"Den världskarta som inte visar var landet Utopia ligger är inte värd ett enda ögonkast." Oscar Wilde
Inlägg taggade Cohn-Bendit
Sarkozy golvad!
24 Mar 10
Sarkozy nere för räkning.
.
Den andra omgången i de franska regionalvalen bekräftade och förstärkte tendensen från första valomgången. Sarkozys högerparti UMP försökte mobilisera sina anhängare inför söndagens val för att vända trenden. Men det motsatta inträffade. Med ett något högre valdeltagande, 51 pocent mot 49,5 procent, kunde UMP inte samla mer än 36,1 procent. Nederlaget är ännu mer tydligt om vi ser till varje enskild region. Valen hölls i 22 regioner. UMP segrade endast i en av dem, det traditionellt högerdominerade Alsace vid tyska gränsen.
.

Nicolas Sarkozy sitter inte längre ohotad i UMP.
Redan är det interna partigrälet i full gång. De olika falangerna känner hotet inför presidentvalet 2012. Med en försvagad Sarkozy är en lätt seger inte längre uppenbar, trots Socialistpartiets interna strider. En kraftig kritik riktas mot den ”öppning till vänster” som Sarkozy skapade omedelbart efter tillträdet som president. Flera tunga socialistiska namn, Bernard Kouchner mest känd i utlandet, gavs ministerposter i ett syfte att slå undan benen på det redan svajiga Socialistpartiet. Nu kommer den politiken tillbaka som en bumerang.
.

Bernard Kouchner har gjort en lång resa sedan tiden som ordförande i Läkare utan gränser.
-Om vänstern är så duktig varför inte rösta direkt på den, menar kritikerna i UMP att väljarna tänkt. Redan dagen efter valet agerade Sarkozy på kritiken och möblerade om bland ministrarna. Två tunga avhoppade socialister fick sparken och ersattes med ledare för kritiska grupper inom UMP. Det gäller att hålla ihop trupperna tänker säkert Sarkozy som låter taktiken inför presidentvalet 2012 styra det mesta.
Valet inte bara bekräftade utan förstärkte också kraftigt Nationalfrontens återhämtning efter bakslaget i presidentvalet 2007. I de 12 regioner där FN fanns kvar i andra valomgången fick partiet i snitt 17 procent. Sarkozys spel som häxmästare slog tillbaka mot UMP. I valet 2007 och senare lyckades Sarkozy att med krafttal om nolltolerans och ”nationell identitet” locka till sig en stor del av FNs väljarkår. Men i förra veckans val strömmade samma väljare tillbaka in i FNs valbås. Den sociala och ekonomiska krisen gynnar FNs enkla och mer eller mindre rasistiska politik samtidigt som Socialistpartiet helt saknar svar på den aktuella krisen och ber folk vänta tills 2012 för att visa vad de tycker.
.

Den gamle rasisten är inte ännu beredd att släppa partirodret.
Så är då Socialistpartiet tillbaka efter nederlaget 2007 och katastrofvalet till Europaparlamentet 2009. Tillsammans med Cohn-Bendits Europe-Ecologie och Vänsterfronten fick Socialistpartiet 54 procent. Det är en klar majoritet men en majoritet som kommer att sättas på svåra interna prov innan presidentvalet 2012. Inom Socialistpartiet väntar ett riktigt hundslagsmål kring vem som blir partiets kandidat 2012. Ségolène Royal som ligger i luven med de flesta i partiledningen stärkte sin ställning med över 60 procent av rösterna i hennes egen region. Samtidigt stärkte partiordföranden Martine Aubry sin position tack var det goda resultatet i överlag.
.

Partiidyllen mellan Aubry och Royal är långtifrån vad skenet ger vid handen.
Dessutom kan inte PS räkna med obrottslig lojalitet från vare sig miljöpartierna eller partierna längre ut till vänster. Utan dem har PS ingen egen majoritet. Mycket kan hända innan 2012 som verkar vara det enda konkreta mål som styr Socialistpartiets handlingar. Redan i dag tisdag den 23 mars testades partiets förmåga att förhålla sig till vad som sker på gatorna och inte bara i valbåsen. Martin Aubry manade sina anhängare att delta i alla aktiviteter under dagen. Men utan att själv föra fram konkreta krav.
Det var stor mobilisering mot Sarkozys politik. I hundratals demonstrationer och strejker röstade det arbetande Frankrike med fötterna. Alla stora fackföreningar hade kallat till mobiliseringen som hade tre centrala teman, -arbetslösheten, löneutvecklingen och pensionerna. Enligt media deltog 800 000 personer i demonstrationer och strejker. I Paris marscherade 60 000 , i Bordeaux 20 000 och tiotusentals andra i ett 50-tal städer. Det var långt ifrån antalet deltagare den 19 mars 2009 men mer än demonstrationerna i fjol höst.
.
Offentligt anställda och privatanställda gick hand i hand. På bilden syns sjukhuspersonal i Paris.
Det är uppenbart att krisen hittills skapat mer resignation än ökad kampvilja. Men med högerns stora nederlag kan den trenden möjligen vändas. Det återstår att se när de fackliga organisationerna i mitten av april mobiliserar mot regeringens planer på en pensionsreform som höjer pensionsåldern.
*********
Front de Gauche och NPA i Limousin.
.

.
I regionen Limousin gick den gemensamma listan mellan Front de Gauche och NPA vidare till andra valomgången efter att ha nått över 13 procent i första valomgången. Inför den andra valomgången ställde Socialistpartiet så orimliga krav att en enhetslista inte var möjlig. Därför presenterades en gemensam lista mellan FG och NPA. Till mångas förvåning fick listan inte mindre än 19,10 procent vilket ger sex platser i den regionala församlingen. Ett spännande resultat som det gäller att bygga vidare på.
.
Media; DN1,SVD1,GP1,SSD1,Dagens Arena,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Frankrike, Sarkozy, Aubry, Royal, Cohn-Bendit, Le Pen, Besancenot,
Nederlag för högern i Frankrike
16 Mar 10
Dramatisk kris
för den franska parlamentarismen
Av Benny&Göte
.
Två tredjedelar av den franska väljarkåren deltog inte i valet eller röstade på den rasistiska Nationella Fronten, nu med både far och dotter Le Pen i sadeln.
Vi upprepar det en gång till. Två av tre väljare valde att inte rösta alls eller gav sitt stöd åt ett rasistiskt parti!
.
Far och dotter Le Pen sitter säkert i ledningen för Nationalfronten
En utgång som givetvis innebär ett svidande nederlag för de valda regionala institutionerna. Det är ett historiskt rekord under hela den femte republikens existens. Hela 53.64 procent deltog inte i valet.
”Valet i den franska demokratin, som ytligt framstår som solid, sker i själva verket ovanpå en vulkan”, menar den franska dagstidningen Liberation i sin huvudledare. ”Vulkanens” heta innandöme är då framförallt ”missnöjda dissidenter” från ”de folkliga klasserna”. Vi ser en legitimitetskris för parlamentarismen och den franska borgerligheten och ett hårt slag mot den sittande presidenten Sarkozy som, trots sin ställning som president, har engagerat sig intensivt i valkampanjen.
Nicolas Sarkozy har drivit en vidrig kampanj om den franska ”nationella identiteten” som inte varit något annat än ett sätt att få undan de stora sociala frågorna från valet. Han har försökt att slå mynt av den latenta islamofobin i samhället. Som väntat gav det i stället vind i seglen för originalet, Le Pen, som med sina 11.7procent på nytt gick upp över tioprocentsstrecket efter flera år av tillbakagång.
.
Socialistpartiets ordförande Martine Aubry hade anledning att vara nöjd.
Den stora segraren i valet är Socialistpartiet, som har chansen att nu till söndag med stöd från flera allierade vinna i samtliga regioner. Kanske Grand slam. Problemet är att socialisterna bara ser segern som en etapp på vägen till nästa presidentval 2012. För dem är det inte frågan om att använda segern till att mobilisera arbetare, ungdomar och pensionärer till kamp mot makten i Paris för att därmed sätta stopp för Sarkozys kommande attacker mot det som finns kvar av den franska välfärdsstaten. Den glödheta magman i den franska vulkanen började att växa fram redan under socialisten Jospins tid som premiärminister 1997-2002. Med stöd av Kommunistpartiet och de gröna i Franrike drev han då energiskt på avregleringar, privatiseringar och alla motreformer.
.

Cohn-Bendits Ecologie-Europe gick fram kraftigt
För det franska miljöpartiet Ecologie-Europe blir det inget problem att anpassa sig till socialistpartiets ekonomiska liberalism även om det kanske kommer att bli en eller annan kortslutning när det gäller bygget av nya kärnkraftverk.
För Vänsterfronten som består av Kommunistpartiet, det franska Vänsterpartiet, vilket är en färsk utbrytning från Socialistpartiet samt Enhetsvänstern började bekymren redan på valkvällen. I France2 följdes valutgången av en debatt där kommunistpartiets ledare Marie-George Buffet glatt förklarade att Vänsterfronten, som fick 5.9 procent, är beredd att sätta sig tillsammans med socialisterna i de regionala regeringarna och att de inte har några speciella villkor för sitt deltagande. För det nya Vänsterpartiet blir det en hård nöt att knäcka efter att partiet sagt att det vägrar att tillsammans med socialisterna förvalta och plåstra om det kapitalistiska samhället. I regionen Limousine där våra politiska fränder i NPA deltagit fullt ut i en bredare allians med Vänsterfronten har exempelvis dess förstanamn Christian Audouin med 13.13 % av rösterna vägrat att stödja Socialistpartiet i andra omgången, eftersom dess kandidat vill utesluta NPA från representation i departementet.
.
Olivier Besancenot var NPAs huvudkandidat i huvudstadsregionen
Våra vänner i NPA inkasserade ett bakslag i sitt första valdeltagande i ett nationellt val sedan partiet bildades i februari 2009. Med 2.5 procent av rösterna kan ingen vara nöjd. Vid en första granskning är den största orsaken till det dåliga resultatet ointresset för valet bland ungdomar i förorterna, unga arbetare och studerande. Enligt alla väljarundersökningar som gjorts det senaste året står det klart att NPA har sitt främsta stöd just bland dessa kategorier som verkar ha valskolkat mest. Att nå ut till dessa nyckelgrupper har inte lyckats som under exempelvis det framgångsrika presidentvalet 2007. Då var det stora framgångsrika sociala rörelser och 80 procent av fransmännen röstade. Det var i detta sammanhang som en av NPA:s nuvarande förgrundsgestalter Olivier Besancenot kunde vinna 4.3 procent av rösterna. Inte heller NPA:s ”politiska kusin” Lutte Ouvrière, som valt att från början köra ”helt solo”, lyckades i detta val nå fram till de sociala grupper som passiviserats. Partiet fick 1.1% av rösterna.
.
Jean-Luc Mélenchon(Vänsterpartiet), Marie-George Buffet(Kommunistpartiet och Olivier Besancenot(NPA)
En annan bidragande orsak till det dåliga resultatet är säkert NPA:s beslut att inte nationellt ingå i Vänsterfronten, med motivet att denna inte gav några garantier om politisk självständighet i förhållande till Socialistpartiet och dess nyliberalism. Kanske ”segade” också partiet för länge med alla de förhandlingar som ägde rum innan beslutet väl togs. Partiets profil uppfattades länge som suddig.
Dessutom kostade säkerligen valet av att först och främst gå fram under eget flagg en hel del röster eftersom NPA:s kampanj av många på vänsterkanten sågs som en ovilja till enhet. Men redan på valkvällen bekräftade Marie-George Buffets deklaration att NPA:s misstankar om Kommunistpartiets planer varit mer än berättigade.
Om hetsdebatten kring att en av NPA:s kandidater valt att bära islamsk huvudsjal haft ett inflytande på valresultatet finns det ännu inte möjligheter att bedöma. Men det verkar inte otroligt att folk på vänsterkanten med starka band till den franska sekulära traditionen valt att lägga sin röst på annat håll. För NPA:s del fortsätter den egna debatten i denna fråga, liksom andra viktiga diskussioner om mer strategiska val, inför partiets kongress i höst.
.
Ilham Moussaid en av 2200 kanidadater som upprörde många.
Inför den andra valomgången nu på söndag uppmanar partiet sina väljare att ”straffa högern”. Men framförallt manar man till en tredje omgång av socialt och politiskt motstånd.
Aktiva vulkaner kan sluta med ett explosivt förlopp där hela berget rämnar och magman kastas upp i luften för att bli till glödande lava. Sker detta i Frankrike, kan den politiska scenen fatta eld från en dag till en annan. Då duger det inte att bara kasta fram en kopia av Socialistpartiets liberala program…
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Frankrike, Sarkozy, Besancenot, Aubry, Mélenchon, Cohn-Bendit, Regionsval,




Senaste kommentarer