"Den världskarta som inte visar var landet Utopia ligger är inte värd ett enda ögonkast." Oscar Wilde
Inlägg taggade Georgien
Carl Bildt – en svårknäckt nöt
20 Jan 11
.
Carl Bildt är ett nöt som svenska journalister inte klarar av att knäcka.
Wikileaks är en betydligt bättre ”nutcracker”. I dag kan vi i Svenska Dagbladet läsa om Bildts och Tobias Billströms obeslöjade syn på flyktingmottagning. Men som ofta låter utrikesministern förnämt meddela från sitt residens i Arvfurstens palats på Gustav Adolfs torg att han likt kollegan Hillary Clinton inte kommenterar Wikileaks. Varför han inte gör det är lätt att förstå. Han har dessutom svårt att ta till sig insikten om att det krig i Irak, som han själv propagerat för, på samma sätt som hans krig i Afghanistan, självklart tvingar människor att fly från de helveten som skapas.
.
.
Här i Arfurstens palats vid Gustav Adolfs torg huserar Bildt
.
Men tack vare WikiLeaks har vi också fått en bättre bild av utrikesministerns underdånighet gentemot USA.
När exempelvis hans egen gunstling, Georgiens president Micheil Saakasjvili, startade ett krig mot Ryssland genom ett raket- och flyganfall mot Sydossetiens huvudstad Tschinvali. Ja, då var granskningen i etablerad media lika med noll. Detta trots att den svenske utrikesministern, med sitt gamla rysshat i blodet, skämde ut sig i hela Västeuropas diplomatkår genom att jämföra Rysslands roll med Nazitysklands annektering av Tjeckoslovakiens Sudetområden.
.
.
Expressen försöker förklara vad som har hänt i Tunisien
Men glömmer att svensk media är medskyldig
till vrångbilden av ett ”harmoniskt och vänligt västland”.
.
Bortsett från att de flesta journalister själva driver med i samma ideologiska strömfåra som utrikesministern, det är ofta förutsättningen för den egna karriären, så klarar de inte av att ”knäcka honom” eftersom de själva är dåligt pålästa och inte är vana att debattera med en driven politiker. Han teknik för att vifta undan besvärande frågor från media är oftast att snabbt vispa i väg till ett annat spår genom att haspla ur sig mängder med namn och lösryckta fakta, som utfrågarna själva inte har en aning om. En gång i tiden myntades uttrycket ”skjutjärnsjournalistik”. Men när det gäller vår utrikespolitik används bara lösa skott av de journalister som är satta att bevaka makten. På hemmaplan finns det ibland en skarp granskning av maktens män med program som ”Uppdrag granskning”. Något liknande finns inte när det gäller medias utrikesbevakning. Förmodligen är det samma sak när regeringen träffas. Möjligtvis gruffar Jan Björklund lite om att det borde vara dags att gå med i NATO. Men ingen, inte ens Fredrik Reinfeldt, lär försöka sätta sin utrikesminister på plats. Bildt får hållas som han vill och flänga jorden runt som diplomatiska kurir i tjänst åt Vita huset.
I en radiodebatt om den politiska revolutionen i Tunisien tvingades dock Bildt i början på veckan medge att ”vi” har prioriterat demokratifrågor i Östeuropa. Sverige har sysslat med lönsamma vapenaffärer med diktatorn Ben Ali samtidigt som Utrikesdepartementet inte gjort ett enda handtag, eller satsat ett enda öre, när det gällt att stödja landets utsatta opposition. ”Vi” har i stället hållit liv i diktaturen genom att aktivt stödja det associationsavtal med EU som slöts redan 1995. Tunisien har dessutom haft en gynnad ställning genom att vara det enda landet, givetvis vid sidan av Israel, som söder om Medelhavet haft ett frihandelsavtal med den Europeiska unionen när det gällt industriprodukter. Många svenska företag som Autoliv och Rörstrand har därför flyttat produktion från Sverige till Tunisien. Glada ägare har fritt fått utnyttja diktaturens svältlöner för sina arbetare.
.
.
Kära vänner. Tunisiens Ben Ali och Frankrikes Nicolas Sarkozy.
Här i en omfamning när gruvarbetarstrejken i Tunisiens Gafsa
slogs ner med batonger, kulor och blod 2008…
.
När revolutionens jasminer började blomma i Tunisien bloggade en häpen Carl Bildt kort och lite nervöst att ”Vi har all anledning att nära följa den oroande utvecklingen”. Inte förrän Ben Ali tvingades att ta sin tillflykt till diktaturens Saudiarabien och Barack Obama gett klartecken, började den förr så passive utrikesministern att tala i positiva termer om utvecklingen och Tunisien blir plötsligt ”en utmaning för EU: grannskapspolitik”…
Skälet till att Bildt har ”prioriterat” ett stöd åt Georgiens krigshetsare Micheil Saakasjvili eller låter svenska soldater döda i tjänst hos mutkolven och fuskpresidenten i Afghanistan, Hamid Karzai, samtidigt som han tidigare, om inte omfamnat så ändå accepterat, Tunisiens diktator Ben Ali och hans enorma förtryck av sitt folk fullt ut, är givetvis att vår utrikespolitik i grunden dirigeras från Vita huset. WikiLeaks avslöjande dokument har entydigt bekräftat detta. ”Demokratin” används som ett vapen bara när det passar USA. Som nu i dagarna när Bildt och EU ställer in fokus på Aleksander Lukasjenkos våldsamma övergrepp på all opposition i Vitryssland. USA, EU och NATO vill rycka åt sig hegemonin över detta land i konkurrens med Ryssland. Då passar det Bildt att ryta till. När det gällde Tunisien var landet en underordnad helt lojal partner främst med Frankrikes, men också med EU:s, USA:s och NATO:s intressen i regionen. Sak samma med exempelvis Egyptens diktator, Hosni Mubarak. Utan amerikanskt ekonomiskt och miltärt stöd skulle hans förhatliga regim falla ihop lika snabbt som Ben Alis nu har gjort i Tunisien.
Ser man ut över världen och läser på är det inte svårt att knäcka ”nöten” Carl Bildt. Det kan vilken journalist som helst göra. Frågan är bara om man vill.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Tunisien, Ben Ali, Carl Bildt, Alla dessa dagar, Georgien, Vita huset
I pressen: SVD1,DN1,DN2,DN3,GP1,AB1,GP2,GP3,DN4,DN6,GP4,SVD2,SVD3,DN7,GP5,GP6,SVD4,DN8,DN9,DN10,GP7,SVD5,SVD6,
SVD7,SVD8,DN11,GP8,SVD9,GP9,SVD10,DN12,SVD11,SVD12,DN13,DN14,GP10,
Bloggare: RödaBerget,Svensson,
Georgien startade kriget – Är Bildts dagar räknade?
1 Okt 09
Är Bildts
dagar räknade?
Det var den 9:e augusti i fjol som Carl Bildt med sin blogg ”Alla dessa dagar” skapade en diplomatisk skandal i Europa. Fågan är nu om hans dagar som utrikesminister är räknade? För där skrev han ner sin spontana reaktion på den näre vännen, Georgiens president Michael Saakasvhilis nattliga terrrorbombning av huvudstaden Tskhinvali med en massfördrivning av befolkningen som resultat. Med Bildts av rysskräck präglade världsbild handlade det givetvis om ett ryskt överfall på Georgien. Men inte nog med detta. Han likställde dessutom Ryssland president Medvedev och dess premiärminister Putin med Hitler. Ryssland jämfördes med Nazityskland:
”Vi accepterade inte att Milosevics Serbien intervenerade militärt i andra f d jugoslaviska stater med hänvisning till skyddet av de som har serbiska pass. Och vi har anledning att minnas hur Hitler för lite mer än ett halvt sekel sedan använde just denna doktrin för att underminera och anfalla betydande delar av Central-Europa.”
Att utan saklig grund, som utrikesminister, jämföra det Ryssland som förlorade 20 miljoner människoliv i Andra världskriget, med Hitlers Tyskland, väckte omedelbart ett enormt uppseende runt om i Europa. Carl Bildt fick uppenbart panik. Hans intuitiva rysskräck hade gott för långt. Så gott det gick försökte han sopa igen spåren efter sig. I den engelska översättning av bloggen som gjordes av Utrikesdepartementet ändrades ”Milosevics Serbien” och ”Hitler” till ”previous Serbia” och ”previous Germany”. Ett diplomatiskt falskmynteri som inte uppmärksammades av många. Men inte heller detta hjälpte särskilt mycket. Bildts uttalande slogs upp stort. Bland annat i Financial Times. Han hade brutit mot all diplomatisk etikett. I Europas diplomatiska kretsar sågs han som en patetisk rysshatare. Bränd och förbrukad som medlare.
I går kom EU:s försök till utvärdering av orsakerna till kriget i Kaukasien för drygt ett år sedan. Det högsta rådet, där Sveriges Fredrik Reinfeldt för tillfället är ordförande, fick då i sina händer, den 41 sidor långa slutrapporten från den kommission man tillsatt. ”Artilleribeskjutningen av Tskhinvali som gjordes av Georgiens väpnade styrkor natten mellan den 7:e och 8:e augusti, var startpunkten för den större väpnade konflikt som inleddes i Georgien”, heter det i rapporten. Som fortsätter: “Frågan är om detta…kunde rättfärdigas under internationell rätt. Det kunde det inte.” Georgiens och senare Bildts påståenden om att Georgiens anfall hade föregåtts av en rysk militär inbrytning i Syd-Ossetien kunde inte beläggas ( sufficiently substantiated )”. Rysslands första inledande militära försvar var däremot ”lagligt” (legal). Kommissonen menar avslutningsvis att Rysslands senare militära fortsättning, med invasion av själva Georgien, gick utöver alla rimliga gränser och därmed bröt mot internationell rätt.
Heidi Tagliavina har skrivit EU:s rapport
Den schweiziske diplomaten, Heidi Tagliavina som skrivit slutrapporten och i sitt arbete haft hjälp av ett trettiotal militäranalytiker, jurister och experter på international rätt, underströk på gårdagens presskonferens att ”inte en enda av de förklaringar som har kommit från georgiska myndigheter, i syfte att motivera attacken med internationell rätt, går att acceptera”.
Carl Bildts kort är synade. Han är en bluffmakare eller bara ett som utrikesminister oanvändbart brushuvud – likt vännen i Georgien, Saakasvhili. I sina yngre dagar när Bildt nyss gift sig med moderatledaren Gösta Bohmans dotter Mia, lät svärfar barskt undslippa sig en då vida omsjungen utsaga om sin svärson. I en intervju ute på Bohmans älskade ö i Stockholms skärgård frågade en journalist: ”Får du någon hjälp av Carl?”. ”Knappast”, blev svaret. ”Han står mest hela tiden med kikare och spanar efter ryssen”…
På åttiotalet gjorde Carl Bildt karriär i politiken genom en serie möten i Sveriges regementsstäder, där han hetsade upp folk med sitt låtsaskrig mot gäddor och ryssar i de svenska skärgårdarna. När han i dag skulle kunna ha mäklat fred i Kaukasien såg han bara ryska angripare och utrangerades av diplomatkåren. Nu är det Fredrik Reinfeldt som i Europeiska unionens råd ska leda diskussionen om det politiska eftermälet till kriget. Vore det inte klädsamt om Bildt drog sig tillbaka frivilligt? Vad tjänar det Sverige att ha ett malätet spöke från det Kalla kriget som utrikesminister?
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Carl Bildt, Alla dessa dagar, Georgien, Ryssland, Syd-Ossetien, Bildt i diplomatisk skandal, ANdra världskriget
I pressen: SVD1,
Bloggare:Schlaug,
Bildt belönar bombpresident med halv miljard
23 Okt 08
Bildt partajar. En bombliberal…
Så har Carl Bildt varit på ännu en välgörenhetsgala. Denna gång i Bryssel, med EU-kommissionen och Världsbanken som värdar, där den västliga nyliberala kapitalismen skyfflat ner trettiofem miljarder kronor rakt ner i fickorna på Georgiens politiskt utsatte bombpresident, Michail Saakasjvhili.
Mycket stolt berättar Bildt hur han slösat bort mer än en halv miljard av våra skattepengar i en överdådig gåva till den regim i Tbliski som för drygt två månader startade ett bombkrig mot Syd-Ossetiens huvudstad Tskinvali:
”Sverige kommer att bidra med ca 400 miljoner kronor under de närmaste tre åren och vi är därmed sannolikt större än Tyskland och därmed den störste bilaterale givaren”
EU-kommissionen och Utrikesdepartementet sluddrar lite om behovet av humanitärt stöd och pengar till återuppbyggnad av vägar mm. Men detta är bara mediala kulisser.
En ringa del kommer att gå till att hjälpa de uppåt 60 000 människor som fördrevs från sina hem, när sydossetisk milis tyvärr svarade öga för öga, tand för tand på Saakasjvhilis försök att tvinga alla sydossetier att fly till Ryssland. Skulle de få dela på pengarna blir det den i Georgien ofattbara summan på en halv miljon kronor var! I Aljazeeras sändningar i går kväll visade man i ett reportage de nya motorvägsbyggen som bland annat planeras för pengarna.
…hjälper en annan bombliberal
Pengarna i övrigt tas i praktiken in i det vanliga budgetarbetet och är ett försök att hålla en president under armarna, som nu pressas allt hårdare av den inhemska oppositionen. Det feta biståndet ger dessutom regimen en möjlighet att rusta upp för ett nytt anfallskrig. Den har lovat att ta tillbaka ”sina provinser”. Sex georgiska oppositionsledare skickade också ett öppet brev till välgörenhetsgalan där de uppmanade denna att göra en strikt kontroll av pengaflödet. De menade att endast en sådan kunde hindra att pengarna inte gick till presidentens administration ( läs korruption ) utan till dem med verkliga hjälpbehov. Oppositionsledarna anklagade också Saakasjvhili för att ha provocerat fram Rysslands militära intervention.
Bildt vill bli EU-kommissionär
Varför dröser då Bildt i väg våra skattepengar? Långt mer än landet begärt. Varför får inte Kuba något stöd trots att den senaste orkanen var en oerhört mycket mer omfattande humanitär katastrof? Varför ger Sverige mer än Tyskland, som har ett skatteunderlag som är minst nio gånger större än Sveriges och som dessutom anser sig ha råd att stödja sin bilindustri. Utöver de 400 miljonerna spenderar Bildt dessutom minst 100 miljoner till när det gäller den gemensamma gåva som EU-kommisssionen bjuder på?
Ja, för det första är han polare med Saakasjvhili. En bombliberal hjälper en annan bombliberal. Solidaritet över gränserna om man så vill.
För det andra vill Bildt gärna vara bäst i klassen så att han sedan kan få stöd för att bli Sveriges näste EU-kommissionär.
Vad tycker socialdemokraterna om denna generositet med skattemedel? Miljöpartiet? Vänsterpartiet?
Läs även andra bloggares åsikter om Politik, ekonomi, Georgien, Ryssland, Carl Bildt, Bildt, EU, Världsbanken
Miljarder till militären: Tjetjener på Riddarfjärden
23 Sep 08
När kommer
Ryssen?
Budgeten är lagd. Med sin mörkblå klasstämpel. Höginkomsttagarna i villa är en gång de stora vinnarna. De får drygt 1 600 – 1 700 kronor mer i månaden att förlusta sig med. Sjukskrivna, arbetslösa och pensionärer förlorare. Dagens studenter som kanske inte ens har en ljusnande framtid att vänta på får leva i allt större ekonomisk osäkerhet. När tidigare en Leijonborg och nu en Björklund pratar varmt om studier, menar de definitivt inte högre studier och då framförallt inte studerande som saknar föräldrar som kan ge nödvändig ekonomisk handräckning! Idén om en möjlig högskola för alla är borta.
Den penninghungriga militären kan däremot göra salut. De tilldelas frikostigt nära nog femtio miljarder av våra skattepengar. Alltså femtiotusen miljoner kronor. Genom generalernas händer silas sedan en stor del av penningflödet ner till vapenindustrin. JAS/Gripen är som vanligt i fokus när det gäller dräneringen, nu med motiveringen att ”vi” och Norge ska få uppdaterade Jas/Gripen…
Det ”försvar” som sedan finns är dessutom odugligt och klarar inte ens av att röja upp och bistå människor efter en svårare höststorm. Än mindre att leta reda på gamlingar eller barn som förirrat sig ut i någon skog. ”Våra” soldater är i Afghanistan eller Tchad, där de inte ens kan skilja den ena krigsherren och hans klan från den andra utan i stället har fullt sjå med att bevaka sin egen utrustning. Under den omtalade och omskrutna expeditionen till Tchad under föråret, som kostade oss 300 miljoner i skatt, var den svenska truppen endast sysselsatt med internt skyddsarbete och bevakningsuppdrag, främst då av de egna tälten.
Miljardrullningen till militären motiveras främst med gammal rysskräck. Efter Rysslands snabba svar på Georgiens angrepp mot Syd-Ossetiens huvudstad, Tskinvali, har högern på militärens tillskyndan gjort allt för att på nytt ge oss en bild av en vild och raggig rysk björn. Men sanningen är en helt annan.
Det hårdföra, men oftast uppriktiga högerbladet, brittiska Economist, har synat den ryska militära insatsen i Georgien och dess allmänna hälsa och kondition i övrigt. Där får vi en helt annan bild än den som den svenska högern försöker skapa.
Enligt tidningen så visste ryssarna inte ens var de georgiska trupperna fanns när Moskva bestämde sig för att slå tillbaka. Man saknade droner för spaning och utrustning för nattseende. Radiokommunikationen var så usel att man fick förlita sig på mobiltelefoner ( FRA fick kanske lyssna på en del spännande samtal ). Förbindelsen mellan marktrupperna och flyget blev sporadisk och det senare använde gamla bomber i stället för ”smarta”. Vilket kanske förklarar de georgiska civila offren i Gori. Minst ett nytt strategiskt bombplan, Tu 22, sköts ner av det amerikanska luftvärnssystemet.
Visserligen har ryssarnas militärbudget ökat kraftigt i nominella värden. Men inflationen och underhållet av gamla kärnvapensystem har slukat det mesta. Försöken med en ny generation kärnvapenbärande ubåtar har gått i stå. Den nya interkontinentala roboten Bulava, som ska bli ett svar på NATO:s polska missilramper, har haft stora brister vid flera provskjutningar. I förhållande tilll USA och EU är Ryssland en militär dvärg.
USA anslår i reda pengar tolv gånger mer än ryssarna till militära rustningar. För EU-staternas del handlar det om ännu mer. Här rustas för femton gånger mer än vad ryssarna gör. Moskva ger 35 miljarder dollar om året till militären. Storbritannien 60. Frankrike 54. Tyskland 37. Italien 33 och Spanien 15. Allt enligt svenska instititutet SIPRI. Bland annat har brittiska New Labour anslagit enorma penningsummor till en ny generation kärnvapenbärande Tridentrobotar. I dollar spenderar Sverige kring 7 miljarder per år. Per person räknat 6 – 7 gånger mer än ryssarna vilket ger Sverige en plats i världstoppens högsta skikt…
Om än luggig och nersliten, ålderstigen och trött, så är den ryske björnen naturligtvis inte ofarlig. Även gamla vapen dödar, som de visa vapenanalytikerna säger. Men Rysslands nya stormaktsdrömmar förblir säkert också en hägring eftersom den nyliberala revolutionen inneburit en demografisk katastrof. Antalet ”rena ryssar” sjunker ihop som en misslyckad sufflé.
Ändå uppmärksammades snabbheten hos de ryska trupper som gick in i Georgien. Där fanns också disciplin. Det var den sydossetiska milisen som fick stå för etnisk rensning och våldsamma övergrepp. Inte ryssarna. Men dels berodde detta på att hela den georgiska offensiven var en impulsiv katastrof. Det fanns moderna amerikanska vapen på plats, men soldaterna flydde och ingen hade planerat för en reträtt. Dels var spjutspetsen i den ryska offensiven den mycket stridsvana tjetjenska bataljonen, Vostok. I sig en paradox. Den nu Moskvatrogna tjetjenska regimen står för ryssarnas bästa stridsinsats i Georgien. Överhuvudtaget sker det en modernisering av den ryska arméns konventionella trupper så att man mer och mer använder sig av fastanställda, ”kontraktniki”. Soldater som är beroende av sin sold får som regel bättre disciplin.
Men ingen seriös militäranalytiker tror att dessa tjetjener snart kommer att dyka upp på Riddarfjärden i Stockholm. Ryssland är naturligtvis ett hot för exempelvis Ukraina om landet på allvar skulle försöka förhindra Ryssland från att använda Krimhalvön som sin stora örlogshamn. Krimhalvön där för över nittio procent är rysstalande och upplever sig som mer ryssar än ryssarna själva. Men ryska hot mot Sverige existerar överhuvudtaget inte.
I stället är det EU-staternas militär och upprustningar som utgör stora hot på många håll i världen. Där Sveriges så kallade hjälpinsatser är en del. Trots väldiga protester röstade i går exempelvis Frankrikes parlament igenom ökade anslag till sina militära insatser i Afghanistan.
Nya franska trupper är på väg till Afghanistan…
Läs även andra bloggares åsikter om Politik, budgeten, militärbudgeten, NATO, Ryssland, Tjetjener, Georgien, Sydossetien, riksdagen, regeringen, FRA.signalsystem.militära rustningar
I pressen: DN1,DN2,DN3,DN4,DN5,DN6,SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,AB1,AB2,SDS1,SDS2,SDS3,
Condolezza Rice: En modern krigsfurstinna
19 Sep 08
På direkten!
Fantomen, eller den Vandrande vålnaden är snabb som blixten. Vi kanske inte
alltid hänger med. Men här ger vi snabba, korta svar eller ser saker på vårt sätt.
”Ryssland blir mer och mer aggressivt”, sa en upprörd Condolezza Rice i går.
Den bittra anklagelsen var att ”landet använder gas och olja som politiska vapen”.
Detta är naturligtvis är en trist historia. Det tjugoförsta seklets kapitalistiska Ryssland är ingen liten vit oskyldig fredsduva. Men i militära hänseenden långt efter. Inte bara i bakhasorna på USA:s enorma slagstyrkor utan också hopplöst efter EU:s gemensamma militära vapensystem . Som Carl Bildt faktiskt noterat: ”EU-länderna investerar femton gånger mer i upprustningar än Ryssland”.
Björnen är inte så farlig, bara man är varlig.
USA har i dag 737 militärbaser i 63 länder världen över. Dess trupp ockuperar Irak och Afghanistan och kan bara vara kvar med hjälp av permanenta lågintesiva krig. Så sent som i förrgår besköt USA byar på pakistanskt territorium med raketer från sina dödsdroner. Etiopiens ockupation av Somalia är bara möjlig tack vare amerikanska vapen och amerikanskt flygstöd. Det senaste kriget i Kaukasus inleddes med ett georgiskt anfall på sydosseternas huvudstad Tskinvali. En aggression som möjliggjordes genom amerikansk militär uppbyggnad. Den med Polen samtidigt avtalade ”missilskölden”, egentligen riktad mot Rysslands andraslagsförmåga vid ett kärnvapenkrig, tar det nukleära hotet kusligt nära vårt land. I går testade ”moskoviterna” ett av sina svar på NATO:s expansion. Roboten Bulava med en räckvidd på 800 mil och en bestyckning med tio atomstridsspetsar.
Under hela den tid som Condolezza Rice har varit ansvarig för USA:s utrikespolitik har hon lett sitt land i krig. Hon har varit en krigsminister. En krigsfurstinna. ”Ryssland använder olja och gas som politiska vapen”, heter det då fränt i hennes kanske sista utspel.
Men är det inte värre att USA använder vapen för att kontrollera så mycket som möjligt av Jordens tillgångar på olja och gas ?
Condolezza Rice spelar en egen liten komposition…
I pressen: DN1, DN2,DN3,SVD1,SVD2,Sydsvenskan1,Sydsvenskan2,DN4,SVD3,
Läs även andra bloggares åsikter om Politik, USA, EU, Ryssland, Georgien, kärnvapen, missilsköld, kapprustning, fredsrörelsen, kärnvapenhot, Condolezza Rice, Bush
Inga mer skattepengar i militarismens käftar
9 Sep 08
Ingen solidaritet med rysk imperialism!
Så klart och djärvt inleder den ryska socialistiska gruppen ”Framåt”, Vepered, sitt tidiga ställningstagande när det gäller det senaste kaukasiska kriget. Gruppen bildades 2006 och har ett fackligt politiskt arbete i flera städer som Moskva, Petersburg, Samara, Saratov, Tyumen, och Novgorod. Det är naturligtvis en mycket delikat och svår uppgift, att i dagens Ryssland, gå emot den ryska chauvinistiska strömmen. Svårare än att här hemma gå emot Bildts hökpolitik och nu senast kampanjen för att mata den svenska militarismens hungriga käftar med mer skattepengar. Här har för övrig bloggen Svensson gjort ett besynnerligt ställningstagande. Jag har översatt dokumentet i sin helhet för att öka tillgängligheten för de svenska socialister som håller på att sätta sig in i frågan. Socialismen är en internationell rörelse. Hur ryska socialister förhåller sig till den egna imperialismen, till osseter och georgier, hänger ihop med hur vi här hemma förhåller oss till svensk militarism, som en del av EU:s väpnade styrkor. Vepered kommer att göra inlägg vid ett viktigt möte i Malmö i samband med ESF-mötet i Malmö nästkommande helg:
Möte i Malmö torsdagen den 18 september 18:00. Mötet äger rum i Borgarskolan i anknytning till European Social Forum (ESF). Bland talarna märks representanter för franska LCR/NPA, engelska SWP, norska Rött, ryska Vpered och Enhedslisten. Samt representanter från Socialistiska Partiet.
Här själva deklarationen:
”Rysslands härskande klass
är det stora hindret mot självstyre
Operation ”Med tvång till fred”, som varade i fem dagar, är över. Men denna militära konflikt kommer ändå att få en fortsättning, då i form av en ökad spänning i Kaukasusregionen. Även på den internationella scenen kommer spänningen att öka.
Från konfrontationens första timma, var rysk och internationell media fulla med uttalanden och försök att ge en förklaring till den nuvarande situationen. Men bara en liten del av alla dessa budskap, som fyllt media, ger en tillräckligt bra analys av vad som nu sker. Dels ser vi ensidiga patriotiska uttalanden, ofta hysteriska. Dels en annan extrem, en önskan att kunna anklaga alla de människor, som varit indragna i de militära operationerna, för alla moraliska synder. Vår uppgift som ryska socialister, är inte att bara i största allmänhet berätta om vår ståndpunkt, utan också att ge en marxistisk analys av situationen i syfte att ge ett alternativ till statlig propaganda av alla de sorter.
Till skillnad från de flesta, tänker inte vi välja mellan de bägge sidorna (Ryssland och Georgien), välja mellan vem som hade ”rätt” och vem som var ”skyldig”. Vi menar att bägge sidor kom till konflikten under hot. Det finns inget behov att diskutera vem som sköt först eller vem som provocerade. Bägge länderna har sökt militära lösningar och har därför inte använt sig av de politiska resurser som finns.
Det var inte den första och inte heller den sista gången, som vanliga människor blir till gisslan för intresset hos två olika imperialistiska grupperingar, där den ena innefattar Förenta staterna, Denna gång var det Syd-Ossetiens folk, vars rätt till självbestämmande blev handelsvara i konflikten. På samma sätt som den georgiska befolkningen, vilken redan hade utsatts för lidande av de ryska ”fredsmäklare” som inkräktat.
Det går inte att förneka att svaret från osseterna bara kan bli ett: Ryssland anses av den ossetiska majoriteten som en försvarare från etnisk rensning och våld från den georgiska regeringen. Denna hållning från Syd-Ossetiens fredliga befolkning, som fryser fast genom attackerna från den georgiska armén, är helt naturlig. De konkreta styrkeförhållandena på den internationella scenen och än mer svagheterna, i synnerhet för Georgien, hos den internationella arbetarrörelsen, innebär att den ossetiska befolkningen för närvarande inte har något annat försvar än den ryska imperialismens arméer. I den här situationen innebär kravet på ett tillbakadragande av de ryska trupperna från konfliktzonen, innan eldupphör, utan åtminstone preliminära arrangemang för att få till stånd en fredlig lösning, att ge bekymmer för Ossetiens befolkning; dess arbetare, dess gamla och barn.
Georgiska trupper på flykt undan den ryska insatsen
Från konfliktens första stund krävde vi klart ett omedelbart slut på de militära operationerna. Vi krävde att de ryska arméernas militära operationer i Syd-Ossetien, skulle begränsas till nödvändigt försvar, utan att gå över i ett krig med den fredliga georgiska befolkningen, som dog i Gori under ryska bombanfall. Vi förklarade bestämt att vårt ställningstagande inte hade något gemensamt med åsikterna hos högern och den ryska pseudovänstern som handlade i kamp för ”Den ryska statsfederationens intressen”.
Vi ger vår fulla och villkorslösa solidaritet med det ossetiska folket och vi ger vårt villkorslösa stöd för osseternas kamp för nationellt självbestämmande. Men vi vägrar att ge någon som helst solidaritet till den ryska imperialismen eller något som helst stöd för Putins och Medvedevs stat. ”
I pressen: Sydsvenskan1,SVD1,SVD2,SVD3,DN1,AB1,AB2,AB3,DN2.SVD4,
Andra bloggare: Trotten,Proletärbella,
Läs även andra bloggares åsikter om EU, Carl Bildt, Försvarspolitik, Politik, USA, NATO.Ryssland, Georgien
Frågor? Kommentarer? Idéer?
Hör av dig. Inga mejl publiceras utan medgivande:
gotekilden@gmail.com
Bildts ”Alla dessa dagar” – Sveriges malligaste blogg
9 Sep 08
”Den gamle,
hemmet och
storhetsvansinnet”
Jan Guillou läser alltid Bonniers tidningsdrake, Dagens Nyheter, med ilskna tjurögon. Vrångt bjuder han oss ibland på ett stående epitet, som det så fint heter, eller en kenning som vikingarna sa, alltså ett ständigt omdöme som alltid kopplas till huvudordet eller rentav ersätter detta. Därför skriver krönikören Guillou aldrig Dagens Nyheter utan bara helt frankt och mycket nedsättande: Sveriges malligaste morgontidning.
Med malligaste bloggen. Hisnande högdraget och högfärdigt.
Under den månad som krisen i Kaukasus har skakat världspolitiken har jag noga följt Carl Bildts blogg. Mycket noga, nästan petigt och omdömet kan bara bli. Här har vi Sveriges malligaste blogg!
Tonfallet är magistralt och malligt. Hisnande högdraget och högfärden löper som en blå tråd genom texterna. Mest handlar det om hur utrikesministern reser. Vi får följa med fram och tillbaka mellan olika flygfält – och äta oss igenom olika luncher eller supéer. Den ena, som det tycks, mer trist än den andra. En gång fick vi som läste bloggen sitta med utrikesminstern på en skyndsam utflykt med Franrikes ultramoderna höghastighetståg. TGV kallat. ”Med kärnkraftsel! Koldioxidfritt!”, jublade då vår bloggare. Hur kul är det?
Ibland kan vi läsa att han blir intervjuad. Att han får komma med i anrika Financial Times, på grund av sin uppseväckande jämförelse mellan Ryssland och Nazi-Tyskland. Då får vi en känsla av en hund som får beröm för att han gjort som husse vill. Nyheten om att han själv, Carl Bildt, minsann, blivit intervjuad av den brittiska finanstidningen, får räcka till en hel blogg.
För säkerhets skull. Jag vill inte skada ryktet för en trevlig
kennel. Hunden på bilden har inte någon som helst likhet
med utrikesministern.
När han skrev månadens malligaste blogg, på toppmötet i Bryssel 1 september, ställde han sig riktigt upp i katedern. Tonfallet var så förnämt att man fick en känsla av ett ironiskt självporträtt. En parodi. Lite av den gamle, hemmet och storhetsvansinnet:
”I mitt inlägg gjorde jag två strategiska observationer.
Den första var att tröskeln för Rysslands användning av militärt våld i sitt närområde har sänkts.
Den var med all sannolikhet låg i detta område – men det hindrar inte att slutsatsen förmodligen gäller generellt.
Den andra var att man inte längre automatiskt accepterar de gamla exsovjetiska gränserna om vilka man i början av 1990-talet var beredd att erkänna staters rätt till självständighet”.
På mitt gamla jobb, vid Volvo Lastvagnar i Göteborg, kanske man muttrade om samma sak vid morgonfikat. Men inte var det någon som tjôtade ”om strategiska observationer”. Kanske det lät så här:
- Jaha, då är ryssen i gång igen.
- Ja, dom har la gått för långt nu. NATO. Nu handlar det om olja. Då blir det hett.
- Ja, så var det väl Georgien som börja bomba som fan. Det går ju inte. Å så dom där jävla robotarna i Polen.
- Ja. Ryssland är tuffare nu. Han Putin är en hårding.
Märkvärdigare än så var inte med ministerns strategiska observationer. Eller snarare mindre märkvärdigt. Tjôtet på Volvo var mer skarpsinnigt, eftersom där gjordes hela ”fem strategiska observationer”. Mina gamla kompisar fick också med att konflikten handlar om energiflöden, NATOS:s offensiv samt Jaavasjkilis bombangrepp på sydosseternas huvudstad Tskinvali. Inte dåligt.
För övrigt har Bildts malliga blogg fått stryk från många håll. Hans likhetstecken mellan Ryssland och Nazi-Tyskland var dessutom så frånstötande, Ryssland förlorade 20 miljoner människoliv i kampen mot den tyska nazismen, att Bildt fick ”bädda om” i bloggens engelska och mycket orwellska översättning. Jämförelsen gjordes mer generell.
I ett angrepp på Bildtens hökpolitik, på Svenska Dagbladets debattsida, berättar nu Leif Pagrotsky i ett bitskt inlägg att:
”Mot den bakgrunden blev resultatet av mötet med EU:s stats- och regeringschefer den 1 september något överraskande att man inte enades om några åtgärder alls riktade mot Ryssland. Det stannade vid kraftiga fördömanden och åtgärder till stöd för Georgien.
Vi vet nu att detta föregicks av hårda diskussioner mellan utrikesministrarna, där Sveriges utrikesminister Carl Bildt tycks ha intagit den mest hökaktiga positionen.
Anteckningarna från utrikesministrarnas möte den 13 augusti berättar att den högt ansedde franske ordföranden Kouchner vid flera tillfällen tillrättavisade Carl Bildt för det sätt han agerade på under mötet.”
Bildt fick bädda om, dra nattmössan över benan och ligga lågt. I hans senaste bloggar är tonläget uppgivet, lågt och milt. Vore man högerman och elak kunde man sagt att han nu låter som en kollobratör med ryssen. Så här kommenterade han i går Medvedevs och Sarkozys preliminära uppgörelse om ett ryskt tillbakadragande inom en månad (från det egntliga Georgien):
”I sak är det inte mycket man kan göra. Pansarfordonen står där de står - men steget därifrån till att mer formellt godkänna det hela är dock rätt betydande.”
En mycket klarynt strategisk observation. Men den saknar en dimension. På mitt gamla jobb, vid fikat, säger dom nog i dag:
”Ja då är la de klart. USA tog Kosovo och ryssen dom där länderna långt bort i stan.”
I pressen: SVD2,DN2,DN3,Sydsvenskan,Sydsvenskan1,Sydsvenskan2,AB1,AB2,AB3,SVD1,SDV3,DN1,
Läs även andra bloggares åsikter om Politik, EU, Moskva, Ryssland, Georgien, Carl Bildt, Alla dessa dagar, Moderaterna, MUF, Utrikesministern, Bush, USA, Leif Padgrotsky
Frågor? Kommentarer? Idéer?
Hör av dig. Inga mejl publiceras utan medgivande:
gotekilden@gmail.com
Georgien: ”Connection” Jerusalem och Tblisi
4 Sep 08
Strategiskt dilemma
”Israel ska vara stolt över sin militär som har tränat georgiska trupper”, sa Georgiens integrationsminister, Temur Yakobshivili, den 11 augusti i en intervju med Israels arméradio, alltså samma dag som det stod helt klart för alla att hans egna trupper krossats av den tunga ryska motoffensiven.
Vi minns väl alla Bagdad-Bob, som i TV inför en hel värld förnekade att amerikanarna lyckats med sin invasion, samtidigt som CNN live kunde visa hur amerikanska stridsvagnar rullade in i Bagdad. I den israeliska radion gjordeTemur Yakobshivili en repris genom att mitt i det katastrofala nederlaget hävda att en liten grupp georgiska soldater lyckats med att slå ut en hel rysk division ( en division kan räkna från 7 000 till 20 000 soldater ) !
Enligt den israeliska tidningen Haaretz fortsatte Tblisi-Temur sin sinnesförvirring med: ”Ryssarna har förlorat mer än 50 stridsvagnar och vi har skjutit ner 11 av deras plan. I mantal har de lidit enorma förluster”, skröt han. ”Tack vare den israeliska träningen slår vi tillbaka ryssarna. Den georgiska militären är inte på reträtt utan förflyttas så som säkerheten kräver”…
Tusen israeliska militära instruktörer på ”permis” har hjälpt georgierna att
sikta på ryssar…
Radiointervjun blev en stor sak i rysk media eftersom Israels medverkan till att bygga upp Saakasjvilis nya moderna, chauvinistiska militär är ett mycket känsligt kapitel i Moskva – och i Jerusalem. Israel har tillsammans med framförallt British Petroleum starka ekonomiska intressen i den pipeline för olja och gas som skär genom Georgien för att sedan över Svarta Havets botten nå fram till Turkiet. Men man har också egna militärstrategiska utposter att slå vakt om. I södra Georgien finns två flygbaser som förberetts för att vara startfält för israeliskt bombflyg mot Iran. Avståndet är betydligt kortare än från Israel och man slipper de diplomatiska förvecklingar som oundvikligen blir resultatet om de egna planen tar sig fram i luftrummet över Jordanien/Irak. Historiskt finns det också starka band mellan den georgiska judendomen och den sionistiska statsbildningen.
Saakaslvilis georgiska minstär har starka band med Israel. Här träffar premiär-
minister Vladimer Gurgenidze en grupp ultraortodoxa judar med en speciell
hyllning till ”Georgien,kungariket av Guds nåde”, från sin mycket omtalade
rabbin Shteinman.
I Israel finns det en stor och inflytelserik georgisk sfär med rötter i det gamla georgiska Kaukasus. I Saakasjvilis regeringsbildning finns flera judiska ministrar. Saakasjvili har själv ett hedersdoktorat vid Haifas universitet. Försvarsministern David Kezerashvili har exempelvis tidigare varit israelisk medborgare och talar flytande hebreiska. För att inte reta upp den ryske björnen alltför mycket har det militära samarbetet skett via ”privata” organisationer, företag och ”pensionerade” israeliska generaler. Över tusen israeliska instruktörer har samtidigt varit i Georgien och tränat Temur-Tblisis kommandosoldater. Supermodera droner har exporterats och försmädligt nog sköt ryssarna tidigare i år ner en sådan dron över Abchazien! Granater, raketer och klusterbomber ( samma som föll över Libanon ) finns också med på den georgiska uppköpslistan. Liksom specialutrustning för nattseende. De ”privata” israeliska instruktörerna har också bistått vid uppbyggnaden av den stora flygplansfabrik där georgierna byggt om sina rysktillverkade plan. Uppenbart har de ryska trupperna i Georgien haft rena julafton inne i de baser och militära centra som de tagit över. Här har de kunnat plocka ner, dissikera och ta hem mängder med avancerad modern amerikansk, fransk och israelisk militär teknologi. På nätet går rykten om att ryssarna bland annat kommit över Israels superhemliga signalsystem för sina tänkta bombräder mot Iran.
Utöver topphemligt material har ryssarna bogserat hem
de senaste modellerna av amerikanska humvees
Det som bromsat Israel för större vapenleveranser (det är USA och Frankrike står för merparten av Georgiens vapenimport) är bland annat rädslan för att Ryssland ska öka sina leveranser av moderna vapen till Iran och Syrien. Framförallt vill Israel att de ryska förhandlingarna med Iran om att sälja sitt hypermoderna luftvärnssystem S 300, ska avbrytas. Israel vill också att Ryssland ska fortsätta med sitt totala ointresse för det som på diplomatspråk kallas för ”palestinska frågan”. Med dessa strategiska skäl som grund har Israel tvingats att säga nej till en georgisk förfrågan om att köpa 200 stycken Merkavastridsvagnar.
Frågor? Kommentarer? Idéer?
Hör av dig. Inga mejl publiceras utan medgivande:
gotekilden@gmail.com
I Pressen: SVD1,SVD2,,AB1,AB2,Sydsvenskan1,Sydsvenskan2,Sydsvenskan2,DN1,DN2,
Andra bloggare i frågan: Svensson,
Läs även andra bloggares åsikter om Politik, EU, Ryssland, Georgien, Israel, Bush, USA, Frankrike, Vapenexport, Klusterbomber, Jerusalem, Tblisi
Georgien: Så såg Saakasjvilis plan ut
2 Sep 08
”Osseter är avfall
som vi ska förpassa
ut genom Roki” .
Så vidrigt föll orden från Georgiens president 1991, Zviad Gamsakhourdia, när han med brutalt militärt övervåld 1991 försökta göra Syd-Ossetien ”Ossetenfrei”. Roki är då den fyra kilometer långa tunnel som förbinder det sydliga Ossetien med sina landsmän i ryska Nord-Ossetien. Tack vare Rysslands militära stöd åt osseterna gick Gamsakhourdias försök till total etnisk rensning om intet. Ett vapenstillestånd blev möjligt 1992. Ett chauvinistiskt Georgien misslyckades med att svälja minoritetsfolken osseter och abchazer.
Zviad Gamsakhourdias milis under inbördeskriget 1991-92
Micheil Saakasjvili, Georgiens nuvarande president, föresatte sig natten till OS-invigningen i Peking, att fullfölja det som hans råbarkade föregångare inte klarade av. Sent om kvällen den 7 augusti, klockan 23 30, inledde hans militär sitt blixtkrieg mot osseternas lilla huvudstad Tskinvali. Med granater, raketbeskjutning och flygbombning banade man väg för kolonner med stridsvagnen T72. Alla osseter som kunde flydde det helvete som bröt ut. En stor majoritet av den lilla folkgruppen tog sig i panik, genom just Roki, över till den ryska sidan.
Självklart var det inte denna folkfördrivning som EU:s toppmöte handlade om i går. I stället stötte och blötte de 27 ländernas statsöverhuvud olika förslag för att straffa Ryssland. Varför krävde man inte i stället att Saakasjvili skulle gripas och lämnas över till Haag som misstänkt krigsförbrytare? Gick det bra att fängsla Jugoslaviens Milosovic för folkfördrivning av albaner. Då går det naturligtvis lika bra att fängsla Saakasjvili för hans folkfördrivning av osseter.
Därför diskuterades inte heller frågan. Att EU håller sig med olika måttstockar för folkrätten är så pinsamt att man väljer att helt enkelt låtsas som om erkännandet av Kosova aldrig ägt rum.
När det gäller själva krigsutbrottet finns det i DN en exklusiv intervju med just Saakasjvili. Innehållet är högexplosivt. Kanske mer sensationellt än vad tidningen själv insett. I Michael Winiarskis intervju heter det:
Men var det inte Georgien som genomförde ett planerat anfall?
- De som planerade var ryssarna, som byggde en stor illegal militärbas i Dzjava, utanför Tschinvali. De förstärkte trupperna där, de tog in 50 ryska journalister till Tschinvali, de evakuerade kvinnor och barn. Och de hade sin propagandakampanj färdig, med prefabricerade påståenden om georgiskt folkmord, som västliga medier villigt svalde.
Såväl era kritiker som vänner säger att Ryssland hade gillrat en fälla som ni klev rakt in i. Anfallet mot Tschinvali serverade Moskva en perfekt förevändning att slå till med en massiv intervention.
- De skulle ha angripit oss i vilket fall som helst. Inom några timmar fanns 18.000 ryska soldater och hundratals stridsvagnar i Sydossetien. Alla deras styrkor var mobiliserade en vecka före attacken. Så vad kunde ha stoppat dem? Passivitet från vår sida? Nej, bara bestämt agerande från väst. De som talar om en ”fälla” försöker bara rättfärdiga sin egen overksamhet.
Saakasjvili medger angrepp
Här medger faktiskt Georgiens president att det var hans trupper som utlöste urladdningen. Carl Bildt kan nog läsa hans svar på ett annat sätt. Eller pränta ner något i sin bleka blogg om att Saakaslvili egentligen inte förstått vad som skett. För Bildt är fortfarande en av de få personer som vägrar att ge Georgien skulden för de inledande anfallen. Vad Saakasjvili nu säger är kort och gott: Vi visste att de var på gång att angripa oss, så vi slog till först. Han medger att Georgien inledde kriget. De utbrända georgiska stridsvagnarna inne i Tskinvali har naturligtvis inte bogserats dit i efterhand.
Uppenbart rullade inte de georgiska stridsvagnarna in i Tskinvali
på egen hand….
Samtidigt bekräftar detta vad vi skrivit tidigare i bloggen. Nämligen att Georgiens syfte uppenbart inte var att omedelbart ta över landsändan och Tskinvali. För då hade man inte bombat sönder allt vad sjukhus, ålderdomshem och administrativa byggnader heter. Syftet var heller inte att försöka stoppa de ryska trupperna. Då hade man enkelt kunnat försena hela den ryska hjälpinsatsen genom att bomba sönder just gräns- och bergstunneln Kori. I stället för att bomba tunneln var den georgiska strategin att förpassa osseterna ut genom tunneln.
Vad var då meningen? Ville inte Georgien ta över Syd-Ossetien? Jo, självklart. Men alltsedan presidentvalet i vintras, när Saakasjvili segrade med hjälp av ultranationalistiska löften om att ”återta” det man aldrig haft, nämligen Abchazien och Syd-Ossetien. Alltsedan dess har givetvis Ryssland förberett sig minutiöst för en snabb, kompakt och fullständigt ovillkorlig motoffensiv. Inledningsvis hade Moskva underrättelser och information som pekade ut Abchazien som Georgiens infallsport. Med sina hamnar i Svarta havet är området också av större vikt än det agrara Syd-Ossetien. Ganska sent förstod ryssarna att georgierna siktade på Tskinvali, men hann uppenbart förbereda sig väl för det senare scenariot. Vad menar Saakasjvili i DN-intervjun?
NATO förlösare
Självklart är karln inte så barnslig att han tror sig om att bara kunna rycka åt sig aldrig förr kontrollerade territorier ur labbarna från den ryske björnen. Inte heller att han ska få dem serverade på ett fat av tandemparet Medvedev/Putin. Nej, den strategiska planen var uppenbart att först driva ut osseterna med terror. Med hjälp av USA:s och Israels vapen och dess militära expertis, som i flera år försökt träna upp landets militära muskler, hoppades han sedan på att kunna klara ett mer utdraget ställningskrig, där Väst av humanitära skäl skulle tvingas att ingripa på hans och georgiernas sida. Med NATO:s hjälp skulle så ett Stor-Georgien bli verkligt. Någon form av vapenstillestånd och förhandlingar skulle komma till stånd, där osseterna på ett mycket passande sätt inte ens skulle vara kvar på ”spelplan”. Själva anfallet natten till invigningen av OS hoppades han att media och poltiker skulle tappa bort för att sedan hinna i kapp sig själva genom att blåsa upp georgiernas lidanden i desto större proportioner.
Nu gick det inte som spelaren Saakasjvili tänkt. Ryssarna var förberedda på attacken och svarade med full kraft, oerhört snabbt och med en sofistikerad logistik. Dessutom överraskade man fullständigt genom långa motstötar in mot georgiska militära baser, som snabbt utplånades. Mot sin vana gick dessutom den ryska armén ganska varligt fram. Georgiernas civila förluster blev därför inte så stora som Saakasjvili uppenbart hade räknat med. Fortfarande finns ingen annan siffra än 67 döda civila i det egentliga Georgien. Alltså inte fler än vad USA brukar släcka livet på var och varannan dag i någon av de länder som landet krigshärjar med granater, raketer och flygbomber.
Frågor? Kommentarer? Idéer?
Hör av dig. Inga mejl publiceras utan medgivande:
gotekilden@gmail.com
I pressen: DN1,DN2,DN3,DN4,DN5,AB1,SVD1,Sydsvenskan,
Läs även andra bloggares åsikter om EU, EU-toppmöte, Bildt, Ryssland, Georgien, Politik, Bildt, Reinfeldt, Ukraina, Abchazien, Kosova, Kosovo, USA, Bush
Har Carl Bildt ”gått i barndom”?
28 Aug 08
- Som man bäddar
får man ligga
Har Carl Bildt ” gått i barndom”? Ja, mycket talar för det. I sin bleka blogg, ”Alla dessa dagar”, lägger han som utrikesminister ut ett inlägg om sin syn på Sveriges relation till Ryssland:
− Jag hör på radion att Rysland är irriterat på den linje vi har tagit mot det ryska agerandet.
− Som man bäddar får man ligga.
Men det Bildt skriver i bloggen stämmer inte med vad som sändes i radion. Rysslands ambassadör i Stockholm, som intervjuats av Ekot, är inte irriterad. Det är Sveriges Radio som drar den slutsatsen. Ambassadör Michail Skupov tycker däremot att Bildt är ”osaklig” när han jämför Rysslands agerande i Georgien med nazisternas ockupation av det tyskspråkiga Sudetområdet i Tjeckoslovakien. Skupov påpekar också att Bildt aldrig kommenterat Georgiens överfall på den sydossetiska huvudstaden Tskinvali. När ambassadören till sist får frågan om hur han ser på Bildts jämförelse, svarar han kort och gott att han ”inte vill använda några starka ord”.
Mer än så var det inte. Men Bildts barnsliga kommentar drar ändå rätt slutsats. Som man bäddar får man ligga! Men den ryske björnen har uppenbart bäddat ordentligt och sover gott. När USA och Bildt domderar om att isolera Ryssland kan det paradoxalt nog innebära att den ryske björnen just får lugn och ro i sitt revir. Som Boris Kagarlitsky skriver på Z-nets hemsida så skulle exempelvis ett beslut från väst att blockera Rysslands inträde i världshandelsorganisationen WTO bara bespara ryska industri från mer konkurrens. Framförallt nu när världsmarknaden rister rejält. Sak samma med ett eventuellt beslut från NATO ( något som Bildt och Sverige redan klubbat på sitt håll ) att vägra samköra en del övningar med ryssarna. Det skulle bara spara en massa kostnader för den ryska militären. Washington och London har också hotat med att undersöka de ryska rubelmiljardärernas tillgångar i de egna bankerna. Som socialist tycker givetvis Kagarlitsky att detta är en bra sak. Det kan ju sprida ljus över vilka och hur stora tillgångar som dessa miljardärer rövat från den ryska staten.
Den ryska björnen sover gott. Men Bildt har uppenbart gått i barndom. Han fäktar med sitt träsvärd till blogg och drömmer kanske om att en svensk korvett ska ta sig in i Svarta Havet, anlöpa hamnstaden Poti, för att där slå ut de förskansade ryssarna. Carl Bildt skulle då bli den som åt svenskarna klarade av den blodiga vedergällningen för Poltava.
Målning från slaget vid Poltava 1709 där svensken förintades av ryssen. En
mardröm som uppenbart plågat Carl Bildt under hela hans politiska gärning.
I pressen: DN1,DN2,DN3,DN4,SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,Sydsvenskan1,Sydsvenskan2,
I bloggvärlden: Svensson,Jinge,
Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Georgien, Carl Bildt, Bildt, MUF, Ryssland, Sydossetien, Abchasien, EU, flyktingar, Alla dessa dagar, utrikesminister, USA
Senaste kommentarer