsätta sig det, skriver Johann Hari och fortsätter.
-Jag skrev att det var ett tecken på hur religiösa fundamentalister- av alla slag- gradvis lyckats inskränka rätten att fritt diskutera deras tro. De hävdar att religiösa idéer är unika och inte kan diskuteras fritt. De ska i stället « respekteras »- underförstått att de inte får ifrågasättas. Så, när nu någon i FNs råd för mänskliga rättigheter försöker att diskutera stening av en « otrogen » kvinna, hängning av homosexuella, eller tvångsgifte mellan en tioårig flicka och en gammal gubbe, tystas de fysiskt med förevändning att det är « religiösa » frågor som det är « kränkande » att resa.
Johann Hari skräder inte orden när han går till storms mot den intolerans som tyvärr blir allt vanligare i öst som i väst.
-En religiös idé är inget annat än en idé någon fick lång tid tillbaka och hävdade att den kom från Gud. Den har ingen speciell status jämfört med andra idéer. Den är inte omgiven av elstängsel som ingen av oss kan krossa.
-Det var därför jag skrev : « Alla människor är värda respekt, men inte alla idéer. Jag respekterar inte idén att en man föddes av en jungfru, gick på vattnet och klev upp från de döda. Jag respekterar inte idén att vi ska följa en « Profet » som vid 53 års ålder idkade sex med en nioårig flicka och som beordrade avrättning av alla judar i en by som vägrade följa honom. Jag respekterar inte idén att Västbanken gavs till judarna av Gud och att palestinierna ska bombas och hunsas till att ge upp landet. Jag respekterar inte idén att jag en gång kanske var en get och en gång i framtiden kanske återuppstår som en gråsugga. När det krävs « respekt » för sådant så krävs det att man ljuger. Jag har för stor respekt för mänskligheten för att spela med i den charaden.

Farliga idéer brändes på bål av Inkvisitionen
Den hedervärda indiska dagstidningen The Statesman fattade tycke för Johann Haris krönika och publicerade den. Samma kväll samlades 4 000 ilskna muslimer utanför tidningens lokaler i Calcutta och krävde redaktörens och Johann Haris huvuden på ett fat. I stället för att avfärda fundamentalisternas upprördhet åtalade delstatsåklagaren redaktören för att « medvetet ha velat kränka religiösa känslor » och Hari kommer också att arresteras om han åker till Indien.
Hur skulle det se ut om vi marxister skulle väcka åtal eller ta fram slagträna varje gång en reaktionär kallar vår Kalle Marx för massmördare ?
I sin krönika går Hari inte bara till attack mot religiös fundamentalism utan också mot den fega hyschande diskussionen här i väst. Det blir allt vanligare med argument som säger att man måste se till den kulturella traditionen och omgivningen för att bedöma stening, hedersmord och andra barbarier. ![]()
-Du bad om det, står det i mejl som Hari fått sig tillsänt. Det brukar man också säga till unga kvinnor i minikjol när de våldtagits. Respekten för andras idéer är ensidig. Kritik av religiösa idéer kan mötas med mordhot och fysiskt våld och det ska man försöka förstå. Alltså gäller det att införa en strikt självcensur över vad man skriver och säger. Gör man inte det då har man bett om bråk.
-Om någon kan fås att tro på den absurda idén att en osynlig helighet dikterade Den Eviga Oföränderliga Sanningen till en specifik person vid en specifik tidpunkt i historien och att den som ifrågasätter detta är Ondskan själv, då kan man också enkelt övertygas om att kräva dödsstraff för journalister, fria kvinnor och homosexuella som ifrågasätter Sanningen,skriver Hari.
-Jag vägrar att be om ursäkt för vad jag skrivit, säger han. Det vore att svika alla som drabbas av den religiösa fundamentalismens intolerans.
Johann Haris modiga försvar av det fria ordet är också vår sak.
Johann säger att enda sättet att försvara sig mot attacker på yttrandefriheten är att garantera ännu större yttrandefrihet. Det är också vår åsikt.
-Ned med alla fundamentalister.
-Ned med all intellektuell terrorism.
Andra bloggare:Svensson,Röda Malmö,Proletärbella,Jinge,Esbati,Motvalls,
I media: DN1,DN2,SVD1,DN3,Dagens Arena,SVD2,SVD3,SSD,SSD2,
Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Religion, Fundamentalism, Islamofobi, Profeter, Fria ordet,







Senaste kommentarer