"Den världskarta som inte visar var landet Utopia ligger är inte värd ett enda ögonkast." Oscar Wilde
Inlägg taggade Bildt
Måste svenska soldater dö i Afghanistan?
8 Nov 09
Vad väntar Reinfeldt på?
Gordon Brown och hans regering har det inte lätt med sitt krig i Afghanistan. Hemmaopinionen tål inte bilder på stupade engelsmän och sedan fem engelska soldater i veckan så gott som avrättats med kulor från en av sina ”egna afghaner” har alltfler tappat tilltron till de krigsinsatser som nu pågått i åtta långa år. I den egna nationens medvetande finns dessutom ett historiskt minne av hur det gamla brittiska imperiet flera gånger misslyckades med att erövra landet. I dag anser 64 procent av befolkningen att kriget inte går att vinna. En inställning som säkert förstärks när media nu berättar att NATO än en gång av misstag bombat ihjäl regeringstrogna afghanska trupper.
Bilden av det ”sjuka kriget” fick ännu mer skärpa efter dödsskjutningarna i Fort Hood.
I dagens Independent är förstasidesrubriken att det nu är dags för de brittiska trupperna att lämna landet. Uppmaningen kommer från Patrick Cockburn, tidningens uppmärksammade och prisbelönta korrespondent i regionen sedan trettio år. Han som så många andra menar att de gemensamma militära insatserna från NATO/ISAF vuxit över från tänkta angrepp på terrorism till ett kolonialt krig mot Afghanistans största etniska grupp, pashtunerna.
I dagens Sunday-Times avslöjas att detta redan övervägs inom den högsta militärledningen. Även om den nya strategin som diskuteras bara kallas för en reträtt. Tanken är att britterna ska ge upp allt land utanför Helmands tätorter. Armén högste befälhavare, general Sir David Richards, sägs stödja dessa planer. Det svåra tycka vara att göra detta med ”hedern” i behåll. För bland andra skulle den omskrivna och extremt utsatta basen i Musa Qala överges. Den har redan en gång förlorats till pashtunska krigare och sedan återtagits med stora förluster. En ny reträtt skulle kunna tolkas som ett svek mot de 15 engelska soldater som då dog. Som en ful rostfläck på vapenskölden…
Gordon Brown är naturligtvis informerad. Men han väntar med sitt beslut i avvaktan på vad Barak Obama ska göra när det gäller sina generalers krav på fler stridande trupper…
Vad väntar Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt på? Att svenska soldater ska behöva dö i detta hopplösa krig? Är det så tragiskt att det behövs egna stupade och därmed ökat krigsmotstånd – för att Sverige ska ta hem sin militär?
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Afghanistan, Svenska Afghanistankommittén, Fredrik Reinfeldt, NATO, ISAF
Netanyahu söker syndabockar
25 Aug 09
Israel behöver syndabockar.
Uppståndelsen kring Aftonbladets artikel har fått proportioner som visar att den israeliska regeringens reaktion inte handlar om sanningshalten i journalisten Donald Boströms historia om organhandel. 
Det finns ett märkligt och omvänt förhållande mellan högljuddheten i den israeliska inrikespolitiken och de verkliga, inte upplevda, hot som landet står inför. På Västbanken inget nytt. Den palestinska samarbetsregeringen gör allt för att motståndet mot den israeliska ockupationen ska hållas inom de ramar som Abbas lagt fast, det vill säga i praktiken fred utan avtal. På gränsen mot Libanon är det tyst som i öknen. Och på Gazaremsan hålls befolkningen instängd i ett högsäkerhetsfängelse. På ett sätt kan man säga att Israel har fått den fred det säger sig sträva efter men utan eftergifter, utan fradsavtal eller förlust av ockuperad mark.
Ändå är ropen ”vargen kommer” mer högljudda än någonsin. Tystnaden på fronten presenteras som ett hot. 
Lieberman och Netanyahu varnar regeringen i Beirut för att den är ansvarig för en eventuell attack från Hizbollah trots att det inte finns några tecken på sådan planer från dem. Lieberman lyckas med konststycket att framställa den snälla och mycket tama Fatahkongressen som ett bevis på att fred är otänkbart för lång tid framåt.
Inrikes går det inte en dag utan att israeliska och utländska NGOs attackeras och anklagas för att liera sig med terrorismen eller att indirekt försvara den. Utländska regeringar anklagas för att finansiera NGOs med antisemitisk eller antiisrealisk agenda, som Human Rights Watch och andra ”terroristkramare”.
Syftet är uppenbart. De styrande i Washington, Berlin, Paris, London, och Stockholm för delen, är mycket känsliga för kritik om antiisraelisk hållning. Just nu ökar trycket på Jerusalem, både från Vita Huset och EU, att ändra hållning i tvåstatsfrågan och för att tills vidare stoppa all nybyggnad på ockuperat territorium. Genom att dra igång ett helsikes oväsen kring påstådd antisemitism hoppas Netanyahu &Co att tvinga utlandet till fördömanden, avståndstaganden och förklaringar som försvagar påtryckningarna och gör det lättare att mobilisera den egna befolkningen till försvar av det oförsvarbara.
Aftonbladets artikel kom precis lägligt för att dra igång en ”diplomatisk kris” mot antisemitism och regeringar som inte sätter ner foten där Jerusalem önskar. Om det bara hade gällt att hitta antisemitiska artiklar i dagspressen för att dra igång en skandal var det inte nödvändigt att vänta på att Aftonbladet skulle släpa fram en gammal historia från 1992. Den egyptiska och saudiska pressen är full av vansinniga antisemitiska historier utan att Netanyahu går i taket var och varannan dag. Men en diplomatisk kris med Kairo hade inte tjänat hans syften, nämligen att avleda och försvaga trycket från USA och EU.
I media: DN1,DN2,DN3,DN4,SVD1,SVD2,SVD3,SSD1,AB1,SVD4,SVD5,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Netanyahu, Aftonbladet, Israel, USA, EU, Bildt, Antisemitism, Palestina, Gaza
Står Reinfeldt fast?
22 Aug 09
Bravo Reinfeldt !
Det är bara att buga sig. Regeringen Reinfeldt vägrar (tills vidare?) att gå den israeliska zionistregeringen till mötes och slå ned på Aftonbladets artikel om organstöld från palestinska offer för den israeliska attacken mot Gazas 
befolkning.
Det ska den ha heder för. I tider av grova kompromisser med grundläggande fri- och rättigheter, som yttrandefriheten och andra grundläggande fri-och rättigheter , är det glädjande att borgare som Reinfeldt och Bildt har gränser de inte vill eller kan (tills vidare?) överskrida.
Det är mycket möjligt att uppgifterna i Aftonbladet är felaktiga. Men so what? som det heter på svengelska. För Avigdor Libermans krav på statlig censur är mycket allvarligare än ett eventuellt övertramp i Aftonbladet. Dessutom kan man fråga sig vad skillnad det gör om vissa organ stals från oskyldiga människor som den israeliska armén medvetet slaktade med bomber och fosfor.
Den zionistiska regimen i Israel tror att den har alla rättigheter på sin sida. Den tar sig rätten att ta struptag på en hel befolkning i Gaza under förevändning att Hamas är terrorister och den fortsätter att konfiskera palestinsk jord på Västbanken, att rasera palestiniers hem i östra Jerusalem och att fördriva beduiner från sina hem i Negevöknen. Ändå kräver den att omvärlden ska buga 
och bocka och visa respekt för den zionistiska agendan.
Reinfeldt och Bildt måste nu ta steget ut och klart ta ställning för palestiniernas rättigheter eller låta protesten dö bort i diplomatins ljusskygga korridorer. Det är nog vad som kommer att ske. Tror jag.
I media: DN1,DN2,SVD1,SVD2,AB1,GP1,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Israel, Bildt, Reinfeldt, Liberlman, Zionism,
Ny tid i Iran?
29 Jun 09
Början till slutet för Irans präster
Slut på semestern och ännu ett besök i mina hemtrakter vid Indalsälvens delta. Skitväder och inte en fiskpinne i vattnen. Jag som trodde att de skulle stå i kö i väntan på mina lurigt uppklädda beten.
Inte heller omvärlden väntade på min semesters slut utan tutade på i respektlös full fart framåt. I Iran drog miljoner fram på gatorna i protest mot prästregimens manipulering av valresultatet under slagordet – Ned med diktaturen. Minnena från revolutionen mot shahen 1979 flöt upp i mitt och mångas medvetande och hopp föddes att det äntligen är slut på prästerskapets förlamande grepp om landet.
För prick trettio år sedan var jag utrikesjournalist på tidningen Internationalen och följde som första uppgift vad som skedde i Iran. Varje morgon vid åttatiden passerade jag tidningskiosken på Centralen för att köpa franska Le Monde, som var den suveränt bästa tidningen i väst vad gällde ayatolla Khomeinis återvändande till Iran och shahens fall. Då fanns inte Internet och det var ett helvete att skaffa sig färsk information. I varje nummer av Internationalen fyllde jag många spalter om den senaste veckans mobiliseringar mot shahens envåldsdiktatur. Jag insåg att det var en revolution som ägde rum men i vissa vänsterkretsar kallades jag för ayatolla Åsman, på skämt av vissa på allvar av andra. De förstod inte att det var en verklig revolution som ägde rum eftersom de bara såg till de religiösa förtecknen.
Sett utifrån kan skeendet i dagens Iran synas enkelt-det är demokrati som står mot prästerskapets förtryck. Men skenet, speciellt som det presenteras i vissa media, bedrar säkert. Revolutionen i Iran 1979 och utvecklingen de gångna trettio åren fram till dagens massmobilisering och revolt mot systemet är en mycket komplicerad process, som jag långt ifrån gör anspråk på att förstå i sin helhet. Vissa ideer och slutledningar ger jag mig ändå på.
Miljoner och åter miljoner marscherade 1979 mot shahen
- Av de kandidater som Väktarrådet tillät ställa upp i valet var ingen emot den islamska republikens grundbult, att makten ligger i prästerskapets händer och den absoluta makten i « guds ställföreträdare » ayatolla Ali Khameneis händer. Ändå ligger uppenbarligen högt uppsatta religiösa ledare i luven på varandra. Det verkar som att den stenrike Rafsanjini och de besegrade presidentkandidaterna anser att den nuvarande presidenten Ahmadinejad och « revolutionsguiden » Khamenei leder republiken in i en ekonomisk och politisk återvändsgränd som sätter republikens framtid på spel. Därför har oppositionskandidaten Moussavi med Rafsanjanis stöd ställt sig själv i spetsen för de massiva protesterna och till och med manat till fortsatt mobilisering efter att ayatolla Khamenei brännmärkt demonstranterna som imperialismens verktyg och förbjudit alla demonstrationer. Det är naturligtvis ett högt spel som kan spräcka regimen uppifrån och ner.
-Slagordet « Ned med diktataturen» fanns överallt i de enorma demonstrationer som följde på valet. Det kan bara tolkas som att miljontals medborgare i landet inte längre accepterar det islamska ledarskapets legitimitet. De har helt enkelt fått nog av åsiktsförtryck, bigotteri, godtycklig rättvisa, ideologisk likriktning, utbredd korruption och ekonomiskt förfall. Men efter 30 år av religiöst styre, utan sekulära politiska alternativ, ser den majoritet av befolkningen som är född efter 1979 års revolution, inga klara alternativ till den islamska republiken. Därför kunde Moussavi, trots sin roll i den religiösa hierarkin, bli en symbol för krav på demokratiska fri- och rättigheter, en symbol för den ungdom som lider under det religiösa bigotteriet och en symbol för kvinnors krav på jämlikhet i samhället.Den kanske viktigaste konsekvensen av valet och de efterföljande protesterna är att ayatolla Khamenei spelat bort sin roll som en över alla stående, allsmäktig domare i religiösa, militära och politiska spörsmål. Genom att totalt sluta upp bakom Ahmadinejad kan ingen längre se honom som en opartisk ledare med bara den islamska republikens bästa för ögonen. I stället fyller han nu till fullo rollen som förtryckets främsta representant och ropen om « död åt diktatorn » riktas inte längre bara mot Ahmadinejad utan lika mycket mot honom själv. Enligt rykten försöker redan Rafsanjani som är ordförande i Expertrådet (som tillsatt ayatolla Khamenei) att mobilisera de två tredjedelar av rådets medlemmar som behövs för att tillsätta en ny « revolutionsguide ». I Rafsanjanis ögon riskeras hela regimens existens om Khamenei tillåts sitta kvar och härska som vilken ordinär diktator som helst. När mystiken kring revolutionsguidens gudomliga roll skingras kan hela prästerskapets politiska roll i samhället sättas ifråga. Det finns inte med på Rafsanjanis och Moussavis önskelista.
Ahmadinejad beskyddas av regimens milis.
-Ahmadinejads och ayatolla Khameneis fanatiska falang inom prästerskapet har sitt främsta stöd bland djupt religiösa människor i städernas fattigkvarter och på landsbygden. Ahmadinejad kom till makten med löftet att slå ned korruptionen och att lägga oljepengarna på de fattigas köksbord. I västliga media framställs det ofta som mutor och röstköp. Men det går inte att förneka de sociala program som han infört har förbättrat de materiella villkoren för de fattigaste. Protesterna mot valfusket och kraven på frihet bärs i första hand upp av universitetsstudenter, välutbildad och relativt välbärgad stadsbefolkning samt arbetare i större industrier som bilfabriken Khodro med 60 000 anställda.Men att det är de fattigaste i samhället som stöder Ahmadinejad är absolut inget argument för att tveka i stödet till oppositionens krav på rättvisa och frihet. Tvärtom, endast en seger för de demokratiska krafterna kan befria det iranska samhället från prästerskapets politiska diktatur.
-I väst ställs krav på att USA, EU och FN ska agera med hårda tag mot ledarna i Teheran. Men vi ska ha klart för oss att allt som kan uppfattas som en sanktion eller bestraffning av Iran bara blir en snara om halsen på den demokratiska oppositionen. Varken USA eller EU har den historiska relation med Iran som krävs för att ge effektiv hjälp till de demokratiska krafterna. Alla i Iran vet vilken roll CIA spelade när Mossadeq störtades 1953. Alla vet också att USA stödde Sadam Husseins blodiga angrepp på Iran 1980. Bara du och jag kan med vår solidaritet stödja alla progressiva krafter i Iran. Barack Obama, Javier Solana eller vår egen Carl Bildt kan bara bidra till att isolera dessa krafter.
I Media: DN1,DN2,SVD1,SVD2,SSD1,ETC,SVD3,SVD4,SSD2,DN3,
Bra bloggar: Svensson,Röda Malmö,Esbati,Motvallsbloggen,Dagens Internationalen,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Iran, USA, EU, FN, Bildt, Solana, Obama,
Öppna Guantanamos portar
24 Jan 09
Släpp fångarna
Barack Obamas beslut att stänga fånglägret i Guantanamo får stora rubriker i världspressen. Det hyllas som ett bevis på att Obama redan första dagen i sitt ämbete börjar uppfylla sina löften. Därför är det intressant att läsa den amerikanska pressen och se vad som verkligen kommer att ske med de cirka 250 fångar som fortfarande sitter inlåsta.
Kom ihåg att ingen av dem har inför domstol anklagats för brott. Ingen av dem vet vad de anklagas för och ingen av dem har haft rätt att ta del av det « besvismaterial » som den amerikanska rättvisan säger sig sitta inne med.
Den stora frågan, som exempelvis New York Times ställer, är vart de ska föras. För att stänga Guantanamo är inte liktydigt med att fångarna kommer att släppas. I stället förs diskussionen i vilket fängelse de kan placeras. Flera delstatsguvernörer har redan sagt att de inte vill ha någon av dem till sin egen stat. De kommer enligt guvernörerna att skapa risk för « terroristattacker » mot delstaten. Någon föreslår till och med att det gamla ö-fängelset Alcatraz, som numera är turistpark, ska ta emot dem. Förvirringen är kort sagt stor. Och för det fåtal av de 250 som kommer att släppas frågar man sig vilket land de kan lämnas över till.
Finns det något land berett att ta emot dem ? I samband med det fick häromdagen Bild och Billfors kritik av vissa riksdagsledamöter för att de inte redan erbjudit USA hjälp med att ta hand om några av dem.
Tänk efter en kort stund så kan du inse hur absurt detta är.
Krigsförbrytaren George W Bush, tillsammans med krigsförbrytarna Dick Cheney och Paul Wolfowitz gjorde allt för att dessa fångar inte skulle få en normal rättslig prövning. De skapade hemliga CIA-fängelser där de kunde torteras av villiga diktaturer. De satte dem i Guantanamo för att de inte skulle omfattas av amerikansk lagstiftning. Lagar ändrades så att Genevekonventionen kunde rundas. Andra lagar antogs för att göra tortyr rumsrent.
Och nu frågar sig Vita Huset och amerikanska media om det finns länder som kan ta hand om fångarna. Varför kan inte USA självt ta hand om dem ? Jamen, vi kan inte ha farliga « terrorister » gående fria i våra städer, antyder media. Om de släpps fria betyder det att myndigheterna inte ens har bevis nog för att bevisa stöld av en glasspinne, mycket mindre « terrorism ». Många av de som togs till fånga i bland annat Afghanistan var offer för angivare som kunde inkassera några dollar. Andra råkade bara befinna sig på fel plats vid fel tillfälle. För det har de passerat sju år i fängelse utan att anklagas eller ställas inför rätta.
Risken, ur amerikansk synpunkt, att några av dem på nytt tar upp vapen finns ju. Men hur många beväpnade galningar går det inte redan omkring på USAs gator ? En del av dem fria efter att rättsliga procedurfel begåtts. So what ? Om kamp « mot terrorismen » betyder att alla mänskliga rättigheter kan sättas åt sidan, vem blir då den största terroristen ?
Nej släpp alla fångarna fria. Låt dem själva välja ett land de vill bosätta sig i. För alla som inte hittar en fritt vald fristad är det de amerikanska myndigheternas skyldighet att ge dem en plats i USA.
I media:NYT,DN1,DN2,SVD1,AB1,Dagens Arena,
Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Obama, Bildt, Guantanamo, Tortyr,
Direkt från Gaza: Så blir barn till änglar
6 Jan 09
Vare sig ”Stilla Natt”
eller frid i det ”Heliga landet”
I mitt första bloggfönster efter långhelgen återger jag italienaren Vittorio Arrigonis berättelse om hur barnen blir till änglar i de ghetton som Israel skapat på den lilla strandremsa som vi kallar för Gaza. Det är en intensiv och gripande skildring direkt från striderna i Gaza Citys gränder och bostadskvarter. Arrigoni berättar både om bombkrevader och operationsbord med amputerade ben och barn som blivit till köttslamsor. Han är inne i helvetets förgård.
Sent i går kväll, när jag var färdig med översättningen, gick jag ut i skogen för en längre runda med hunden. Allt var täckt med rimfrost. Både de ståtliga furorna, de buskiga smågranarna och all björksly som sticker upp i gläntorna. I den kalla, klara arktiska luften trollade halvmånen fram skimmer, glimmer och glitter överallt. Med stjärnhimlens lysande broderier som valv över oss. Bäcken som porlade vilt så sent som i förrgår hade frusit till tystnad. Det enda jag och min Freja hörde var en råbock som skällde och brålade. Men inte ens här gick det att släppa tankarna på Arrigonis drama eller över de bilder som i vardagsrummet hela tiden rullar från Aljazeeras TV-kanal. Jag funderade över hur det nu kunde vara med stridslarmet i Palestina – det är vare sig ”Stilla natt” eller frid i det ”Heliga landet” – och det kändes som en ynnest att kunna få leva i detta lugn och att kunna få andas in denna fridfulla natt.
Men när vi har möjlighet och när vi kan måste vi göra allt för att stödja det palestinska motståndet!
När barn blir till änglar
Artikeln är nerskriven av Vittorio Arrigoni och publicerades först i den italienska vänstertidningen Il Manifesto. Arrigoni är på plats i Gaza och aktiv i International Solidarity Movement som är engagerat i ett brett hjälparbete för utsatta palestinier. Både på Västbanken och Gaza. Arrigoni liksom många av hans kamrater bloggar hela tiden om sitt arbete och sina upplevelser från det helvete Israel har bombat fram på Gazaremsan: www.palsolidarity.org/
De senaste dagarna har jag varit I Jabilia, Bet Hanun, Rafah och Gaza City. Platser som nu finns på min egen karta över helvetet. Vad än den israeliska militären säger, vilket experterna på desinformation i Europa och USA återger likt papegojor, vad de än säger, så har jag dessa dagar varit ögonvittne till bombningar av moskéer, skolor, universitet, sjukhus, marknader och mängder med civila byggnader.
Den medicinskt ansvarige för sjukhuset Al Shifa har bekräftat att han fick ta emot telefonsamtal från IDF, den israeliska armén, där man gav honom order om att evakuera sjukhuset eftersom det skulle attackeras med en skur av missiler. Men sjukhusledningen vägrade att ge efter för hoten ( Se fotnot 1 ).
Egentligen skulle jag sova nere vid hamnen, fast vi inte har kunnat sluta våra ögon de senaste fyra dygnen, men varje natt bombas den oupphörligen. Där hör man inte längre ambulansernas sirener, i sina förtvivlade utryckningar, eftersom det inte finns kvar en endaste levande själ. Alla är döda och där får man känslan av att gå in på en kyrkogård efter en jordbävning. Det hela känns som en onaturlig katastrof, som ett utbrott av hat och cynism, vilket likt smält bly förintar människornas kroppar ( fotnot 2 ). Helt emot vad de sagt så förenar katastrofen alla palestinier. Den för dem samman till en enda enhet. Det här är folk som kanske inte skulle ha hälsat på varandra tidigare, eftersom de tillhört olika politiska fraktioner i opposition till varandra.
Bomberna strömmar ner från skyn som regn. Från tiotusen meters höjd. Du kan vara säker på att de inte gör någon skillnad mellan om det hänger en flagga från Hamas eller en från Fatah från din fönsterbräda. Dom är inte ens mindre explosiva om du är en italienare. Det finns ingen kirurgisk precision när det gäller militära operationer. När Israels flyg och krigsfartyg bombar är det bara läkarna som får göra kirurgiska ingrepp. Utan att tveka måste de amputera ben och armar till stumpar – fast de skulle kunna ha räddats. För det finns ingen tid, du måste rusa, och den tid det skulle ta att behandla ett svårt skadat ben, kan betyda döden för nästa patient i tur, som väntar på en blodtransfusion. Bara på sjukhuset i Al Shifa finns det 600 patienter med mycket kritiskt tillstånd, samtidigt som det bara finns 29 respiratorer.
Man har brist på det mesta. Framförallt utbildad personal. Vi var också uttröttade. Inte så mycket på grund av de sömnlösa nätterna utan mest på grund av apatin och medlöperiet från regeringarna i Väst. I grunden Israels medbrottslingar. Av dessa skäl beslöt vi i går natt att en av våra båtar från ”Free Gaza Movement” skulle lämna Larnaca på Cypern, lastad med medicinsk personal och tre ton medicin. De skulle ha anlöpt här i morse – men jag väntade förgäves. Båten blev infångad av elva israeliska krigsfartyg nittio sjömil från Gaza och dessa försökte sänka den på internationellt vatten. De rammade vår båt tre gånger med ett maskinhaveri och en läcka i skrovet som följd. Av ren tur är besättningen och passagerarna i livet och de har lyckats att få in båten tilll en libanesisk hamn.
Alltmer frustrerade över den ”civiliserade” världens tystnad kommer mina vänner snart att göra ett andra försök. De har redan hunnit lsta om medicinen från vår skadade bår, ”Värdigheten”, till en annan båt som nu är färdig att avsegla direkt till Gaza.
Vi är övertygade om att Israels kriminella kraft, när man trampar ner mänskliga rättigheter och internationell lag, aldrig kommer att nå samma styrka som vår beslutsamhet när det gäller försvaret av mänskliga rättigheter. Många journalister som intervjuar mig, frågar om den humanitära situationen för palestinierna i Gaza, ungefär som om problemet bara handlar om mat, vattten, elektricitet och brist på bränsle. När det i själva verket handlar om den stat som orsakar allt detta. Den stat som stänger gränserna och bombar Gazas el- och vattenkraftverk.
Det är ändlösa köer till de få bagerier som fortfarande har sina fönster halvöppna. 40 – 50 människor skuffas om att få tag på det sista brödstycket. En av bagarna, Ahmed som är en av mina vänner, berättade om sin stora fruktan under de senaste dagarna. Han är mer rädd för en pöbel än för bomberna. Bråk har redan exploderat utanför hans butik. Förut var polisen ute för att hålla ordning, men nu kan man inte se en enda uniformerad polisman i hela Gaza. En del gömmer sig. De andra ligger alla begravda två meter ner i marken. En del vänner till mig ( Fotnot 3 ).
Här var ännu en massaker på barn i Jailia. Två unga bröder, träffades av en israelisk bomb, när de åkte med sin åsnekärra. Det här är bara en stillbild av den historiska tragedi som vi tar del av varje minut, varje timma, samtidigt som vi förlorar vänner, bröder, släktingar. Stridsvagnar, attackflygplan, droner, Apachehelikoptrar. Världens största och mest vildsinta krigsmakt anfaller ett folk, vilket som på Jesus Kristus tid, har åsnor som sitt viktigaste transportmedel.
Under den tid jag skriver, har 55 barn. enligt Al Mizan, ett centrum för mänskliga rättigheter, varit utsatta för bombangrepp. 20 är döda och de övriga svårt skadade. Israel har förvandlat palestiniernas sjukhus till fabriker för änglar och inser inte hur mycket hatsom skapas i Palestina och i resten av världen. Utanför mitt fönster hör jag dånet från nya explosioner och förstår att de löpande banden i ängelfabrikerna fortsätter att spotta fram nya änglar…
För resten av mitt liv kommer de här små, sönderslitna och amputerade kropparna, vars liv släktes redan innan de kunde gå i blom, att vara en återkommande mardröm. Att jag fortfarande kan hitta kraft nog för att berätta om hur deras liv släcktes beror bara på att jag vill skapa rättvisa för dom som inte längre har en röst, kanske till hjälp för dom som inte kunde höra.
Förbli mänsklig
Vittorio Arrigoni
1. Israel hävdar att den palestinska milisen ”gömmer sig bland civila”. Inte minst då i bunkrar under sjukhusen. Den egna militären menar tydligen att moståndsmännen ska ställa upp sig i kolonner ute i öknen, så att mördarna i sina amerikanska F16-plan, däruppe på tiotusen meters höjd, ska kunna träffa rätt med en gång…
2. Här syftar Arrigonis metafor med ”smält bly” på det vidriga namn Israel har gett sin massaker. Nämligen ”Gjuten bly ”. Där man tänker på den egna ståndaktigheten ( den ståndaktiga tennsoldaten ) och all den bly som används till den dödande ammunitionen, till granaterna och till bomberna.
3. Under det första överraskande bombanfallet riktade Israel enbart in sig på Gazas poliskår. Inte på de olika miliserna. Hundratals ordningspoliser dödades. Syftet var uppenbart att skapa socialt kaos och misär.
Läs även andra bloggares åsikter om Politik, ekonomi, Gaza, Israel, Palestina, Israels bombkrig, regeringen, Reinfeldt, Bildt, Sahlin,
I pressen: AB1,DN1,DN2,SVD1,SVD2,SDS1,SDS2,
Andra bloggare:Jinge,Rawia Morra,Röda Malmö,Svensson,Esbati,
Carl Bildts hårda paket till Barak Obama
7 Nov 08
”Obama kommer att bomba
skiten ur mer människor
i Afghanistan”
Åsa Linderborg i Kanal 5
I väntan på fler amerikanska bomber…
I Kanal 5:s valvaka i veckan, som jag ”snubblade över” vid ett snabbt kanalbyte sa hon vidare att Obama ”sannerligen inte är någon fredsapostel”. Ett uttalande som kanske fick en del att haja till. Hon hade naturligtvis en mer sammansatt syn på den man som kom att väljas till USA:s nästa president. Men detta skarpa inlägg var en bra påminnelse om Obamas åsikter i sak när det gäller Afghanistan. Fakta som uppenbart Lars Ohly missat när han uttalade sig om valresultatet. I Svenska Dagbladet menade han att det nu var ”ett slut på åtta års elände för USA och världen”. ”Nu får vi en president som är mindre aggressiv i utrikespolitiken”, tillade han. Som vänsterpolitiker är karln fullständigt förvirrad. Visst segern för Obama var en triumf för framförallt den svarta minoritetens långa kamp för jämställdhet. Man kan säga att den Amerikanska revolutionen äntligen fullbordats genom att den borgerliga demokratins princip om lika rättigheter för alla nu är verklighet även när det gäller dess högsta ämbete. Valsegern är ett fantastiskt steg. Abraham Lincoln upphävde slavsystemet 1863. På sextiotalet, hundra år senare fullbordades denna demokratiska kamp av den svarta medborgarrättsrörelsen. Med familjen Cosby på åttiotalet fick de svarta jämlikhet i TV-rutan – nu i det tjugonde seklet är en svart man president.Återstår demokratiska rättigheter för homosexuella!
Slavar i South-Carolina
Att glädjas över detta är en sak. En bra sak. Som vi hyllat här på vår blogg. Men som Obama sa till McCain – ”Det gäller att kunna hålla två bollar i luften samtidigt”. För en helt annan och bedräglig historia är att rakt av påstå att ”eländet skulle vara över” och att ”USA skulle få en mindre aggressiv utrikespolitik”. Det förra är inte sant. Eländet för USA:s arbetande människor kommer att bli värre. Recessionen sätter sig fast och kan sluta i en långvarig depression. När det gäller utrikespolitiken är det ytterst osäkert hur USA:s härskande klass kommer att reagera på att dess roll har degraderats under de senaste decennierna. Vad vi vet är att Pentagons militärer inte stod till val – inte heller Wall Street – och att USA snarast har ökat sitt försprång när det gäller militär teknologi. Att de ekonomiska och ideologiska resurserna för nya krig har minskat efter Bush`s ökenfärd i Irak betyder inte att vi på något sätt kan utesluta nya militära aggressioner. Just när det gäller Afghanistan vill Obama öka de egna och andras truppinsatser. Han vill helt enkelt bomba skiten ur mer människor. I går dödade amerikanskt flyg fyrtio, civila (!), bröllopsgäster i Kandahar och med en ökad krigsinsats kommer sådana övergrepp bara att bli fler.
Enligt TV Rapports sändning i går vill den svenska regeringen vara först med att charma Obama. Ett regeringsförslag till riksdagen om att utöka mandatet från 600 soldater till 855 svenska soldater sägs vara på väg. Carl Bildt har förberett det hela genom att i veckan ha flugit runt ett varv över Afghanistans bergmassiv och då lärt sig en del om landet. Han ger mer än gärna ett hårt paket till den nye amerikanske presidenten. Han vill visa att svenskt stål fortfarande kan bita. Antalet officerare som ”utbildar” Karzais soldater ska öka från 10 till 50 och då ska vi komma ihåg att dessa soldater i praktiken ingår i direkt stridande förband. Vidare ska ett svenskt Herculesplan stationeras i Mazar-e-Sharif. Dess väldiga lastutrymmen ska då stå till förfogande för Sveriges partner i den Norra Alliansen: Abdul Rashid Dostum. Krigsherre, klanledare, knarklord och massmördare. Rapport berättade vidare att avancerade sjukvårdshelikoptrar ska kunna stötta de svenska trupperna.
Bildts verklige partner i Afghanisstan. Klanledaren
Abduk Rashid Dostum
Den kraftiga upptrappningen av de svenska militära insatserna borta i Afghanistan ställdes i går i bjärt belysning av en dödsolycka i våra egna fiskevatten utanför Karlshamn. En finsk fiskare drunknade i sitt nät, förmodligen därför att den enda svenska räddningshelikoptern tillfälligt tagits ur drift. Den svenska militären var av annan orsak i luften med en helikopter, men är av ekonomiska skäl inte med i nödropssystemet. Hjälpinsatserna har privatiserats och sköts av Norrlandsflyg, som bara har en helikopter på plats och denna hade nu fel på en luftdatorkomponent.
Detta hela är enbarmligt. Svensk trupp strider i Afghanistan bara för att regeringen vill visa lojalitet med USA. Till sin hjälp har de redan nu sjukvårdshelikoptrar som naturligtvis i stället borde ha varit på plats i Hanöbukten.
Ett annat absurt inslag var att det i går skottskades två danska militärer i en hemlig övning utanför Karlsborg. Förmodligen första gången sedan freden i Roskilde som soldater under Dannebroggens fana föll på svensk jord. I striderna deltog från svensk sida soldater från Särskilda Skyddsgruppen (SSG). Det verkade troligt att man samövade för att tillsammans kunna skjuta skiten ur folk i Afghanistan. De danska soldaterna där i detta plågade land har nyligen klagat över att de inte får skjuta på fienden lite mer offensivt.
När frågan kommer till riksdagen blir det sanningens minut både för Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Den heta regeringsfrågan kommer att bli kokhet.
Här en video både för Eriksson/Wetterstrand och Ohly.
”Bombs over Afghanistan”:
Läs även andra bloggares åsikter om Politik, ekonomi, Afghanistan, USA, Obama, Barak Obama, Carl Bildt, Åsa Linderborg, Lars Ohly, Vänsterpartiet, miljöpartiet, regeringen, Svenska försvaret
Carl Bildt: FRA,fula fiskar,fiskare och fiskaffärer…
22 Sep 08
FRA ska övervaka hela folket. Tråla all e-information….
Under veckan som gick vi fick se ett häftigt gräl mellan Carl Bildt och SVT:s chef Morgan Olofsson om vad den förre egentligen sagt om FRA och Sveriges samarbete med diktaturer i Rapportredaktionens dokumentär: ”FRA-tre bokstäver som skakade Sverige”. Nu har Morgan Olofssons fått backa, i den semantiska delen, alltså det faktum att Bildt kanske inte avsåg FRA utan bara den svenska säkerhetstjänsten i stort när han sa att Sverige köper och säljer information i lag med diktaturer.
Men samtidigt beklagar Olofsson att den semantiska frågan fått skymma avslöjandet att en regeringsrepresentant öppet sagt att Sverige samarbetar med diktaturer. Alltså att det sker byten, köpslagan och handel med svensk säkerhetsinformation med allsköns diktaturer.
Kanske fångar man då en ful fisk…
Vad Bildt menat är att FRA bara fångar fula fiskar, kanske i form av e-mejl från en politisk flykting som kommit till Sverige från diktaturens Egypten. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, MUST, lämnar sedan över dessa till Egyptens Central Security Forces ( för säkerhets skull med 350 000 anställda! ). I utbyte kanske MUST sedan får veta mer om de svenskpalestinier som reser till Gaza.I nformation som sedan svenskarna säljer till diktaturens Jordanien och som tack för en klapp på hjässan från CIA…
Att FRA övervakar alla svenskar, alltså fiskar information, är ingenting att oroa sig för eftersom det är MUST som sedan säljer den.
Är det någon som känner sig tryggare efter detta klargörande?
Som sedan MUST säljer över disk till någon diktatur…
I pressen:
Läs även andra bloggares åsikter om FRA, Politik, Carl Bildt, Bildt, Alla dessa dagar, MUST, säkerhetstjänst, Egypten, Jordanien, Bush, CIA, USA
Därför mördades Folke Bernadotte
16 Sep 08
I dag bloggar Carl Bildt om den finansiella härdsmältan. Hans slutsats blir: ”Det är plågsamt när det sker - men med all sannolikhet hälsosamt i det längre perspektivet”. Så cyniskt skriver bara en människa som överhuvudtaget inte kan föreställa sig att komma i närheten av den kommande massarbetslösheten. Han raljerar också lite lätt om att börsinfarkten säkert kommer att påverka ”minglet i riksdagen” och om att vi nu går in i ”en krävande tid som ställer krav på kvalitet också i politiken”…
Vi minns Folke Bernadotte
genom att aldrig
glömma hans mördare
Folke Bernadotte 1895 – 1948.
I bloggen erinrar sig Bildt också avrättningen i Jerusalem av Folke Bernadotte för sextio år sedan. Riksdagen hedrar på samma sätt i morgon Bernadottes minne och då framförallt hans djärva och lyckade insats med ”De vita bussarna” för att rädda judar och andra förföljda från nazisternas dödsläger.
Ett hjältemod som är värt att hedra. Men det är naturligtvis ingen tillfällighet att Bildt eller många andra i dag glömmer att berätta vilka Bernadottes bödlar var och varför han dog.
Folk Bernadotte arbetade sin sista tid, 1948, som FN:s medlare i Palestina och som sådan stod han i vägen för de sionistiska terrorgrupper som genom massakrer på palestinier hade inlett det erövringskrig som möjliggjorde den sionistiska statsbildningen Israel. Den 17 september, då för sextio år sedan, 17 30. blockerade en jeep Bernadottes trebilsfölje som rullade genom Jerusalems gamla stadsdel, Katamon. Fyra terrorister från Sternligan, under ledning av Meshulam Markover, trängde sig sedan fram mot den bil där Bernadotte och hans adjutant Sérot satt och avrättade bägge två med k-pistsalvor. Bernadotte dog för sex kulor. Sérot för arton skott. I den skandalösa rättprocess som följde fälldes ingen från Stern-ligan för mordet. Några förklarades skyldiga till medlemskap i terrorgruppen när den ”gjort sitt”. Men de benånades omedelbart av premiärminister David Ben Gurion.
Sternligan och dess systerorganisation Irgun, liksom kärnan till dagens israeliska militär, Haganah, arbetade alla för ett Stor-Israel som också skulle innefatta dagens Västbanken och Jordanien. Målsättningen om en oavbruten judisk expansion i regionen blev också till den ständigt bakomliggande strategin för den israeliska statsbildning som för sextio år sedan utropades på ockuperad palestinsk mark. En strategi som under sina sextio år har skapat sex krig. Det senaste var Israels bombkrig mot Libanon.
Irgun-affisch samt resterna av Kung Davids hotell.
”Realities on the ground”, alltså bosättningar och demografisk utveckling i regionen, har de senaste två åren tvingat fram en strategisk kursändring från de etablerade sionistiska partierna sida. En majoritet av det etablerade judiska politiska etablissemanget verkar idag för en tvåstatslösning. Man har helt enkelt insett att ett Stor-Israel, som även innefattar Västbanken och Gaza, på sikt leder till att den judiska befolkningen hamnar i en minoritetsställning och att detta med sionistisk logik om en ren judisk stat tvingar fram än värre apartheidlösningar från Israels sida.
Livni hyllas med amerikansk flagg.
Inte minst Israels utrikesminister Tzipora Malka Livni som nu tippas som en trolig efterträdare till mutkolven Olmert, har signalerat att hon till hundra procent vill kämpa för ett rent judiskt Israel. Så många som möjligt ska avskiljas från denna utökade statsbildning för att i stället fösas ihop i vad som blir ett palestinskt Bantustan.
Arvet från Folke Bernadottes mördare lever i dag vidare hos huvudkrafterna i israelisk politik. Om än under helt andra förutsättningar och i en av Bildt och andra, framförallt USA, mer erkänd och etablerad form. Terrorgrupperna kallas nu för israelisk militär…
Tzipora Livins bakgrund är i säkerhetstjänsten Mossad och bägge hennes föräldrar var aktivister i terrorgruppen Irgun. Blir hon ny israelisk premiärminister lär tempot säkert öka för att få till stånd ett försök till en ny och utvidgad statsbildning.
Självklart är Bildt medveten om den mörka fond som kan komma att skönjas när Bernadotte nu hedras sextio år efter sin avrättning. Därför skriver han heller ingenting om vare sig bödlarna eller om syftet med de sex kulor som då genomborrade greven av Wisborg…
I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,DN1,
Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Bildt, Bildts blogg, Carl Bildt, börskrasch, Israel, Folke Bernadotte, Sternligan, Irgun, Palestina, Bush, Nazityskland
Har Carl Bildt ”gått i barndom”?
28 Aug 08
- Som man bäddar
får man ligga
Har Carl Bildt ” gått i barndom”? Ja, mycket talar för det. I sin bleka blogg, ”Alla dessa dagar”, lägger han som utrikesminister ut ett inlägg om sin syn på Sveriges relation till Ryssland:
− Jag hör på radion att Rysland är irriterat på den linje vi har tagit mot det ryska agerandet.
− Som man bäddar får man ligga.
Men det Bildt skriver i bloggen stämmer inte med vad som sändes i radion. Rysslands ambassadör i Stockholm, som intervjuats av Ekot, är inte irriterad. Det är Sveriges Radio som drar den slutsatsen. Ambassadör Michail Skupov tycker däremot att Bildt är ”osaklig” när han jämför Rysslands agerande i Georgien med nazisternas ockupation av det tyskspråkiga Sudetområdet i Tjeckoslovakien. Skupov påpekar också att Bildt aldrig kommenterat Georgiens överfall på den sydossetiska huvudstaden Tskinvali. När ambassadören till sist får frågan om hur han ser på Bildts jämförelse, svarar han kort och gott att han ”inte vill använda några starka ord”.
Mer än så var det inte. Men Bildts barnsliga kommentar drar ändå rätt slutsats. Som man bäddar får man ligga! Men den ryske björnen har uppenbart bäddat ordentligt och sover gott. När USA och Bildt domderar om att isolera Ryssland kan det paradoxalt nog innebära att den ryske björnen just får lugn och ro i sitt revir. Som Boris Kagarlitsky skriver på Z-nets hemsida så skulle exempelvis ett beslut från väst att blockera Rysslands inträde i världshandelsorganisationen WTO bara bespara ryska industri från mer konkurrens. Framförallt nu när världsmarknaden rister rejält. Sak samma med ett eventuellt beslut från NATO ( något som Bildt och Sverige redan klubbat på sitt håll ) att vägra samköra en del övningar med ryssarna. Det skulle bara spara en massa kostnader för den ryska militären. Washington och London har också hotat med att undersöka de ryska rubelmiljardärernas tillgångar i de egna bankerna. Som socialist tycker givetvis Kagarlitsky att detta är en bra sak. Det kan ju sprida ljus över vilka och hur stora tillgångar som dessa miljardärer rövat från den ryska staten.
Den ryska björnen sover gott. Men Bildt har uppenbart gått i barndom. Han fäktar med sitt träsvärd till blogg och drömmer kanske om att en svensk korvett ska ta sig in i Svarta Havet, anlöpa hamnstaden Poti, för att där slå ut de förskansade ryssarna. Carl Bildt skulle då bli den som åt svenskarna klarade av den blodiga vedergällningen för Poltava.
Målning från slaget vid Poltava 1709 där svensken förintades av ryssen. En
mardröm som uppenbart plågat Carl Bildt under hela hans politiska gärning.
I pressen: DN1,DN2,DN3,DN4,SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,Sydsvenskan1,Sydsvenskan2,
I bloggvärlden: Svensson,Jinge,
Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Georgien, Carl Bildt, Bildt, MUF, Ryssland, Sydossetien, Abchasien, EU, flyktingar, Alla dessa dagar, utrikesminister, USA
Senaste kommentarer