"Den världskarta som inte visar var landet Utopia ligger är inte värd ett enda ögonkast." Oscar Wilde
Inlägg taggade George Brown
George Brown – som kamikazepilot
11 Maj 10
.
.
George Brown är historiker och som sådan har han alltid strävat efter att bli lite mer än en fotnot i böckerna. Med de tio åren som finansminister under Tony Blair och sina egna tre år som premiärminister på Downing Street Nr 10 blir det förstås några rader. Mer än kanske Tony Blair själv var han arkitekten bakom New Labours nyliberalism när det gällde att släppa lös de finansiella ”vargflockar” som Anders Borg nu säger sig vilja stoppa. Han släppte också de demokratiska tyglarna över Bank of England och har alltid vurmat för en rå, hänsynslös och rovlysten arbetsmarknad.
.
George Brown är en ”fighter”. Men nu lämnar han ringen.
.
Men med utspelet i går, om en egen snabb sorti, gjorde han förmodligen ett sista mästerligt drag som kan komma att ge honom ännu några rader i framtida historieböcker. Han kanske räddade sitt Labour, som har blivit ekonomiskt beroende av att krama intäkter från partiets olika roller i statsapparaten, genom att bana vägen för en koalitionsregering med liberalerna.
George Brown går. Men dessvärre finns det inget hopp om en ny politik.
Alla kandidater till den lediga partiledarposten är skurna i samma mall från Tony Blairs “coola” år vid makten. En mall av konformism och karriärism. Kemiskt fri från arbetarpolitik och socialism. Vare sig David Miliband, Harriet Harman eller Alan Johnson skulle innebära någon egentlig förnyelse av partiet. David Miliband, en av Carl Bildts såta vapenbröder, som av många pekas ut som den mest troliga efterföljaren till Brown, har exempelvis under sina år som först parlamentsledamot och sedan som utrikesminister gång på gång demonstrerat att han står för Labours krigspolitik och partiets ”särskilda relation” med USA. Eller uttryckt med bättre ord, underdånighet och fullständig lojalitet med ”världens enda supermakt”.
.
Liberalernas Nick Clegg sneglar till vänster.
Om Brown makar på sig kanske det finns plats.
Det finns ingen klar överenskommelse om en ny koalition labour/liberalerna. De samtidigt fortsatta överläggningarna mellan David Cameron och Nick Clegg borde ytligt sett ha slutat väl. Bägge är från början rika överklassynglingar fostrade i den privata rikemansskolan Eton och har säkert en bred samsyn i många frågor. Men svåra motsättningar när det gäller EU:s framtida roll och en politisk reform när det gäller systemet med enbart enmansvalkretsar gör att dessa förhandlingar tycks ha kört fast. David Cameron har hårda och välorganiserade fraktioner i sitt eget parti, som Oxfordgruppen, vilka benhårt motsätter sig alla större eftergifter gentemot liberalerna.
Med Brown kanske sista stora politiska uppvisning, som kamikazepilot, kan han ha gjort en störtdykning som ger honom ännu några rader i Storbritanniens historieböcker.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Storbritannien, England, George Brown, finanskris, Nick Clegg
I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,DN1,AB1,AB2,Expressen1,SVD4,GP1,GP2,SVD5,DN2,DN3,AB3,Expressen2,GP3,
Kvinnors långa livslängd – ett hot mot miljön?
16 Dec 09
Lever kvinnorna för länge?
Vi lever definitivt med en könsmaktsordning. Kvinnor underordnas män på en mängd områden i livet. Klasskampen ska inte vara könsblind. Det är bra med genusperspektiv.
Men när det ska bli politik av vettiga genusanalyser blir det ibland katastrof.
I Köpenhamn valde Vänsterpartiet med sina sidorganisationer att prioritera ett möte om ”Klimaträttvisa och kön”. I pressmeddelandet från sammankomsten hette det att ”rika mäns klimatpåverkan måste minska”. Varför det överhuvudtaget ska finnas rika män var inte uppe på dagordningen och jag förmodar att där överlag diskuterades i samma termer som i partiets huvuddokument i frågan: En ”Rapport om Klimaträttvisa”. Där finns en analys som handlar om de ”ekologiska fotavtrycken” från alla män. Inte bara de rika. I det stora hela är den säkert riktig. Framförallt kör männen mer bil. Vi äter också mer ”rött kött”.

Vänsterpartiet håller möte i Köpehamn. Hur är det med Lars Ohly? Äter han inte lite för mycket ”rött kött”? För lite linser och för mycket chips? Hans fötter? Är de inte väldigt stora?
Budskapet är solklart. Alla män anklagas för sina breda ekologiska fotavtryck. Alla män har en högre energiintensitet.
Men ser vi till arbetande mäns roll i den produktionsordning som kapitalismen skapat och som ofta reproduceras när det gäller fritiden blir anklagelsen löjlig.
Som politik är den absurd.
Vilket också visar sig i rapportens politiska svar. De åtgärder som föreslås är bra för alla människor. Inte bara för miljön.
Män kör mest stora dieseltruckar, tunga lastbilstransporter och väldiga dieslråmande skogshuggare. Kvinnor kör små eltruckar, sitter vid kassadiskar och vårdar barn och gamla. Så ser det ut. Det blir naturligtvis inte mindre miljöpåverkan om fler kvinnor kör långtradarna och männen tar om hand om exempelvis äldrevården. En sådan förändrad arbetsfördelning kan vara bra ur en mängd synpunkter men den förändrar inte vår gemensamma miljöpåverkan ett endaste dugg. . I grunden handlar det i stället om att förändra produktions- och transportsystemen. Men också att prioritera vår konsumtion på ett annat sätt. Exempelvis i form av ett bättre boende, med hel eller halvpassiva hus, i stället för låt säg 400 000 charterresor om året till Thailand. Där varje svensk bara under sin resa lämnar ett större ekologiskt fotavtryck efter sig än energiintensiteten/år för den arme genomsnittskines som nu i TV framställs som en lika stor eller större miljöbov än amerikaner och oss västerlänningar i stort…
Med vänsterpartiets sätt att se på livet blir det bäst med en arbetslös människa. Det vore bra om arbetslösheten ökade. Då har vi minst ”energiintensitet”. Egentligen borde partiet anklaga alla som arbetar, och åker till jobbet, för energislöseri. I rapporten är man dessutom indignerad över att männen äter mer ”rött kött” och därför trampar stort. Kanske inte så konstigt eftersom män har större fötter. Vi kanske ur global demografisk synpunkt ska prioritera folkslag med mindre kroppsbyggnad och mindre fötter? Rapporten glömmer dessutom helt att kvinnor statistiskt sett lever fem år längre än männen och hinner då äta en jädra massa mer. Även ”rött kött”. Kvinnornas längre livslängd gör att de lämnar en farligt massa mer ekologiska fotavtryck efter sig. Kanske vore det bäst med en politik där även kvinnors livslängd kortas så att den blir ekologiskt rimlig? Dessutom finns det 270 000 hästar i Sverige. Ofta levande leksaker för kvinnor. En massa ”rött kött” som inte ens lämnar efter sig mjölk och ost utan bara bokstavligen släpper ur sig livsfarlig metangas - dessutom lever de länge och vräker hela tiden i sig energikrävande foder…
Ironierna kan flöda.

Sätt som ett av villkoren för en gemensam rödgrön regering att denna ger klartecken för en gigantisk satsning på bra och gratis kollektivtrafik för hela Stockholmregionen – samtidigt som planerna på Förbifart Stockholm skrotas.
Vad vänsterpartiets gör är att förlöjliga alla som seriöst insett vikten av att ha ett genusperspektiv i sina analyser och i sina politiska förslag. I sin rapport pekar partiet på den vettiga slutsatsen att man ska prioritera gemensamma, kollektiva transportsystem. Bra. Gör då politik av detta.
Sätt som ett av villkoren för en gemensam rödgrön regering att denna ger klartecken för en gigantisk satsning på bra och gratis kollektivtrafik för hela Stockholmregionen – samtidigt som planerna på Förbifart Stockholm skrotas.
Det vore bra för kvinnor, för män och för miljön!
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Köpenhamn, klimathotet, Vänsterpartiet, Lars Ohly, Genusperspektiv,
I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,DN1,DN2,AB1,AB2,SDS1,SDS2,SDS3,GP1,GP2,SVD4,DN3,
Hans Blix – Tony Blair ger ett starkt intryck av brist på ärlighet
14 Dec 09
Lag sitter
i spjutstångs ände…
I Storbritannien fortsätter den parlamentariska utredning, Chilcot Inquiry, som är satt att granska bakgrunden till Tony Blairs beslut att landet skulle ställa sig bakom Bush`s Irakkrig. En delvis offentlig utfrågning av nyckelpersoner som hela tiden i media kopplas till dagens stora missnöje med Browns krig i Afghanistan…
Blair har föregått sin egen utfrågning genom att i en brittisk radiointervju säga att han oavsett om det hade funnits massförstörelsevapen eller inte, skulle ha valt att gå ut i krig mot Saddam Hussein. Skälet skulle ha varit den ”regionala militära obalansen”. Han skulle hur som haver ha hittat andra skäl för kriget.

”Lag sitter i spjutstångs ände”.
Uttalandet har väckt stor uppmärksamhet eftersom många anser att det var (det falska ) argumentet om massförstörelsevapen, som påstods kunna nå England på minuter, som fick parlamentet att rösta för krig.
Svensken Hans Blix, som från FN:s sida ledde arbetet med att undersöka om Saddam Hussein hade massförstörelsevapen eller inte, men som kördes över av Bush/Blair, kommenterar argsint Blairs yttrande med att denne använde uppgifterna om att det skulle ha funnits massförstörelsevapen som ett ”bekvämt sätt att rättfärdiga kriget”. ”Att Saddam togs bort var en fördel. Men det är den enda fördelen jag se med det kriget”, säger Blix som menar att uttalandet i radiointervjun ”gav ett starkt intryck av brist på ärlighet”…
Det är märkligt med politiska salongslejon i västerlandets imperialistiska stater. När de bryter mot internationell rätt och i stor skala begår krigsförbrytelser kan deras brott – i efterhand – diskuteras. Men de ställs aldrig inför rätta.
I Haag sitter redan Radovan Karadzic häktad hos den Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien.
Där finns också en permanent brottmålsdomstol som behandlar krigsförbrytelser. Där behandlas ännu så länge bara mål mot afrikanska krigsförbrytare. Att vare sig Kissinger, Bush eller Obama hamnat i Haags häkten beror naturligtvis först och främst på den gamla fornnordiska visdomen om att ”Lag sitter i spjutstångs ände”. Dessutom har inte USA skrivit under det FN-fördrag som reglerar domstolens arbete. Imperiets medborgare ska inte dömas av andra stater. Men varför inte Blair nu får dela häkte med Tomas Lubanga, Bosco Ntaganda, Germain Katanga, Mathieu, Ngudjolo Chui, Ahmed Haroun, Ali Kushayb och Omar al-Bashir blir svårare att förklara. Storbrittanninen har skrivit under de fördrag som gäller.
Kan det vara fråga om rasism?
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Tony Blair, Irakkriget, Chilcot inqueir, Bush, Obama
Nu dör New Labour
6 Jun 09
Papegojan
är död…

“ Mr. Praline: ‘E’s not pinin’! ‘E’s passed on! This parrot is no more! He has ceased to be! ‘E’s expired and gone to meet ‘is maker! ‘E’s a stiff! Bereft of life, ‘e rests in peace! If you hadn’t nailed ‘im to the perch ‘e’d be pushing up the daisies! ‘Is metabolic processes are now ‘istory! ‘E’s off the twig! ‘E’s kicked the bucket, ‘e’s shuffled off ‘is mortal coil, run down the curtain and joined the bleedin’ choir invisibile!! This is an ex-parrot!”
Ja. New Labour finns inte mer. Likt papegojan i Monty Pythons berömda sketch har Tony Blairs skapelse upphört att existera. Partiets så omhuldade nyliberala ideologi är stendöd. Skälet är inte den korruption som likt syra har frätt sönder all anständighet och trovärdighet hos det brittiska parlamentet i Westminster. Läs mer i min tidigare blogg ”brittiska nazister fiskar i grumligt vatten”. Skälet är inte heller för lite glöd eller bristande karismatiskt ledarskap från Blairs gamle kompanjon ( och rival ) George Brown, som tog över för bara arton månader sedan. Allra minst handlar sönderfallet om de sju ”ministeravhopp” som berättats om denna vecka.
Nej, skälet till att New Labour ”has passed away” är att Blairs triumfartade segrar i valen 1997 och 2001 med sitt program ”A new life for Britain”, som 95 procent av partimedlemmarna ställde sig bakom, i praktiken innebar en politik där man fortsatte att svinga järnladyn Thatchers tunga svärd med svåra hugg mot den egna fackföreningsrörelsen. Thatchers drakoniska antifackliga lagar fick vara kvar och landet avindustrialiserades med samma argument som Maud Olofsson i dag använder för den svenska fordonsindustrin ( går det inte att sälja med vinst kan produkterna tillverkas i Kina…). New Labours modeord blev avregleringar och privatiseringar. London City skulle bli ett världsnav för det finanskapital som snurrade allt fortare och skatteintäkterna från detta skulle sedan räcka till för en del traditionella socialdemokratiska inslag i politiken.
Men allt floppade ur. Flera finanskriser i rad med det senaste globala sammanbrottet som kulmen innebar att ritningarna inte höll.
Bara 14 procent av Storbritanniens förvärvsarbetande jobbar i dag inom industrin. 2 procent finns i jordbruket.
Samtidigt sysselsätter bank., finans- och försäkringsvärlden så mycket som 15 procent av befolkningen. Vilket är det guldägg som enligt New Labour via konsumtion och skatteintäkter ska dra med sig den övriga ekonomin:
Först byggnadssektorn där 9 procent jobbar. Sedan de 21 procent som finns inom distribution, hotell- och restaurangnäringarna. Men framförallt ska den försörja offentliga sektorn, och dess privatiserade delar inom sjukvården, där i dag 27 procent av alla arbetande finns.

Efter alla korruptionsskandaler svämmar kloakvattnet över Westminster och Big Ben…
När nu guldägget knäckts i bitar och visat sig vara genomruttet finns det givetvis inga skattemedel från ”The City” som kan försörja resten av befolkningen. I stället har Browns regering ”räddat City” genom att med smått astronomiska belopp belåna den brittiska staten. Skulder som det kommer att ta decennier att betala av. New Labours idé om att ”släppa fram privata initiativ och entreprenörskap inom den offentliga sektorn” har dessutom inneburit att svärmar av mellanhänder, konsulter av alla de slag, likt flugor på sockerbitar, själva sugit åt sig så mycket sötma som möjligt.
Storbritanniens avindustrialisering ( samma sker just nu i Sverige ) har inneburit en social katastrof i många samhällen och för hela regioner. Levnadsstandarden har sjunkit drastiskt för de arbetslösa och ”medelklassfamiljerna” har bara kunnat klara sig och sina drömmar om hus och ett bra liv med hårt dubbelarbete och en extrem privat belåning. Nu ökar arbetslösheten explosionsartat och allt större grupper från ”medelklassen” proletariseras.
Det är i det här politiska landskapet som det inte längre finns någon plats för New Labours ”A new life for Britain”. Livet har flytt. Men som för Wanja Lundby-Wedin finns det ingen klar dynamisk efterträdare till George Brown och de sju avhopp som varit är endera ledamöter som avslöjats som korrupta eller lämnat in för att föregå avsked. Någon eller några positionerar sig för framtiden. Så George Brown kan nog sitta kvar om det egna psyket håller. Även efter resultaten från EU-valet som lär bli ännu sämre än de 23 procent partiet bärgade i det partiella lokalvalet. George Brown sitter kvar. Men New Labour has passed away och den politiska brunrötan i form av de nazianstrukna British National Party har stora framgångar.
Undrar jag vad Göran Persson eller Mona Sahlin tänker i dag. ”Tony” och New Labour har varit deras förebilder. Vem minns inte Göran Persson i TV-rutan där han allt som oftast brukade markera att han ”just hade pratat med Tony”…
För övrigt. Sist och framförallt. I morgon röstar vi på ArbetarinItiativet! En röst för en ny, kämpande och demokratisk arbetarrörelse i Europa!
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, EU, George Brown, England, nazister, BNP, Sverigedemokraterna, Mona Sahlin, Göran Persson, socialdemokraterna
I pressen: AB1,SVD1,SD1,SD2,DN1,DN2,
Bloggare:





Senaste kommentarer