"Den världskarta som inte visar var landet Utopia ligger är inte värd ett enda ögonkast." Oscar Wilde
Inlägg taggade CDS
Mer om attacken mot Grekland
11 Mar 10
Nytt om marknadens pyromaner.
För ett par dagar sedan skrev jag en blogg om vilken roll Credit Deafult Swaps (CDS) spelat i den « grekiska krisen ». Ett par kommentarer menade att jag helt hamnat fel och att det verkliga problemet var grekernas leverne på för stor for utan att ha råd med det.

Nicolas Sarkozy verkar inte övertygad.
Två artiklar i gårdagens internationella press belyser i blixtljus den roll som spekulationen spelat och hur den i sista hand skapar rikedomar åt de som redan har mer än de behöver.
I New York Times publiceras en artikel(NYT) som hänvisar till en rapport av Goldman Sachs (namnet bekant?) som i fjol sommar uppmanade sina rika kunder att köpa CDS på ”utvecklade ekonomiers” statsskulder vars risker enligt Goldman var undervärderade.
-Precis när den grekiska skulden började oroa investerare bytte Goldman hatt och skickade ut ett 48-sidigt memo till sina kunder om en ”CDS-101”. Enligt rapporten gav det kunderna möjlighet ”to short credit easily”, det vill säga att spekulera mot vissa statsobligationer, skriver NYT.
I en rapport av Goldman en månad senare står det att, ”CDS är för billiga eftersom de underskattar riskerna med de utvecklade ländernas skulder som nyligen ökat kraftigt”.
-Köp CDS på de utvecklade ländernas statsskuld, uppmanade rapporten sina rika kunder.
De som fortfarande tror att det är den grekiska befolkningen som levt över sina tillgångar vill vara sig se eller höra någon annan version. Det gäller i högsta grad Anders Borg som envetet i alla media mal på om att ”grekerna fuskade” och att de har sig själva att skylla.

-Nu har grekerna ställt till det igen
Den andra artikeln som indirekt knyter an till de rikas spekulation finns i veckans nummer av Business Week. Den visar hur antalet dollarmiljonärer i USA ökat under ”krisåret” 2009.
-Miljonärsklubben i USA växte med 16 procent 2009, skriver B.W. och fortsätter:
-Familjer med en förmögenhet på mer än 1 miljon dollar , exklusive bostaden, ökade till 7,8 miljoner upp från 6,7 miljoner hushåll, skriver B.W. och hänvisar till den rapport som Spectrem Group ställt samman.
Det är klirr i kassan. Om det funnes en vettig beskattning av de rika skulle det också klirra i statskassan. Med en modest beskattning av rikedomen på 50% , i stället för dagens noll procent för många rika, handlar det om 500 miljarder dollar mer i statskassan. Utan att lämna de rika i ”nöd” skulle det räcka till hälsovård och vettiga skolor för många i riktig nöd.

Bakom Goldmans murar är många järn i elden
Men det är ju bara en tanke. Det finns ingen kraft i dagens USA som kan förverkliga den tanken. Goldman Sachs kan lugnt arbeta vidare med sin konsultverksamhet åt den grekiska staten och kassera in 100-tals miljoner euro i kommission och samtidigt uppmana sina kunder att berika sig i den spekulativa karusell som banken driver. Sällan har uttrycket att vinna på både karusellerna och gungorna varit mer passande
.
Media: DN1,DN2,SVD1,GP1,SSD1,Dagens Arena,DN3,
Bloggare: Röda Malmö,Jinge,Motvallsbloggen,Röda Göinge,Björnbrum,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Grekland, Goldman Sachs, Spekulation, CDS, Anders Borg,
Finansens pyromaner
8 Mar 10
Finansens pyromaner satte eld på Grekland.
.
I den grekiska krisen har en bokstavskombination förvirrat och förvånat många.
.
CDS? Vad är nu det för bokstavssoppa som ställt till det för de grekiska statsfinanserna?
.

.
Credit Default Swaps är orden bakom de tre bokstäverna. Men vad det verkligen handlar om är det inte många som riktigt vet. Det är vad jag tänker försöka mig på att förklara här. Men med ord och liknelser som kanske ”finansgenierna” i Nordeas värdepappersavdelning skulle fnysa åt.
.
En CDS är en sorts försäkring. När de först introducerades av banken JP Morgan 1997 var de ämnade att hjälpa ägare av obligationer att skaffa en garanti utifall utgivaren av obligationen gick i konkurs och inte kunde betala tillbaka de pengar köparen av obligationen lagt ut.
.
Men mycket snabbt insåg de matematiska ”snillena” i bankernas och försäkringsbolagens toppar att CDS var ett mycket mäktigt spekulativt vapen. I tider utan finansiella kriser, som mellan 1995 till 2007, är risken liten att ett företag eller en kommun går i konkurs och inte klarar av att betala sina obligationer. Då fungerar en CDS som en försäkring. Köparen av en CDS betalar en försäkringsavgift och säljaren garanterar köparens kapital utifall obligationsutgivaren inte kan betala (default) tillbaka sin skuld.
.

.
Men när det blir kris och många företag och institutioner hamnar i stora finansiella svårigheter är det plötsligt många ägare av obligationer som riskerar att förlora allt. Har de då försäkrat sig med CDS är det säljaren av CDS som plötsligt hamnar i snålblåst eftersom säljaren har garanterat köparens kapital. Det var på det Lehman Brothers och AIG föll.
.
Men CDS har också en egenskap som vanliga försäkringar saknar. Du kan nämligen med en CDS försäkra något du inte äger. Den bästa liknelsen jag kan tänka mig är följande: Du köper en brandförsäkring på din grannes hus, utan att ens grannen vet om det. Brinner grannens hus ner får du ut det försäkrade beloppet. Liknelsen visar också tydligt det spekulativa elementet i CDS. Du har naturligtvis intresse av att grannens hus brinner ner. Kanske så mycket att du till och med sätter eld på det.
Att marknaden för CDS numera är helt spekulativ visas av den omfattning som CDS-handeln fått. År 2004 fanns det CDS-kontrakt till ett värde av cirka 7 000 miljarder dollar. Redan det en ansenlig summa. Fyra år senare omfattade CDS-marknaden 57 000 miljarder dollar. Vilket är nästan tre gånger värdet av alla aktier på den amerikanska börsen och flera gånger mer än värdet av de underliggande obligationerna som CDS försäkrar.
.

.
Det är samma logik som ligger bakom spekulationen mot den grekiska statsskulden, det vill säga de grekiska statsobligationerna som befinner sig i cirkulation. Krisen tar formen av en trestegsraket.
.
Först började storbanker som Goldman Sachs och Deutsche Bank att i slutet av december sälja ut grekiska statsobligationer på termin, det vill säga de sålde obligationer som de inte har i sin hand med som de lovar köparen att leverera inom exempelvis en månad eller tre månader. Under tiden hoppas de att priset på de grekiska obligationerna ska sjunka så att de vid leveransdatum kan köpa upp obligationer till ett lägre pris än de redan sålt dem till. Detta blir en sorts självuppfyllande profetia. Priset sjunker och den grekiska staten måste höja ränteavkastningen på sina obligationer för att kunna emittera nya.
.
Resultatet är att just nu tvingas Grekland ge 6% avkastning på sina statsobligationer jämfört med Tysklands 2%. Summan är att en redan stor statsskuld blir ännu svårare att reducera.
.

.
Sedan tar steg två vid. Spekulanter kan ta vid och försäkra sig mot en grekisk ”default”, inställning av utbetalningarna, genom att köpa CDS för den grekiska statsobligationen. Men varför försäkra något man inte äger? Svaret är att en CDS är inte vilken försäkring som helst. Den kan köpas och säljas som vilket annat värdepapper. Spekulanten behöver inte vara intresserad av statsobligationen. Han är intresserad av att priset på sin CDS går upp när risken för en grekisk ”default” ökar. En CDS kan på det viset byta ägare 10-15 gånger under sin existens och till slut vet ingen vilka som sitter i CDS-ens båda ändar, köpare och säljare.
.
Priset för en CDS på den grekiska statsobligationen mer än fyrdubblades de senaste sex månaderna. I fjol höst kostade det 100 000 euro att försäkra 10 miljoner euro i grekiska obligationer. Nu kostar det 420 000 tusen euro. En vacker profit för den som köpte till det första priset, eller någon stans i mitten.
.
Raketens sista steg utlöses när finanspyromanerna fyller sina kassakistor. Försäljarna av CDS, främst försäkringsbolag och pensionsfonder, kan jubla över att priset på deras vara, CDS, har gått upp. Bankerna som förmedlar försäljningen av CDS kan kassera in större kommissioner, och spekulanterna, främst riskfonder, tar ut 20% i kommission av sina kunder på de alltmer värdefulla CDS.
.

.
Men vem förlorar? Att köpa en CDS är som att spela på tippset. Ägaren av CDS sitter på läktaren och hoppas att ”hans” lag ska vinna. Om Grekland ställer in sina betalningar kasserar ägaren in en fin vinst. Om Grekland inte inställer sina betalningar har sista ägaren av CDS-en förlorat sin insats, försäkringspremien. Bankerna mitt emellan vinner i båda fallen. En oavgjord match finns inte i det här tipset. Och de som förlorar oavsett matchresultatet är de som i dag demonstrerar på Greklands gator och torg.
Den grekiska ”socialistiska” regeringen tvingades av Merkel och Sarkozy att anta ett sparpaket som vanliga greker inte kommer att glömma i första taget.
-Momsen höjs från 19 till 21 procent.
-Skatten på bensin, sprit och tobak höjs
-Pensionerna fryses.
-De 700 000 statsanställdas bonusar till Jul, Påsk och semestern skärs ned med 30 procent. Det motsvarar en månadslön. Som ska läggas ovanpå de 4 procentiga lönesänkningar som redan genomförts.
Det är det pris det grekiska folket får betala för finanspyromanernas framfart.
.
Media:DN1,DN2,GP1,SVD1,SVD2,AB1,SSD1,
Bloggare: Jinge,Ekonomikommentarer,Svensson,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Grekland, CDS, Pyromaner, Obligationer, Spekulanter, JP Morgan, Goldman Sachs, Deutsche Bank
Mera pengar till USAs banker
17 Jan 09
Bankerna tigger på nytt.
Alla amerikanska investeringsbanker, med Merrill Lynch i spetsen, försvann under hösten, endera in under statens breda vingar eller köptes upp för en liten slant av Bank of America. Krisen fortsatte sin väg in i andra sektorer och många ekonomimedia ansåg att det värsta var över för bankernas del.

Merrill Lynchs stolta tjur kastrerades och sitter nu under korkeken
Men aj, vad de bedrog sig. Nu står de där igen med mössan i handen och ber om miljarder hit och miljarder dit. Privata kapitalägare vill inte satsa på bankerna av en enda orsak. Ingen, absolut ingen, vet hur stora förluster som ruvar i bankernas balansräkningar. Därför ställer de sig i kö framför finansminister Hank Paulsons dörr och begär mer skattepengar för att rädda aktieägarnas kulor.
Men varför vet ingen hur stora förluster som bankerna sitter inne med ? Det är en lång och tekniskt komplicerad
historia. Men i korthet heter den- sagan om derivaten. Stanna kvar, det är inte ”någon med dig skämta aprilo”.
En bank styrs normalt av vissa regler som gäller internationellt. Exempelvis måste det egna kapitalet utgöra minst 8 procent i förhållande till bankens utlåning. Detta för att kunder under normala tider ska kunna få tillbaka sina pengar när de så vill. Men sedan mitten av 80-talet har kravet på det egna kapitalet kringgåtts genom att vissa bankaktiviteter tagits bort från bankernas balansräkning- de har med en fakterm blivit off-balanceprodukter. Har du hört talas om derivathandel ? Det är alla dessa finanspapper med konstiga bokstavskombinationer, som CDS och CDO, och som just är off-balance. I korthet är de papper i vilka bankerna buntar samman hundratals lånekontrakt, gör om dem till obligationer med funktion att försäkra ägaren mot konkurser och andra återbetalningsstopp. Dessa kontrakt, derivatpapper, säljs och köps inte på en marknad som ger dem ett pris utan over-counter-(över disk), som det heter, det vill säga mellan två parter, två banker eller en bank och en annan finanspartner.
När nu botten gått ur marknaden för derivatpapper finns det ingen marknad som kan prissätta dem. Bankerna sitter helt enkelt på CDOs och andra derivatpapper som ingen vet värdet av. Kan man inte prissätta ett värdepapper då kan det vara helt värdelöst eller värt bara hälften eller en tredjedel av vad man tänkt sig. Ingen vet. Därför är det heller ingen som kan utvärdera hur pass stora förluster bankerna drabbats av. Hittills har världens banker skrivit av tusen miljarder dollar i förluster och nu börjar experter i USA befara att ytterligare tusen miljarder dollar i förluster väntar runt hörnet.

Den amerikanska centralbanken Federal Reserve
Det verkar nu som att den amerikanska centralbanken FED kommer att skapa en kopia av den svenska bankakuten från nittiotalets början. FED och den amerikanska regeringen kan gå in och prissätta de derivat som drar bankerna mot botten, skapa en bankakut som köper alla dåliga papper från bankerna och därmed sanerar deras balansräkningar. Sedan hoppas finansmyndigheterna att det privata kapitalet på nytt ska strömma in i bankerna, eftersom deras « svarta hål » flyttats över i offentlig ägo. Bingo för kapitalet. Allmänheten varnas dock för ficktjuvar som setts stryka kring i omgivningarna.
I media: DN1,DN2,SVD1,SVD2,SDS,AB,
Andra bloggar:Svensson,Alliansfritt,Sverige,Esbati,Rawia,Motvalls,
Ekonomikommentarer,Röda Malmö,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Banker, Bankakut, CDO, CDS, Spekulation, Merill Lynch


Senaste kommentarer