Jubel i Tunis.

.

I ett tal till nationen i går kväll försökte Ben Ali att med stora eftergifter rädda sin makt. Det var hans tredje framträdande inför folket sedan revolten startade för en månad sedan. För första gången innehöll hans tal konkreta löften och inte bara dödsnack om ”huliganer” och ”terrorism organiserad av främmande krafter”.

.

Ben Ali talar till nationen.

.

Ben Ali annonserade fyra beslut som tillsammans innebär en stor seger för upproret.

• -Jag ställer inte upp i presidentvalet 2014, sa diktatorn.

• Ben Ali sa att soldater och polis inte längre får använda skarp ammunition.

• Total pressfrihet ska tillåtas, inklusive i cyberrymden.

• Priset på socker, mjöl och mjölk ska sänkas.

-Jag fårstår er, jag förstår era krav. Jag är ledsen över vad som nu händer, efter femtio år i nationens tjänst – tjänst i miltären, tjänst på olika poster och 23 år som president. Nu ska vi söka en verklig försoning fram till 2014, sa den vacklande bödeln till en häpen nation.

Hur mycket av de utlovade eftergifterna som kommer att förverkligas återstår att se liksom hur människorna i uppror kommer att reagera efter de första glädjescenerna. För i går kväll såg Tunis centrum, trots utegångsförbudet, ut som om landslaget slagit Algeriet i Africa Cup.

.

Nu blir det bara lösplugg för skjutglada poliser.

.

Att det handlar om verkliga eftergifter i ett försök att blidka folket och hänga kvar vid makten gavs det bevis på redan ett par timmar efter Ben Alis tal.

Två kända personer från oppositionen tilläts framträda i teve. Den ene var Naji Baghouri före detta ordförande i journalisternas fackförbund och den andre Taoufik Ayachi, känd oppositionell. Det var många år sedan sådana personer fick yttra sig i de statligt kontrollerade media.

Websidor som YouTube, Dailymotion och den franska dagstidningen Le Mondes hemsida blev plötsligt tillgängliga på internet. Censuren hade uppenbarligen fått order att lätta på klåfingret.

Återstår den stora frågan om Ben Alis eftergifter räcker för att stoppa det uppror som blivit allt våldsammare. Kommer folk att nöja sig med lösplugg i soldaternas gevär, pressfrihet och billigare mjölk? Första löftet – att inte ställa  upp till omval 2014, är ju i sig absurt eftersom det visar att Ben Ali tänkt sig att sitta kvar vid makten tills dess.  Sedan ett par veckor har revoltens centrala drivkraft varit kravet på hans avgång. Det verkar inte troligt att det kravet kommer att försvinna på grund av eftergifterna.

.

Lägre pris på baguetten blir inte presidentens räddning. Det krävs mer.

.

Främsta problemet för upproret är kanske att det inte finns ett organiserat politiskt motstånd. De oppositionella politiska partier som finns har alltid fungerat under diktatorns skyddande vingar. Undantaget är det illegala kommunistpartiet och ett islamskt parti som Ben Ali krossade i samband med inbördeskriget i Algeriet. Men inget av dem har något inflytande över dagens revolt.

Problemet när en diktatur kortklipper alla runt om diktatorn själv är att det inte finns någon självklar person som han kan lyftas upp som efterföljare. Det finns inte en enda person i regeringen eller statsapparaten som folket ser som en naturlig makthavare.

Samma problem står den tillåtna ”demokratiska oppositionen” inför. Efter Ben Alis tal lät vissa av dem förstå att det var OK att Ben Ali inte avgick omedelbart. De behöver tid för att organisera sig inför ett val och är säkerligen rädda för vad folket kan ta sig till med om upproret fortsätter och leder till ett högt fall för diktatorn.

.

Minst 60 har dödats av polis och militär.

.

Utanför huvudstaden angriper folkmassor allt oftare alla symboler för makten, som polisstationer, borgmästares residens och andra maktsymboler och sedan ett par dagar  angrips också allt fler symboler för den franska kapitalismen. Franska varuhuskedjor som Carrefour och Casino har plundrats i flera städer som Gafsa; Nabeul, Gabez och Bizerte. De båda kedjorna får betala för Sarkozys och den franska statens trogna stöd till makten i Tunis.

Även i turistorterna vid kusten plundrar upprörda människor polisstationer och rika borgares sommarvillor. I badorten Hammamet raserades också regeringspartiets lokaler och en lyxvilla tillhörande en nära vän till diktatorn.

Här i Belgien beslutade i går reseoperatören Tomas Cook att flyga hem alla sina europeiska turister. Ett tecken så gott som något. När soldyrkare flyr stränderna då är kanske det kokta fläsket stekt.

Hittills har det tunisiska folket betalat dyrt för sin kamp. Den franska människorättsorganisationen FIDH räknade torsdag morgon till 66 döda sedan revoltens början. Må det inte ha varit förgäves.

.

Media;GP1,DN1,SVD1,DN2,GP2,GP3,DN2,DN3,SVD2,

Bloggare: Röda Malmö,Röda Lund,Vardagskrig,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Tunisien, Ben Ali, Uppror, Sarkozy, Frankrike, Diktatur,

Dela