En vecka som ingen annan

.

I veckan höll vi, enväldiga chefer över bloggen K&Å, ännu ett toppmöte i Alefjäll. För fjärde gången samlades vi till ett G2-möte. Eller var det tredje eller femte gången? Vem kan hålla räkningen över alla dessa toppmöten utan betydelse och synliga resultat?

I år hade vi beslutat om en rekordtunn dagordning. Mötets enda syfte var att helga lättjan, den underbara aktiviteten att inget göra. Bara äta en enkel kräftstjärt, sörpla på en krabbklo och dricka kaffe uppiffade med kanelbullar, plocka svamp, prata gamla minnen och framför allt inte slingra in oss i svåra politiska problem och filosofiska grubblerier.

.

Det varma fuktiga höstvädret får gräset att växa snabbare än vår skäggstubb.

Lite lunkande bakom klipparen inbjuder till funderingar.

Avtäckningen av det ekologiska gymmet gick utan incidenter. Å i K&Å höll sig på benen.

.

Men tji vad våra föresatser sprack. Exploderade mitt i ansiktet på oss. För även i Alefjäll tränger verkligheten igenom lättjans dimmor. I Washington höll IMFs nya chef Christine Lagarde hov när regeringschefer från världens mäktigaste länder och direktörerna för Världsbanken och Internationella Valutafonden samlades. Paniken lyste igenom redan första dagen. MARKNADEN är grinig och i ett desperat försök att blidka den föll hela församlingen på knä, rubbade sina pannor i stoftet för att visa MARKNADEN sin underdånighet.

-Risk att marknaderna blir besvikna, sa Anders Borg och slog ris över ryggen. Det gäller att visa sin vördnad för gudomligheten.

.

Att denna MARKNAD bara är ett litet fåtal personer med makt över ett dussintal jättebanker och fonder är det ingen Obama eller Merkel som vill erkänna. För då skulle lösningen på den internationella finanskrisen plötsligt bli glasklar: slå finanshajarna i nosring och sätt dem i fängelse. De har redan ruinerat miljontals människors liv. De är beredda att driva hela länder in i kaos och bankrutt enbart för att garantera kapitalägarnas profiter. Ställ hela det internationella finanssystemet under samhällets kontroll och sätt spekulanterna att skala potatis.

Inte nog med att IMFs möte störde friden i Alefjäll. Lugnet bröts också av de stående ovationerna i FNs generalförsamling. Mahmoud Abbas, alias Abu Mazen, talade sanning. Nog är nog. Det palestinska folkets rättighet till en egen stat kan inte längre trampas på i det ena ”förutsättningslösa samtalet” till det andra, dras i långbänk i evigheter.

Det var en dag då allt ställdes i klar dager. Barack Obama visade att det enda som räknas är makten. Hans tal till Generalförsamlingen kommer att gå till historien.

.

Det råder delade meningar om vem som skrev de identiska tal de båda höll inför generalförsamlingen.

.

-Ett retoriskt mästerverk, ett hypokritiskt mästerverk, som den israeliske fredsaktivisten Uri Avnery kallade det. Den som intet vet om regionens historia och lyssnade till Obama kunde bara dra slutsatsen att Palestina har omringat Israel, ockuperar det, hotar det, bombar det med raketer, ett Palestina som måste fås att ta reson för att en fred ska bli möjlig. Inga bosättningar nämndes, inga vägspärrar, bara ett fredligt Israel som tyvärr saknar en seriös partner. Den totala uppslutningen bakom Netanyahus högerregering är avskyvärd och ett totalt brott med fjolårets tal i Kairo. Men Barack Obama har beslutat att en vinst i presidentvalet i november 2012 kräver en total uppslutning bakom Jerusalem.

Dagen efter ekade Obamas tal fortfarande i FN. Bibi Netanyahu upprepade nästan ord för ord vad Vita Husets chef sagt dagen innan. Eller var det tvärtom?  Var det Netanyahus tal som var originalet? Här i Alefjäll lät vi frågan stå obesvarad.

Klart är däremot att med sitt tal har Obama avslöjat inför hela världen, för alla i den arabiska världen, att de vackra orden om frihet och demokrati inte gäller när presidentposten ska bevaras. Han hade lika gärna kunnat ge fingret åt den arabiska våren. Människorna i Syrien, Libyen, Jemen, Västbanken, Gaza, och alla andra platser där kampen mot diktaturer och förtryckare är vardag vet nu vad de ska vänta sig. Det är bra.

.

I år kunde också vaktchefen Freja ta det lugnt. Inga terrorister hotade friden.

En vålnad från Marknaden drevs dock på flykten med ett kraftigt bett i vaden.

.

I dag åker Å i K&Å tillbaka till Bryssel och vardagen. I Alefjäll avslutades toppmötet med bankett där wienerkorven lades på mos av äkta King Edward. Trots omvärldens ”sturm und drang” behöll vi vårt stoiska lugn. Hyllningen till lättjan avslutades i värdighet.

.

Media: DN1,SVD1,SVD2,SVD3,SVT1,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, G2, G20, FN, Abbas, Palestina, Israel, Netanyahu, Obama, USA, Marknaden, Bankirer,

Dela

Abbas begär erkännande av FN

.

Palestinska Myndighetens chef Abbas begär i morgon fredag att FN erkänner Palestina som en självständig stat. Begäran riktas till Säkerhetsrådet som vi redan nu kan säga inte kommer att tillfredställa det palestinska kravet. USA kommer att lägga in sitt veto om det överhuvudtaget kommer till omröstning. För just nu agerar Israel och USA i kulisserna för att Säkerhetsrådet inte ens ska ta upp frågan i sin session så att USA ska slippa använda sin vetorätt.

.

Trion som inte kan leverera vad palestinierna kräver.

.

Den Palestinska Myndigheten begär stöd för sin sak från alla länder men från Carl Bildt kan palestinierna inte vänta sig något eftersom Sverige inte längre har en egen utrikespolitik. Utrikesdepartementet är numera inget annat än en kopieringsbyrå som väntar på originalen från Vita Huset.

För det palestinska folkets frihet kan ett FN-beslut bli mycket viktigt. Det skulle förvandla Israels ockupation av ”omstridda” territorier till en ockupation av en självständig stat. Följderna på det internationella planet är svåröverskådliga. Men chansen att Abbas begäran om ett erkännande ska förverkligas är mycket små.

För i praktiken ser bilden helt annorlunda ut. Israel har i flera decennier prioriterat ”förhandlingar” med den palestinska ”partnern” under USAs ”medlande”, medan bosättning efter bosättning, koloni efter koloni, motorväg efter motorväg byggts ut på sedan 1967 ockuperad mark. Det ”Palestina” som den Palestinska Myndigheten i dag kontrollerar ser mest ut som Ålands skärgård –små karga öar omgivna av israeliskt vatten. Vem som tar sig från en ö till en annan kontrolleras av den israeliska ockupationsarmén medan de israeliska ”bosättarna” tar sig fram obehindrat på motorvägar reserverade för bosättarna.

.

Duon som är överens.

.

Den nuvarande statsledningen i Israel, med Netanyahu, Barak och halvfascisten Lieberman i spetsen, har inga som helst planer på att låta palestinierna bilda en självständig stat på Västbanken, för att inte tala om en stat med östra Jerusalem som huvudstat. Deras mål är att, under USAs skyddande vingar, helt kolonisera Västbanken och göra varje palestinsk statsbildning omöjlig, samtidigt som fikonlövet ”tvåpartsförhandlingar” ska skyla den nakna sanningen. Det har varit och är de israeliska ledarnas politiska grundbult.

Den arabiska våren har brutit in som en ”tsunami” över det israeliska politiska landskapet, som Ehud Barak uttryckte det. Men den enda slutsatsen regeringen Netanyahu dragit är att köra ner klackarna i marken ännu hårdare i hopp att det lynniga ”vårovädret” ska dra över. Israel har i årtionden haft två trogna allierade i regionen som nu fått nog av Israels ”arrogans” som Erdogan säger. In i det sista klamrade sig Israels diplomati fast vid Ben Ali och i ännu högre grad Mubarak. ”Stabila diktaturer” passade mycket bättre in i de israeliska ledarnas tal om att vara den ”enda demokratin” i regionen än yviga folkliga uppror som inte längre accepterar de arabiska despoternas kohandel med USA/Israel om palestiniernas liv.

Våren i Kairo skakade om alla relationer mellan de härskande i Mellanöstern. Israel befinner sig i konflikt med sina två främsta allierade –Turkiet och Egypten. Den civila regeringen i Ankara, under ledning av Erdogan, kunde inte undvika att kräva en ursäkt från Netanyahu för mordet på nio turkiska deltagare i Ship to Gaza. Hans väljare på hemmaplan krävde handling.

.

På Västbanken hoppas folket att deras land erkänns som 194e medlemmen i FN.

.

-Det handlar om stolthet, svarade Netanyahu och vägrade att gå Erdogan till mötes. Nu eskalerar det diplomatiska kriget mellan Jerusalem och Ankara. Samtidigt sker närmast samma sak i förhållandet till militärrådet i Kairo. Netanyahu vägrar ge en officiell ursäkt för dödskjutningarna av egyptiska gränsvakter trots att generalerna i Kairo visat att öppningen av gränsövergången till Gaza bara var en tillfällig flirt med gatans krav på hemmaplan.

Den turkiska regeringens hårda linje mot Israel ska inte tas för ett bevis på en ny radikalism i Ankara, eller ens ett uns ”anti-imperialism”. Erdogans rundresa i den arabiska världen är mer ett tecken på att den allt starkare turkiska kapitalismen har regionala ambitioner som nu kan få spelrum när USAs direkta inflytande i området skakas. Kravet på ursäkt för morden på skeppet Mavi Marmare är naturligtvis helt berättigat och Israels vägran att erkänna sin skuld säger allt om ledarna i Jerusalem.

.

Israel mördade nio personer på Mavi Marmara.

.

Men Erdogan använder också frågan till att undvika att ljus kastas över angreppen på det kurdiska PKK. Turkiskt flyg attackerar regelbundet kurdiska frihetskämpar inne på irakiskt och syriskt territorium. De hårda orden mot Bachar Assad hindrade inte heller Erdogan från att utvisa till Syrien en syrisk officer som deserterat i utbyte mot fem kurder fängslade i Syrien. Hyckleriet och dubbelspelet är uppenbart.

Ehud Barak har rätt i att den arabiska våren piskat upp en politisk tsunami som redan sopat undan tre diktaturer i regionen och som hotar att förvandla hela den arabiska världen. Till och med de stora protesterna i Israel mot dyrtiden kan inte ses isolerad från den arabiska revolutionen trots att de protesterande hittills inte förhåller sig till den palestinska ”frågan”. Inom parentes, en svaghet som kan bli den israeliska proteströrelsens stötesten och undergång.

-Hur man än vänder sig har man ändan där bak, är nog det ordspråk som Barack Obama mest tänker på när USAs politiska och diplomatiska intressen i Mellanöstern dryftas i Vita Huset. Turkiet är medlem i Nato och har därför enligt alliansens regler rätt till militärt stöd från alla andra medlemmar i Nato vid en konflikt med Israel. Om Erdogan ger en ny konvoj till Gaza marin eskort är inte en ”incident” med Israel otänkbar. För USA är det ett mardrömscenario utan någon verklig lösning. Det finns inte en chans i h-vetet att USA ska göra något annat än fullt ut stödja sionisterna i Jerusalem trots att Turkiet är med i Nato. Alla medel kommer att användas för att ta Ankara i örat.

.

Medlemar i samma militärallians men i konflikt över Palestina.

.

I de fina talen ges alltid palestinierna ”rätten” till en egen stat. Men i praktiken har USA ända sedan Camp David inte gjort något annat än gett Jerusalem grönt ljus för sin politik. Ibland hålls ett rosa kort upp för ”olagliga” nybyggen men det stoppas ganska snart ner i bakfickan igen. De två amerikanska chefsdiplomater som nyligen besökte Abbas vägrade att ens fördöma utbyggnaden av redan existerande kolonier på Västbanken. I stället sa de till Abbas att det var en fråga om ”naturlig befolkningstillväxt”, vilket Netanyahu och de andra extremisterna i Knesset säger varje dag då de utfärdar nya byggtillstånd.

I Förenta Nationerna kommer USA att stoppa palestiniernas krav på erkännande som stat. Går det till omröstning i Säkerhetsrådet och om minst nio av de femton medlemmarna säger ja till Abbas begäran kommer USA att lägga in sitt veto. Det är något som Obama helst av allt vill undvika eftersom det skjuter i sank tilltron till hans vision som den målades upp i talet i Kairo. Hans budskap till arabiska ”gatan” att USA står på folkens sida i kampen för demokrati kommer att framstå som det tomprat det handlar om.

.

Varje dag byggs nya hus på ockuperad mark.

-Det finns inga genvägar till fred, sa Obama i onsdags inför FNs generalförsamling. Så sant, så sant. I årtionden har parhästarna USA/Israel lett det palestinska folket i nosring på alla tillgängliga omvägar för att alltid komma tillbaka till ruta ett –nya ”fredsförhandlingar” som aldrig lett till annat än nederlag för den palestinska saken.

Att den Palestinska Myndighetens chef Mahmoud Abbas nu trotsar USA och vill driva frågan till sin spets i FN beror på att karusellen av ”fredsförhandlingar” inte längre inger hopp bland palestinierna. Det uttrycktes tydligt i de massiva demonstrationer på Västbanken som häromdagen tryckte på Abbas i hopp att han inte än en gång ska vika ner sig inför Israel. Den Palestinska Myndigheten har gått så långt det är möjligt i sitt samarbete med USA/Israel. Ytterligare eftergifter skulle definitivt klassa myndigheten som Israels polis på Västbanken.

En ny fas öppnas upp i Mellanöstern. Den arabiska våren sätter alla etablerade politiska allianser ifråga och ”samtalen” mellan Israel och den Palestinska Myndigheten har nått vägs ände. Befolkningen på Västbanken har insett att de inte leder dem en millimeter närmare en egen statsbildning. Mahmoud Abbas har också insett att den vägen nu är omöjlig att fortsätta på. Hur den palestinska befolkningens kamp ska föras vidare är nu en öppen fråga.  

.

Media: DN1,DN2,DN3,DN4,SVD1,SVD2,SVD3,GP1,GP2,SVT1,DN5,SVD4,DN6,SVD5,SVT2,

DN7,SVD6,SVT3,DN8,DN9,GP3,SVT4,SVT5,SVD7,GP4,SVD8,AB1,

Bloggare: Röda Malmö,Jinge,Sjöstedt,Jinge2,RödaBerget,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Palestina, FN, USA, Israel, Abbas, Netanyahu, Västbanken,

Dela

.

I fredags kunde vi se varför Israels regering in i det sista höll fast vid Mubarak och efteråt beklagade att han tvingats lämna makten. I Jerusalem föredrar sionisterna att kalla sig den ”enda demokratin” i Mellanöstern vilket i själva verket innebär att de inte vill se en demokratisk utveckling i grannländer som Jordanien, Syrien och Egypten.

.

En mäktig symbol för den arabiska revolutionens enhet och solidaritet med Palestina.

.

Tiotusentals människor demonstrerade i går i Egypten i protest mot det sekteristiska våld som salafistiska grupper tycks initiera. Men i media är det ändå solidariteten med det palestinska folket kamp som lyfts fram. I Kairo, i Alexandria och Suez och Amman dominerade slagord till stöd för ett fritt Palestina.

-Folket kräver att gränsen till Gaza öppnas helt, stod det att läsa på banderoller på Tahrirtorget.

När Mubarak höll i diktaturens piska slogs varje solidaritetsyttring med Palestina ned med grovt våld. Han var lika mån om en ”stabil” relation Israel som ledarna i Jerusalem. Dessutom var den ”stabila” relationen grundbulten i USAs politik för hela regionen.

Nu hotar hela det strategiska bygget att falla samman om det inte redan gjort det. Inget kommer att kunna återgå till ”business as usual”. I Palestina känner Hamas och Fatah elden under fötterna. Den palestinska ungdomen känner sig inte längre helt övergiven av sina bröder i regionen och deras krav på enad handling har tvingat fram överenskommelsen mellan Hamas och Fatah att bilda en gemensam regering.

.

Tiotusentals människor samlades på Tahrirtorget i fredags.

.

Den arabiska våren står i full blom. Nu väntar vi på den palestinska sommaren. Det är dags att Israels ockupation av palestinskt land upphör. Med den arabiska revolutionen i ryggen öppnas äntligen en dörr till friheten för Palestinas folk.

.

Media: DN1,SVD1,GP1,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Palestina, Egypten, Kairo, Hamas, Fatah, Jordan,

Dela

Varför inte till Misrata?

.

En ny konvoj Ship to Gaza planeras till årsdagen av Israels blodiga attack mot Mavi Marmara den 22 maj 2010. Israels ockupation av Västbanken och totala blockad av Gaza är illegal enligt internationell lag och flera resolutioner antagna av FN.

När Ship to Gaza angreps av Israeliska flottan och nio personer mördades ljöd ett rättmätigt ramaskri världen över. Gazas befolkning var och är i behov av förnödenheter. Bland annat byggnadsmaterial eftersom de flesta hus som bombades sönder av israeliskt flyg och artilleri fortfarande ligger i ruiner.

.

Nio personer dödades av Israel när Mavi Mamara bordades på internationellt vatten.

.

Inför konvojens avfart i maj 2010 höjdes röster från olika håll på att Ship to Gaza skulle eskorteras av marina enheter under FN-mandat. Det var ett helt korrekt krav. Belägringen av Gaza är illegal. Därför är det också riktigt att kräva en flotteskort av den nu planerade nya konvojen Ship to Gaza II.

Ship to Gaza ställer ett annat problem i belysning. Misrata är belägrat av Khaddafis styrkor som beskjuter staden i syfte att krossa folkresningen i staden och därmed kanske slå ut det sista motståndet i västra Libyen. FNs resolution 1973 tillåter att befolkningen i Misrata undsätts. Problemet är att hamnen i Misrata inte kan anlöpas i säkerhet utan marin eskort.

För vår blogg är detta inte ett stort problem. Vi anser att i båda fallen, Gaza och Misrata, kan krigsfartyg eskortera transporterna utan att det öppnar vägen för en utländsk invasion eller imperialismens kontroll över den politiska framtiden för ett fritt Libyen eller en självständig palestinsk stat.

.

I går bombade Khaddafis styrkor hamnen i Misrata.

.

Man ska vara försiktig med jämförelser och politiska paralleller. Men i det här fallet tycker jag att det är försvarbart och klargörande. I båda fallen handlar det om ett folks rätt att göra uppror mot förtryck och tyranni. I båda fallen har folket valt en politisk ledning som man som socialist kan säga mycket om.

Hamas har en djupt reaktionär politisk och social agenda för att inte tala om rörelsens moralkoder. Men det får inte hindra oss att stödja palestiniernas och Hamas rätt att göra motstånd mot den israeliska ockupationsmakten oavsett att en majoritet valt att ledas av en organisation som vi som socialister inte har något gemensamt med.

I Libyen har det folkliga upproret kastat upp en politisk ledning med ett begränsat socialt program. Men ska man ta det som ursäkt för att inte stödja den folkliga revolten mot Khaddafis tyranni?

I den internationella vänstern finns det en flygel som säger helt nej till militär hjälp till den libyska oppositionen. Den säger också nej till vapenleveranser till Benghazi och Misrata, liksom den säger nej till humanitär hjälp om det kräver flotteskort för att den ska nå fram. Man kan eventuellt säga att det är en hedersfull pacifistisk ståndpunkt.

.

Kinas Hu Jintau föredrar stabila diktaturer och oljekontrakt framför oreda och uppror.

.

Det är här den politiska parallellen med Gaza kommer in. För samma grupper som säger nej till den libyska oppositionens begäran om hjälp var inte alls emot Turkiets hot om att militärt eskortera Ship to Gaza för att bryta den israeliska blockaden. Inte ett finger höjdes för att varna för en imperialistisk inblandning som riskerade att ta kontrollen över det palestinska folkets kamp.

Vad ligger under de skilda ställningstagandena? Själv tror jag att allt faller samman till en viss syn på Khaddafis regim som en ”anti-imperialistisk” kraft i världen. Israel bedöms helt riktigt som en aggressiv ockupationsmakt och all hjälp till Gaza som legitim.

.

Chavez kramar om sin anti-imperialistiska kollega Loukachenko.

Däremot ses Khaddafis regim som en del av det anti-imperialistiska block som Chavez och Castro upptäckt. Chavez säger öppet att folkresningen i Libyen är inget annat än en manipulation av CIA och Pentagon. Gott. Med den synen blir det logiskt att säga nej till all form av hjälp till Benghazi och Misrata. Bara de folkliga resningar och politiska rörelser som är anti-USA förtjänar enligt denna syn ett stöd. Därför har Chavez exempelvis inget annat att säga om resningen i Syrien än lovord till regimen.

Om man däremot har som första prioritet att till hundra procent stödja de arabiska folkens revolt mot diktatur, förtryck och ofrihet då blir det naturligt att säga ja till all hjälp oavsett varifrån den kommer, och oavsett om det är militär eller humanitär hjälp. Befolkningen i Benghazi och Misrata begär vapenhjälp för att de själva ska kunna störta Khaddafi.  Ska inte vi stödja deras begäran?

.
Media: DN1,DN2,DN3,SVD1,SVD2,SVD3,GP1,DN4,DN5,SVD4,DN6,SVD5,

Bloggare:Röda Malmö,Röda Lund,Jinge,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Libyen, Misrata, Benghazi, USA, Ship to Gaza,

Dela

Den palestinska myndigheten under ledning av Mahmoud Abbas eller Abu Mazen har krupit på sina bara knän inför sina förtryckare. Men fick ändå  mer stryk. Abbas och hans lierade trycktes ner i sin egen skit. De viftade med olivkvistar men fick inte ens i gengäld ett fikonlöv för att skyla att de stod nakna inför sitt eget folk.

.

.

I oktober 2009 brast till och med tålamodet för den Palestinska myndighetens chefsförhandlare Saeb Erekat. I ett resignerat men känslomässigt utfall mot USA:s sändebud George Mitchell slog han fast:

”Nitton år av löften och ni har inte bestämt er för vad ni vill göra med oss /…/ Till och med Yuval Diskin, Israels ansvarige för säkerhetsfrågor, lyfter på hatten när det gäller hur vi hanterat säkerhetsfrågorna. Men ändå kan jag inte ens få ett fikonlöv i form av ett sex månaders byggstopp för nya bosättningar…”

Denna totala förnedring dokumenteras nu av Aljazeera och The Guardian i en ny ”läcka”  av hemliga dokument. Om det är WikiLeaks eller någon annan ”visselblåsare” som ligger bakom denna journalistiska bedrift avslöjas inte. Däremot är det klart att palestinierna blivit blåsta av sina egna ledare.

Men det som många av oss inte bara anat utan också insett.  Det dokumenteras nu i svart på vitt – inför en hel värld. Palestinierna har inte bara Israel och dess bundsförvanter som sina motståndare. De är rakt av blåsta av sina egna. Den palestinska myndigheten är helt enkelt en bunt quislingar. Beredda att vika sig i allt. Nöjda om de bara får administrera en ekonomiskt omöjlig liten bantustat.

De dokument som blir tillgängliga under de kommande dagarna innefattar 1 700 datafiler bestående av tusentals sidor med diplomatisk korrespondens som i detalj visar hur den så kallade fredsprocessen sett ut. Det är memon; e-brev; kartor och protokoll från privata möten. Även från förhandlingar på hög nivå. Här finns strategiska dokument och till och med presentationer i power point.

”Nu vänder vi bladet och går vidare”, sa vårt majestät när hans amorösa äventyr på diverse svartklubbar började diskuteras offentligt. Samma lättsinne blir inte möjligt för Abbas och hans korrupta vänner i den Palestinska myndigheten. Under de kommande dagarna kommer vi att kunna läsa och höra om:

• Den palestinska myndighetens beredskap att så när som på ett enda undantag acceptera alla Israels illegala bosättningar i och utanför Jerusalem.

• Myndigheten har också vikt ner sig i flyktingfrågan. George Bush`s utrikesminister Condolezza Rice konstaterade bara cyniskt: “Det händer hela tiden tråkiga saker för folk runt om i världen..”. Samma Rice som Abbas 2008 ska ha hälsat med ett underdånigt: ”Du ger tillbaka livet till den här regionen när du kommer hit”.

• Vi kommer vidare att i detalj få reda på hur ”säkerheten” för den palestinska bantustaten skulle se ut. ”Palestinierna vet att de kommer att få ett land med begränsningar”, underströk Saeb Erekat för George Mitchell i ett samtal. ”De kommer inte att ha en armé, ett flygvapen eller en flotta”.

• I veckan publiceras också dokument om hur den Palestinska myndighetens privata diskussioner med USA:s förhandlare såg ut när det gällde den uppmärksammade Goldstonerapporten om Israels bombkrig mot Gaza och Hamas.

.

.

”Vi erbjuder ingenting”. Det är vad den Palestinska Myndigheten

har fått höra från Tzipi Livni till vänster på bilden.

Till höger i förgrunden de som sålt ut sina landsmän.

I förgrunden Ahmed Quereia. Sedan Saeb Erekat.

.

Helt säkert är det både ett och flera blad som nu vänds i historien. Men det är inte den Palestinska myndigheten som kan gå vidare som om ingenting hade hänt. Den är definitivt förbrukad. Både den och ”fredsprocessen” är  avlivade som politiska alternativ och det är bara en återskapad demokratisk palestinsk massrörelse som kan ta nya steg framåt.

Så här kommenterar Karma Nabulsi det som hänt i dagens The Guardian. Tidigare en representant för PLO och nu skribent:

”Detta till synes ändlösa och fula spel är över. Fredsprocessen är en skam och palestinierna måste ta avstånd från sina företrädare för att i stället återuppbygga sin egen rörelse /…/ Genom sina skadliga exempel har de sett till att unga palestinier inte känner till sin egen historia av motstånd mot kolonial och militär makt. De vet inte att tiotusentals briljanta, kreativa och utomordentligt modiga palestinier har funnits. Eller än värre att de ska ha kämpat och dött för ingenting. Genom sina exempel har företrädarna skurit av dem från tidigare användbara erfarenheter av hur man mobiliserar. Tekniker de kunde ha lärt sig av i dag. De demokratiska och kollektiva mekanismer som behövs mer än någonsin. De har inte fått lära sig dygden att det är en kollektiv organisation, som tillhandahåller den mekanism som möjliggör och kan bevara en folklig demokratisk förändring.”

.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Israel, Palestina, bosättningar, Gaza, Palestinian Papers,

I pressen: SVD1,DN1,GP1,SVD2,AB1,SVD3,DN3,AB2,DN4,DN5,DN6,

Bloggare: Jinge,RödaBerget,Palestinagrupperna,RödaMalmö,

Dela

.

Valet är över. För alla som tror på ett samhälle där de svagas behov ska stå i centrum var det en sorglig kväll. För oss som tror på ett samhälle byggt på solidaritet och på Marx’s vision om ett samhälle som styrs av principen ”åt var och en efter behov, av var och en efter förmåga” är egoismens seger ett dystert besked.

Jag sitter just och tittar på Aftonbladets grafiska karta över Sverige med valresultaten från norr till söder. Det finns inte ett Sverige. De finns två Sverige. Ett blått Sverige i söder och ett rött Sverige i norr. Insprängda i fiendeland finns också två Gaza.  Ett mycket blått Åre i norr och en klarröd kust mellan Västervik ner till Ronneby i söder.

.

.

I min hemort Timrå fick de rödgröna 61,0 %. Inte tack vare Miljöpartiet utan därför att S och V tillsammans ensamma nästan når upp till 60%. I Norrbottens valdistrikt är de två största partierna ofta S följt av V. Tillsammans vann de rödgröna över 70 % i de flesta distrikten. Hela vägen ända ner till Dalälven är kartan helt röd. I det stolta Gällivare vann S plus V 69,8 % av rösterna. Det i norr ogillade MP bidrog med 3,6 %.

I norra Sverige ligger SD under 4% nästan överallt. Det är inte de arbetslösa i allmänhet som röstat in SD, det verkar vara arbetslösa män i söder som gett dem plats i riksdagen. Men om det återstår det att göra en detaljerad undersökning när den nödvändiga statistiken finns tillgänglig.

I går kväll lyssnade jag till Mona Sahlins eftervalstal. Hon var klart bättre förlorare än Lars Ohly. Hon kallade nederlaget för ett nederlag och att partiet gjort ett ”uselt val”. Lars Ohly försökte nog ”muntra upp” trupperna. Men jublar man över hur ”bra” partiet arbetat då det just gjort sitt sämsta val sedan 1991 då frågar sig naturligtvis partiets anhängare vad allt tjänar till.

.

-Vi har gjort en helt fantastisk valrörelse. Jag är otroligt stolt att vara ledare över detta parti, sa Ohly som första meningar till sina anhängare.

.

Min första slutsats av detta tudelade Sverige är att den lilla minoritet som lever som prinsar i södra Sveriges storstadsregioner lyckats få många med hyfsat arbete och relativt säker social tillvaro att ta till sig det borgerliga budskapet om individualismens förträfflighet.

Många av dessa kommer att få känna in på bara skinnet vad det innebär att rusta ned välfärden. Inte i dag och inte i morgon kanske. Men den kapitalistiska marknadsekonomins allt djupare kriser kommer inte att lämna dessa borgerliga rösttrupper opåverkade.

.

Media: DN1,DN2,SVD1,SVD2,GP1,DN3,DN4,SVD3,SVD4,DN5,DN6,SVD5,

Bloggare: Jinge,Svensson,Röda Malmö,Alliansfritt Sverige,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Valet, Mona Sahlin, Ohly, Reinfeldt, Sverigedemokraterna,

Dela

.

-Vi hyllar denna heroiska akt, sa Hamas slipsklädde talesman under en presskonferens i går.

Fyra israeler från två illegala kolonier strax söder om Hebron som färdades i bil på väg 60 mördades av ett kommando från Hamas Kassambrigader.

.

En heroisk akt?

.

Det vore lätt att ansluta sig till kören av indignation och fördömanden. Israelisk press talar om omänskliga handlingar och röster för en gruvlig hämnd dominerar. Samma personer som hyllade den israeliska arméns massaker på civila, kvinnor och barn, i Gaza hycklar avsky för det blinda våldet.

Vår blogg tar också starkt avstånd från mordet på fyra obeväpnade personer. Men vi ansluter oss inte den hycklande kören av indignerade media som inte hade mycket till övers för de nio mördade på Ship to Gaza och de mer än tusen försvarslösa som mördades av Israel vintern 2008-2009.

Efter dessa avgränsningar mot floden av indignerade kommentarer ska det sägas högt och tydligt att Hamas skjuter den palestinska saken i ryggen. Det finns inget positivt i rena vansinnesdåd som omedelbart försvårar palestiniernas kamp för sina rättigheter och kamp mot den israeliska ockupationen.

.

Kolonialister i Hebron skyddas av armén.

Den omedelbara effekten av mordet på de fyra är att de mest extrema politiska krafterna i Israel och i kolonierna på Västbanken får mer luft under vingarna. Redan i går meddelade Naftali Bennet, generaldirektör i Rådet för judiska bosättningar i Judeen, Samarien och Gaza, att byggstoppet upphör redan i dag onsdag. Ytterligare en spik slås in i den ”tvåstatslösning” som alltmer framstår som en hägring.

.

Media: DN1,GP1,SSD1,DN2,SVD1,DN3,SVD2,SVD3,EXP1,DN4,SSD2,

Bloggare: Jinge,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Israel, Gaza, Hamas, Hebron, Palestina, Tvåstatslösning

Dela

”Hamnarbetarförbundet har gjort klart för bland annat svenska Ship To Gaza att om biståndsfartyg till Gaza ska avgå från svenska hamnar i framtiden, så kommer fackföreningen att organisera arbetslag för att ideellt sköta lastningen. Hamnarbetarförbundet kommer också att arbeta för att de svenska hamnarbetsgivarna upplåter kranar, kajytor och andra nödvändiga resurser för sådan lastning utan kostnad för arrangörerna.”

.

.

Svenska Hamnarbetarförbundets djärva och rakryggade blockad av israeliskt gods är över. För denna gången. Här förbundets första sammanfattning av dess konsekvenser:

Klockan 24.00 på tisdagskvällen den 29:e juni avslutades Svenska Hamnarbetarförbundets landsomfattande blockad mot gods till och från Israel. Avslutningen var helt odramatisk och innebar att blockerat gods åter gjordes tillgängligt i de svenska hamnarnas datasystem och uppställningsparker. Hamnarbetarförbundets avdelningar runtom i landet har identifierat och blockerat containrar sammanlagt med en sammanlagd vikt av närmare 500 ton. Det mesta av godset har identifierats i Göteborgs hamn, som är Nordens största. Innehållet i lastbärarna är okänt för fackföreningen, som inte aktivt sökt sådan detaljerad information utan endast klarlagt att godset varit på väg till eller från Israel. Utöver containervolymerna har även större svenska exportpartier av trävaror blivit stående på kajer i norra Sverige under konfliktveckan.

Svenska Hamnarbetarförbundet första bedömning är att hamnblockaden fallit väl ut. Det praktiska genomförandet har gått bra och aktionen har rönt stor internationell uppmärksamhet, vilket bidragit till att åter rikta medial fokus mot den palestinska civilbefolkningens lidande under Israels blockad av Gaza.

Fackföreningen har svårt att uppskatta hur stora ekonomiska konsekvenser hamnblockaden har haft, eftersom svensk handel med Israel är relativt begränsad. Efter kontakter med bl.a. berörda rederier kan man dock konstatera att stora delar av Israel-importen verkar ha blivit kvar i omlastningshamnar på kontinenten (främst Hamburg, Bremerhaven och Antwerpen) eller omdirigerats till landtransporter.

Nu påbörjar Svenska Hamnarbetarförbundet en utvärdering av den avslutade hamnaktionen. De lättnader av blockaden som Israel utannonserat är enligt FN-organet UNRWA helt otillräckliga för återuppbyggnad av området och dessutom hålls sjövägen och Gazas hamn fortfarande helt stängda. I slutet av förra veckan meddelades att de turkiska hamnarbetarfacket Liman-Is beslutat att medlemmarna inte längre kommer att hantera israeliska fartyg (mer information på http://www.sendika.org/english/), vilket innebär att hamnarbetaraktionerna nu involverar både Sydafrika, Sverige, USA (Oakland, Kalifornien) och Turkiet.

Hamnarbetarförbundet har gjort klart för bland annat svenska Ship To Gaza att om biståndsfartyg till Gaza ska avgå från svenska hamnar i framtiden, så kommer fackföreningen att organisera arbetslag för att ideellt sköta lastningen. Hamnarbetarförbundet kommer också att arbeta för att de svenska hamnarbetsgivarna upplåter kranar, kajytor och andra nödvändiga resurser för sådan lastning utan kostnad för arrangörerna.

- Den svenska hamnblockaden har haft stort genomslag genom att den uppmärksammats världen över, och det har blivit ytterligare ett i mängden civila initiativ som ökar trycket på Israel att häva Gaza-blockaden, säger förbundsordförande Björn Borg i en kommentar.

- Det skulle inte förvåna mig om det blir fler hamnarbetaraktioner framöver, nu när vi fått signaler om blockad även i turkiska hamnar, säger Borg.

- Jag är nöjd med att vi kunnat genomföra det vi varslat om, alltså att efter bästa förmåga identifiera och stoppa import och export till Israel under en vecka. Det är en viktig markering att Hamnarbetarförbundet fullföljer det vi föresätter oss, avslutar ordförande Borg.

- På en punkt har vi och stora delar av världen misslyckats. Inget av de två krav vi framfört till Israel har uppfyllts, vilket är en tragedi för de 800 000 barn som är instängda i Gaza, säger förtroendeman Erik Helgesson från Hamn4an i Göteborg.

- Israel tillåter fortfarande ingen insyn eller oberoende, internationell utredning av bordningen av den så kallade Frihetsflottiljen. ”Lättnaderna” i Gaza-blockaden som Israel talat om möjliggör ingen återuppbyggnad av området. Sjövägen är fortfarande helt stängd många varor är fortfarande förbjudna att föra in, säger Helgesson.

- Det har varit en lärorik vecka. Vi har fått hundratals uppmuntrande brev, telefonsamtal och e-post. Över 6000 svenskar har uttryckt sitt stöd för aktionen på Facebook. Stödet värmer och det är vi mycket tacksamma för, avslutar förtroendeman Helgesson.

.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Israel, Palestina, Gaza, Hamas, PLO
I pressen: SVD1,DN1,DN2,DN3,GP1,

Bloggare:

Dela

Den israeliska armén står för det militära beskyddet av de judiska ockupanterna på Västbanken. Ikea står för möblemangen till deras ”bosättningar” som det så trivsamt och hemmamysigt brukar heta. Vi känner till bokhyllan Billy och barnstolen Gulliver från Ikeas kataloger spridda världen över. Snart kanske möbelkedjans kunder kan läsa om besticklådan Uzi…*

.

.

Om Ikeas medlöperi med ockupationsarmén kunde vi höra i morgonekot. Dagens ledare i den liberala israeliska dagstidningen Haaretz understryker en annan sida av den strukturella rasism som helt genomsyrar den egna statsbildningen.  Tidningen riktar sina strålkastare mot det absurda förhållande som gäller för medborgarskap i Östra Jerusalem. Regeringen tal om att ”ena” Jerusalem ( med den  verkliga innebörden av att fullborda den illegala annekteringen av hela staden ) handlar i praktiken om att landsförvisa så många palestinier som möjligt. Övergrepp som accelererar drastiskt. Den senaste statistiken är från 2008 då 4 557 palestinier fråntogs sina medborgarskap.

Vad har då dessa palestinier gjort för ont? Har de umgåtts med Al Quaida i någon av Afghanistans många bergpass? Inte alls. Haaretz ger två exempel på hur denna fördrivning i det tysta går till. De två föreläsarna, med doktors grad i elektronik, Immad Hammada och Murad Abu-Khalaf, är båda två uppvuxna i Jerusalem där deras familjer har bott i generationer. Studieåren samt konsolideringen i sina yrken tillbringade de inte i Tora Bora-bergens grottor hos pashtunerna utan på amerikanska universitet. tillsammans med helt vanliga amerikaner. Men när de skulle återvända hem blev detta omöjligt. Bägge hade de fråntagits sina medborgarskap. Hammada har tvingats att leva som papperslös i sin egen stad med risk för att när som helst bli deporterad. Abu-Khalaf har förvägrats rätten att ens komma hem på besök.

.

.

Det var inte här som Hammada och Abu-Khalaf fick sina akademiska meriter…

.

Ikeas roll som medspelare i ockupationen av Västbanken, deporteringen av palestinier från Jerusalem samt förvandlingen av Gaza till ett ghetto är en symmetri som bara kan kallas för outhärdlig rasism.

När Svenska Hamnarbetarförbundet i dag inleder sin blockad av israeliskt gods är detta en solidarisk handling där LO givetvis borde ha stått med, skuldra vid skuldra, med sina kamrater i detta kämpande fackförbund. Det är också en evig skam för den svenska socialdemokratin att man fortsätter att tiga tyst om att Israels krigsminister Ehud Barak kan ha kvar sin tunga post som vice ordförande i Socialist-Internationalen. Dess styrande råd hade möte den 20-22 juni i New York och utan minsta motspjärn från denna illustra församling ( Kent Härstedt var där från Sverige ) kunde Barak lämna diskussionerna för att begära av FN:s Ban Ki-moon att alla krav på en internationell granskning av attacken på Freedom Flotilla ska begravas i tysthet…

*För den som inte är hemmastadd med vapen och vapnens bruk är Uzi en berömd och synnerligen effektiv  israelisk kulsprutepistol.

.

.

På Ikeas karta över Israel ingår talande nog både Västbanken, Gaza och Golan. Foto: Cecilia Uddén SR.

.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Israel, Palestina, Ikea, Gaza, Svenska Hamnarbetarförbundet, Hamas

I pressen: SVD1,DN1,DN2,GP1,GP2,AB1,GP3,

Bloggare: RödaMalmö.Jinge,Svensson,RödaBerget,

Dela

Nu går Svenska Hamnarbetarförbundet från ord till handling. I morgon inleder man en blockad av Israel och blir med sin vägran att hantera varor från och till denna senfödda kolonialmakt en länk i en internationell hamnarbetaraktion.

.

.

LO – inte minst med Wanja Lundby-Wedin som det mäktiga Europafackets ordförande borde omedelbart ställa in sig i leden. De där vackra orden om internationell solidaritet som man sjunger om på kongresser och muttrar om på kursgårdar ska självklart betyda något också i verkligheten. Mona Sahlin och Lars Ohly har bara några timmar kvar att gå ut offentligt och ställa sig bakom aktionen. De borde tillsammans besöka en av de hamnar där blockaden får konsekvenser och krama om denna solidariska arbetargrupp. Sluta dalta med Stockholms välmående och alltmer välgödda överklass och res de röda fanorna! Vi läser dessutom i dag att socialdemokraternas vice ordförande i sin International, Israels krigsminister Ehud Barak,  under vad som måste ha varit en paus i den egna  Internationalens möte i New York just nu, lämnat sina kamrater för att uppmana FN att skrinlägga sina planer på en oberoende utredning av massakern på Ship to Gaza. Hur länge kan han ha den svenska socialdemokratins stöd?

Så här skriver hamnarbetarna om sin blockad:

”Svenska Hamnarbetarförbundet har tidigare agerat som pionjärer i svenska bojkotter mot militärjuntan i Chile och apartheidregimen I Sydafrika. Från och med den 23:e juni tänker vi inte längre  hantera containrar med israeliska viner, frukt och grönsaker av märkena Jaffa, Carmel och Top, vegetariska halvfabrikat från Hälsans Kök eller läskedrycksmaskinen Soda Stream. Vi avser inte heller bidra till Israel-exporten av exempelvis Volvo-bussar, som användes för att transportera de hundratals människorättsaktivisterna från Frihetsflottiljen till israeliskt fängelse.

Den internationella hamnarbetaraktionens krav är samstämmiga med de som framförts av FN och många världsledare, men skillnaden är att vi nu går från ord till handling. Makt får aldrig vara detsamma som rätt, oavsett Israels historia eller militära styrka. Därför tar vi ställning mot blockaden av Gaza, och för att alla luft-, land och framförallt havsvägar till området ovillkorligen måste öppnas.

Björn Borg
Förbundsordförande Svenska Hamnarbetarförbundet

Erik Helgeson
Förtroendeman, Hamn4an”

.

.

Som vanligt när någon vänder sig mot den israeliska statens förtryck av den palestinska befolkningen, möts detta av en flod av anklagelser om Hamassympatier och antisemitism mm. Det finns även hot om våld med i bilden. Hysterin i frågan lär gå över till storm när det israeliska godset blockeras i morgon. För den som vill vara påläst när det gäller vad som är Hamnarbetarförbundet verkliga åsikter kan det vara bra att läsa hela uttalandet som finns på Newsmill:

http://www.newsmill.se/artikel/2010/06/18/hamnarbetarna-nu-blockerar-vi-sjotrafiken-till-stod-for-gazas-befolkning

.

.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Israel, Palestina, Ship to Gaza, Svenska Hamnarbetarförbundet, Mona Sahlin, Lars Ohly,

I pressen: SVD1,SVD2,DN1,DN2,DN3,AB1,

Bloggare: Jinge,RödaMalmö,Svensson,

Dela