"Den världskarta som inte visar var landet Utopia ligger är inte värd ett enda ögonkast." Oscar Wilde
Inlägg taggade Besancenot
Franska protester mot pensionsreformen
29 Okt 10
Ingen vila på sjunde dagen.
.
I går protesterade än en gång arbetare och ungdomar mot den pensionsreform som de alla uppfattar som orättvis och ett slag under bältet på den arbetande befolkningen. Det var den sjunde nationella mobiliseringen på kort tid. Miljontals fransmän har sagt Nej till president Sarkozys motreform som förlänger pensionsåldern från 65 till 67 år, med möjlighet att ta ut förtidspension från 62 år i stället för 60 son gällt tills nu.
.
Pensionen(Retraite) är bra! Offensiv är bättre!
.
I går var det betydligt färre deltagare i demonstrationerna och procenten strejkande i transportsektorn och bland de offentligt anställda var också lägre jämfört med protestdagen 19 oktober.
Vad betyder det? Är det bara en paus i motståndet mot reformen eller kan Sarkozy höja mungiporna till hälften. Svaret ligger antagligen någonstans mittemellan. Det är en nedgång men den djupa vreden mot Sarkozys högerpolitik finns kvar och det råder inte en utbredd besvikelse och känsla av nederlag.
-Den som kämpar kan förlora, men den som inte kämpar har redan förlorat, sa Bertolt Brecht en gång.
-Ingen vet vad som händer nästa vecka. Men arbetarklassen har i alla fall sträckt på sig, sa en CGT-akivist i Annecy till dagstidningen Le Monde.
Orsakerna till den minskade mobiliseringen i går är flera:
-Det finns ett antal som deltagit i protesterna men som nu anser att de inte tjänar något till eftersom lagen röstats igenom av Senaten och Nationalförsamlingen. De är fortfarande arga motståndare till ’reformen” men ser för tillfället inte hur kampen kan fortsätta.
.
I går saknades ungdomen i demonstrationerna. Kommer den tillbaka 6 november?
.
-Ungdomen saknades i gårdagens demonstrationer. Orsaken är väldigt enkel – det är skollov den här veckan. Högern har försökt anklaga Socialistpartiet och vänstern i allmänhet för att ”locka ut” ungdomen på gatorna i en strid de inte har något med att göra. ”Elev i dag – arbetslös i morgon – pensionär i övermorgon” svarade ungdomen på plakat som funnits med i många demonstrationer och visade att de kan tänka för sig själva. Därför är det för tidigt att säga hur ungdomen kommer att delta i framtida aktioner, exempelvis den 6 november – nästa protestdag organiserad av fackföreningarna.
-De fackliga organisationerna har visat att de söker en ”bakdörr” för att avsluta den öppna kampen på gatorna. Det gäller speciellt fackföreningen CFDT, vars ordförande François Chérèque häromdagen i TV sa att det var dags att förhandla om jobben för de unga och äldre arbetslösa. Flörten uppfattades omedelbart av arbetsgivarorganisationen Medef som samma kväll sa sig positiva till ”öppningen från fackföreningarna”. Regeringen är med på ett hörn eftersom Sarkozys närmste rådgivare, ”pensionsexperten” Raymond Soubie, redan kvällen innan föreslog samma agenda.
.
Den lilla stålstaden Longwy stod i centrum för nedläggningarna i den europeiska stålindustrin under 70-talet.
.
Som parantes kan jag säga att CFDT är en fackförening som följt en märklig bana. I slutet av 70-talet stod organisationen långt till vänster om det av kommunistpartiet ledda CGT. I dag är CGT oberoende från kommunistpartiet och CFDT ligger till höger om CGT och har starka band med Socialistpartiet. Jag hade privilegiet att hösten 1978 besöka den lokala avdelningen av CFDT i stålstaden Longwy i nordöstra Frankrike där arbetarna ockuperade stålverket som hotades av nedläggning.
Här samlas aktivisterna i Radio SOS för sändning.
.
Högt över den lilla staden på en slagghög lyste en enorm neonskylt upp nattmörkret med nödropet SOS. CFDTs lokalavdelning hade också startat en piratradio som dagligen sände nyheter till stadens befolkning som alla var beroende av stålverkets fortsatta drift. För veckotidningen Internationalen gjorde jag en lång intervju med en ung kvinnlig medlem av CFDT som organiserade radiosändningarna. Då stod CFDT i spetsen för de mest uppmärksammade striderna på arbetsmarknaden. När CFDT 2003 sa ja till en försämring av pensionssystemet fullbordade organisationen sin högervridning. Slut på parentesen.
Nästa protestdag är utsatt till den 6 november. De fackliga organisationerna kan inte släppa rörelsen, även om de helst skulle vilja sätta sig ned vid förhandlingsbordet, därför att det fortfarande finns ett enormt tryck underifrån. Efter den 6 november kommer antagligen situationen att klarna. Kommer mobiliseringen att ta en ny vändning och form eller kommer de kämpande att sänka armarna?
Sarkozy och hans högerregering visar att de vädrar morgonluft. Men det finns det som talar för att de saknar gott luktsinne. Även om pensionsreformen nu antagits för att formellt göras till lag av Sarkozy den 15 november märks det att de kämpande arbetarna och skoleleverna/studenterna inte anser sig besegrade och det finns inga tecken på en bredare demoralisering.
Även inför gårdagens demonstrationer fanns det ett överväldigande stöd bland befolkningen. I en opinionsundersökning publicerad i förrgår sa hela 65 procent att de stödde protesterna mot reformen. Regeringen lurar sig själv om den tror sig kunna vända opinionen. Sarkozy och hans ministrar är djupt avskydda och vreden mot hela den franska överklassens snobbiga och föraktande attityd mot den arbetande befolkningens ekonomiska och sociala problem är djupare än någonsin.
Det blir säkerligen inte en repetition av Maj-68, inte den här gången. Men det finns andra former för social oro och kamp. Det utdragna ”maj-68” i Italien åren 1969-70 visar en möjlig modell för den kommande klasskampen i Frankrike.
.
-Vi pissar på dem och de låtsas att det regnar. Banderoll från gårdagens demonstration i Brest.
.
I förorterna som exploderade 2005 pyser det i vulkanerna. Inga av alla de löften om jobb och sociala förbättringar som Sarkozy då utlovade har infriats. Situationen är värre än någonsin och ingen ska bli förvånad om tusentals bilar inom kort på nytt kommer att lysa upp horisonten i Paris utkanter.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Frankrike, Strejker, Paris, CFDT, CGT, Pensioner
Sarkozy använder krigslag
22 Okt 10
Olivier Besancenot föreslår enat svar.
.
Frankrikes president Nicolas Sarkozy drar sig inte för att använda metoder värdig en diktator. I natt beslutade han att de arbetare som strejkar vid det strategiskt viktiga raffinaderiet Grandpuits tvångsrekryteras för att på nytt öppna kranarna i oljedepåerna. Det finns inget i fransk lag som tillåter sådana åtgärder i fredstid. Det är ett direkt brott mot den grundlagsstiftade strejkrätten.
Sarkozy åtgärd visar vilken panik som styr hans och regeringens handlande. Inte sedan Maj-68 har alla raffinaderier i landet stått stilla. Flera tusen bensinstationer annonserar ”tomt” och den allmänna opinionen ger inte de strejkande skulden för situationen. Det är regeringen som ilskan riktas mot.
NPAs talesman Olivier Besancenot uppmanar i ett uttalande alla fackliga och politiska organisationer att enas i ett hårt svar på Sarkozys provokation. Här under kan du läsa det korta men principiellt mycket viktiga uttalandet.
.
Här bryter gendarmeriets kravallpolis upp de arbetandes blockad av oljedepån.
De strejkande vid Grandpuits raffinaderi har tvångsrekryterats i det nationella försvarets namn.
Gendarmeriets mobila enhet attackerade strejkvakterna och skadade flera av dem.
För att försvara de som befinner sig i strejk, för att försvara strejkrätten föreslår jag alla ledare för politiska partier, organisationer och fackförbund att vi tillsammans reagerar på denna oacceptabla aggression mot de arbetande och deras rättigheter.
22 oktober 2010
I Lomme nära staden Lille i norra Frankrike blockerar arbetare tillfarten till oljedepån.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Frankrike, Sarkozy, Besancenot, Strejk, CGT,
Strejkernas Frankrike
20 Okt 10
Sarkozy sviktar, sviktar inte ?
.
-Från och med nu kommer ingen att märka när strejker bryter ut.
Orden yttrases av Sarkozys då han för ett par år sedan med sitt vanliga flin meddelade media att en lag om garanterad miniservice skulle införas i den offentliga sektorn för att minska effekterna av strejker.
I dag sitter orden som sylvassa fiskben i halsen på sprätten Sarkozy som snart är mer isolerad i sitt Elysséepalats än Napoleon någonsin var. Inte ens hans egna ministrar håller samman inför trycket från gatan. I den senaste opinionsundersökningen är det knappt 30 procent som stöder Sarkozys politik.
.
I veckan strejkade också personalen vid Eiffeltornet, världens mest besökta turistmål.
.
I går nådde protesterna mot regeringens orättvisa pensionsreform en ny nivå. Vägen fram till seger står till hälften öppen. Än en gång samlades cirka tre miljoner demonstranter för att säga nej till Sarkozys pensionsreform. Men i går var det mer än en protest mot en enskild reform. Enstämmiga rapporter från hela landet talar om en total misstro mot regeringen och en känsla av att en majoritet av befolkningen inte räknas, att ett nej från långt mer än halva befolkningen viftas åt sidan av en högfärdig självupptagen borgerlig majoritet i parlamentet.
Trots den utåt tuffa attityden från Sarkozys majoritet råder en febril nervositet i maktens korridorer. Det står redan klart att regeringschefen Fillons plan på att rösta igenom reformen i Senaten onsdag 20 oktober ligger i spillror. Oppositionen i Senaten har lagt 1 200 ändrings- och tilläggsförslag och delar av majoriteten vill inte gå med på att forcera omröstningen som en blockröst för eller emot hela lagförslaget. Därför är det klart att det knappast blir en omröstning i Senaten innan mitten av nästa vecka. För Sarkozy är det ett stort bakslag och en källa till oro för vad som kommer att ske på gatan innan omröstningen äger rum. Tålamodet krymper i alla läger och bland de unga på skolor och universitet tilltar radikaliseringen snabbt.
.
Jobb åt alla – inte fler år att arbeta.
.
-Rörelsen tappar fart men radikaliseras, sa regeringschefen Fillon till media i tisdags sedan det skett flera sammandrabbningar mellan ungdomar och gendarmeriet i städer som Lyon och Rennes. Även i Paris gick ett antal bilar upp i rök och en del butikers skyltfönster krossades. Tyvärr valde också vissa grupper att inte ansluta sig till de stora demonstrationerna utan gick i stället till isolerade attacker mot ”förtryckets symboler” som banker, klädesbutiker och jättebokhandeln FNAC.
Uppenbarligen har regeringen gett polisen order att inte ingripa mot de isolerade grupperna som agerar vid sidan av demonstrationerna. Bormästaren i Lyons andra distrikt, Denis Broliquier, säger sig vara skandaliserad av att polisen, enligt dess egna uppgifter, fått order att inte ingripa mot vandaliseringen. Regeringen försöker att vända uppmärksamheten bort från de väsentliga frågor som flera miljoner kräver svar på. Mörkermannen i inrikesministeriet Brice Hortefeux har säkert ett finger med i spelet.
Den uppskjutna omröstningen i parlamentet ger den fackliga fronten lite andrum för att planera fortsättningen. Att bara fortsätta med ytterligare en eller flera protestdagar är inte tillräckligt effektivt för att stoppa Sarkozy. Samtidigt tvekar de fackliga ledarna i CGT och CFDT att följa den fackliga organisationen Solidaires uppmaning till obegränsad generalstrejk till finish.
.
Antalet demonstranter i Lyon var fler än någonsin- 45 000.
-I dag var det en ny etapp på vägen mot en obegränsad generalstrejk som börjar ta form, svarade NPAs Olivier Besancenot i en chatt i dagstidningen Le Monde i tisdags och fortsatte:
-Från tisdagskväll påbörjas nya strejker, nya demonstrationer kommer att hållas liksom många blockader. Frågan som nu ställs är att blockera ekonomin för att stoppa reformen.
De närmaste veckorna kommer att visa vilken sida i den allt hårdare klasskonflikten som drar det korta strået.
.
Det Nya Antikapitalistiska Partiet deltar med full styrka i alla protester mot högerpolitiken.
.
Tisdag morgon blockerade strejkande arbetare hundratals vägar.
.
Fler ungdomar än någonsin deltog i demonstrationerna.
.
Natten till 20 oktober bröt polisen upp blockaden vid flera raffinaderier.
.
Här följer ett videoklipp från en vägblockad i förorten Pantin i Paris.
.
Media: DN1,SVD1,GP1,SSD1,DN2,SVD2,SVD3,GP2,DN3,SVD4,GP3,AB1,DN4,SVD5,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Frankrike, Paris, Demonstration, Strejk, Sarkozy, CGT, CFDT, NPA, Besancenot
Nya protester i Frankrike
4 Okt 10
Pensionen en fråga för ungdomen.
.
Så var det dags igen. De franska protesterna mot Sarkozys pensionsreform vill inte ge med sig. I lördags var det på nytt ett massivt uppbåd i närmare 250 demonstrationer över hela landet och som än en gång samlade närmare tre miljoner deltagare.
Ändå säger regeringen att den beslutsamt står fast vid sin reform trots att i stort sett hela folket säger nej. Endast en liten minoritet stöder regeringens politik.
.
I lördagens demonstration samlades unga och äldre till en gemensam protest.
.
För att stärka regeringens position försökte inrikesministeriet att spela på att demonstrationerna ”tappar luft”. Trots de fackliga organisationernas förnekande var det uppenbarligen något färre deltagare 2 oktober än 23 september. Men vad innebär det? Håller luften på att gå ur mobiliseringen? En ytlig första titt kan ge det intrycket. Men det är antagligen en felaktig slutsats av flera anledningar, minst tre.
-Stödet för protesterna stiger stadigt i opinionsundersökningarna. Inför strejkerna och demonstrationerna den 7 september sa 61 procent att de stödde eller kände sympati för protesterna. Inför mobiliseringen den 23 september hade den siffran ökat till 68 procent. Inför den senaste mobiliseringen hade stödet och sympatierna stigit till hela 72 procent av de tillfrågade. De positiva fördelade sig på 51 procent som helt stöder rörelsen och 21 procent som känner sympati. Bara 12 procent sa sig vara fientligt inställda till protesterna. Det säger en del om regeringens isolering.
.
Bara glada miner. De sura får Sarkozy stå för.
.
-I lördagens demonstration breddades deltagandet. Ett stort antal studenter och skolelever anslöt sig till demonstrationen efter att en enad front av elevorganisationer och politiska ungdomsorganisationer manat till mobilisering. Organisationernas koalition kallar sig ”Pensionen – en fråga för de unga”.
Det var också fler arbetare från de privata småföretagen med i demonstrationen eftersom det hade svårt att delta i strejkerna som fackförbunden organiserade den 7 och 23 september. Dessutom var det lite av familjefest över demonstrationen eftersom den gick av stapeln på en lördag.
-Till sist är det också viktigt att antalet platser där det demonstreras har stigit från 222 den 23 september till 240 platser i lördags. Detta trots att vädret på Atlantkusten var extremt dåligt.
.
Pensionen en fråga för de unga.
.
Så vad väntar nu? Redan tisdag 12 oktober organiserar den fackliga fronten en ny strejk/demonstration över hela landet. Innan dess ska reformen upp till behandling i Senaten sedan den redan antagits av Nationalförsamlingen.
Men situationen reser också mer komplicerade frågor för regeringen och de fackliga organisationerna. Likaså för de politiska organisationerna.
Regeringen visar en hård fasad men den spelar i själva verket ett högt spel. Den vet hur opinionssiffrorna ser ut. Vore det presidentval i dag förlorar Sarkozy stort oavsett vem Socialistpartiet ställer upp med. Det är inte första gången ”fast beslutna” franska regeringar tvingats till total reträtt i vitala frågor. Dessutom visar Sarkozys team inte längre upp en tuff enad fasad. Sprickorna går ända upp i fasadens tak. Sarkozys hittills trogne premiärminister François Fillon har offentligt låtit förstå att han inte går i Sarkozys ledband och flera tunga ledare i regeringspartiet UMP har uttryckt klart missnöje med den sprättige presidentens vulgaritet och presidentstyre in i minsta detalj.
.
Alla tillsammans för en pension vid 60 år.
.
Paradoxalt kanske det är fackföreningarnas strategiska problem som är regeringens starkaste trumfkort. För vad ska fackföreningarna göra efter nästa protest den 12 oktober? Nöja sig med ännu en endagsprotest en vecka senare? Eller satsa allt för att tvinga regeringen till reträtt?
Regeringen vet att de fackliga ledningarna inte vill eller är beredda att kalla till en icke tidsbegränsad generalstrejk för att fälla regeringens reform. Det är Sarkozys starka kort. Och det är de fackliga ledarna också medvetna om.
-Rörelsen börjar bli komplicerad. Vi måste på något sätt handskas med ett avslut, säger en anonym facklig ledare till tidningen Libération. Precis. Hur avsluta rörelsen? Om de fackliga ledarna inte vill ta till stora släggan och inte heller blåsa till reträtt vad ska de då göra? Att släppa protesterna och invänta presidentvalet 2012, som Socialistpartiet förespråkar, är lika med att erkänna ett nederlag mitt i rörelsens mest dynamiska moment. Det vill säga fackligt självmord och en trolig förlust för vänstern 2012.
.
Motständet närmar sig ett avgörande. Ska regeringen tvingas till reträtt krävs det nya grepp i kampen.
.
Regeringen väntar sig att de fackliga organisationerna ska fortsätta på en mittenväg med ytterligare ett fåtal mobiliseringar efter den 12 oktober och att luften då ska gå ur motståndet. Det är ett högt spel som bara kan vinnas om fackföreningarna accepterar spelreglerna och de dåliga oddsen i ett sådant scenario. Om mobiliseringen den 12 oktober visar en klart mätbar avmattning då kommer vi att få se de fackliga organisationerna, i första hand CFDT, anta en strategi för en stegvis avveckling av motståndet.
.
Mina politiska fränder i NPA stöder helt kravet på pension vid 60 år.
.
I videoklippet härunder förklarar NPAs Olivier Besancenot att mobiliseringen måste fortsätta till seger, att det tvärtemot vad Sarkozy säger, finns pengar att hämta hos de rika för att finansiera en korrekt pension för alla. När det behövdes hundratals miljarder för att rädda bankerna då fanns det pengar men när det gäller pensionerna säger han att statskassan är tom. Besancenot säger också att de stora börsbolagen gör större vinster än någonsin så det finns pengar bara man ser sig omkring.
.
Paris, 02/10/10, Manif pour la défense de nos retraites
envoyé par E_varlin. – L’info internationale vidéo.
.
Bloggare: Björnbrum,Svensson,Röda Rummet,Teckentydaren,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Frankrike, Sarkozy, NPA, Besancenot, Pensioner
Sarkozy golvad!
24 Mar 10
Sarkozy nere för räkning.
.
Den andra omgången i de franska regionalvalen bekräftade och förstärkte tendensen från första valomgången. Sarkozys högerparti UMP försökte mobilisera sina anhängare inför söndagens val för att vända trenden. Men det motsatta inträffade. Med ett något högre valdeltagande, 51 pocent mot 49,5 procent, kunde UMP inte samla mer än 36,1 procent. Nederlaget är ännu mer tydligt om vi ser till varje enskild region. Valen hölls i 22 regioner. UMP segrade endast i en av dem, det traditionellt högerdominerade Alsace vid tyska gränsen.
.
Nicolas Sarkozy sitter inte längre ohotad i UMP.
Redan är det interna partigrälet i full gång. De olika falangerna känner hotet inför presidentvalet 2012. Med en försvagad Sarkozy är en lätt seger inte längre uppenbar, trots Socialistpartiets interna strider. En kraftig kritik riktas mot den ”öppning till vänster” som Sarkozy skapade omedelbart efter tillträdet som president. Flera tunga socialistiska namn, Bernard Kouchner mest känd i utlandet, gavs ministerposter i ett syfte att slå undan benen på det redan svajiga Socialistpartiet. Nu kommer den politiken tillbaka som en bumerang.
.
Bernard Kouchner har gjort en lång resa sedan tiden som ordförande i Läkare utan gränser.
-Om vänstern är så duktig varför inte rösta direkt på den, menar kritikerna i UMP att väljarna tänkt. Redan dagen efter valet agerade Sarkozy på kritiken och möblerade om bland ministrarna. Två tunga avhoppade socialister fick sparken och ersattes med ledare för kritiska grupper inom UMP. Det gäller att hålla ihop trupperna tänker säkert Sarkozy som låter taktiken inför presidentvalet 2012 styra det mesta.
Valet inte bara bekräftade utan förstärkte också kraftigt Nationalfrontens återhämtning efter bakslaget i presidentvalet 2007. I de 12 regioner där FN fanns kvar i andra valomgången fick partiet i snitt 17 procent. Sarkozys spel som häxmästare slog tillbaka mot UMP. I valet 2007 och senare lyckades Sarkozy att med krafttal om nolltolerans och ”nationell identitet” locka till sig en stor del av FNs väljarkår. Men i förra veckans val strömmade samma väljare tillbaka in i FNs valbås. Den sociala och ekonomiska krisen gynnar FNs enkla och mer eller mindre rasistiska politik samtidigt som Socialistpartiet helt saknar svar på den aktuella krisen och ber folk vänta tills 2012 för att visa vad de tycker.
.
Den gamle rasisten är inte ännu beredd att släppa partirodret.
Så är då Socialistpartiet tillbaka efter nederlaget 2007 och katastrofvalet till Europaparlamentet 2009. Tillsammans med Cohn-Bendits Europe-Ecologie och Vänsterfronten fick Socialistpartiet 54 procent. Det är en klar majoritet men en majoritet som kommer att sättas på svåra interna prov innan presidentvalet 2012. Inom Socialistpartiet väntar ett riktigt hundslagsmål kring vem som blir partiets kandidat 2012. Ségolène Royal som ligger i luven med de flesta i partiledningen stärkte sin ställning med över 60 procent av rösterna i hennes egen region. Samtidigt stärkte partiordföranden Martine Aubry sin position tack var det goda resultatet i överlag.
.
Partiidyllen mellan Aubry och Royal är långtifrån vad skenet ger vid handen.
Dessutom kan inte PS räkna med obrottslig lojalitet från vare sig miljöpartierna eller partierna längre ut till vänster. Utan dem har PS ingen egen majoritet. Mycket kan hända innan 2012 som verkar vara det enda konkreta mål som styr Socialistpartiets handlingar. Redan i dag tisdag den 23 mars testades partiets förmåga att förhålla sig till vad som sker på gatorna och inte bara i valbåsen. Martin Aubry manade sina anhängare att delta i alla aktiviteter under dagen. Men utan att själv föra fram konkreta krav.
Det var stor mobilisering mot Sarkozys politik. I hundratals demonstrationer och strejker röstade det arbetande Frankrike med fötterna. Alla stora fackföreningar hade kallat till mobiliseringen som hade tre centrala teman, -arbetslösheten, löneutvecklingen och pensionerna. Enligt media deltog 800 000 personer i demonstrationer och strejker. I Paris marscherade 60 000 , i Bordeaux 20 000 och tiotusentals andra i ett 50-tal städer. Det var långt ifrån antalet deltagare den 19 mars 2009 men mer än demonstrationerna i fjol höst.
.
Offentligt anställda och privatanställda gick hand i hand. På bilden syns sjukhuspersonal i Paris.
Det är uppenbart att krisen hittills skapat mer resignation än ökad kampvilja. Men med högerns stora nederlag kan den trenden möjligen vändas. Det återstår att se när de fackliga organisationerna i mitten av april mobiliserar mot regeringens planer på en pensionsreform som höjer pensionsåldern.
*********
Front de Gauche och NPA i Limousin.
.
.
I regionen Limousin gick den gemensamma listan mellan Front de Gauche och NPA vidare till andra valomgången efter att ha nått över 13 procent i första valomgången. Inför den andra valomgången ställde Socialistpartiet så orimliga krav att en enhetslista inte var möjlig. Därför presenterades en gemensam lista mellan FG och NPA. Till mångas förvåning fick listan inte mindre än 19,10 procent vilket ger sex platser i den regionala församlingen. Ett spännande resultat som det gäller att bygga vidare på.
.
Media; DN1,SVD1,GP1,SSD1,Dagens Arena,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Frankrike, Sarkozy, Aubry, Royal, Cohn-Bendit, Le Pen, Besancenot,
Solidaritet med Grekland
18 Mar 10
Strejker och Solidaritet
.
De grekiska fackföreningarnas och studenternas kamp mot Papandreous hutlösa åtstramningspolitik är en test före hela Europa. I Bryssel ger Kommissionen direkta order till Aten om hur befolkningen ska tvingas till att betala den av bankerna och spekulanterna framtvingade krisen. Alla Europas ledande politiker och arbetsgivare följer noga händelserna för att utvärdera om en ”grekisk plan” för krisen kan anpassas till hela EU. Därför är grekernas kamp också vår kamp.
Här under publicerar vi en text av Andreas Sartzekis, medlem i OKDE-Spartakos, sektion av Fjärde Internationalen, som summerar de senaste veckornas händelser.
Därunder följer ett solidaritetsuttalande undertecknat av tre av Europas mer framträdande revolutionärer. Olivier Besancenot, den röda brevbäraren, behöver ingen närmare presentation. Francisco Louça är ledare för den portugisiska organisationen Bloco de Esquerda och ledamot i Portugals parlament. Boguslaw Zietek är partiledare för det nybildade Polska Arbetarpartiet PPP, som inför EU-valet deltog i den europeiska kampanj som bland annat det franska NPA och det svenska Arbetarinitiativet organiserade. PPP har sitt ursprung i den radikala delen av Solidarnosc och organiserar många fackliga aktivister. Inför EU-valet samlade PPP in 130 000 namnunderskrifter vilket krävdes för att få delta.
****************
Grekland efter den andra generalstrejken…
Generalstrejken den 11 mars drevs fram efter att arbetarna satt press på de fackliga ledningarna i GSEE (facket i den privata sektorn) och ADEDY (offentliga sektorns fackförening). GSEE hade tänkt sig separata demonstrationer längre fram. Men det folkliga ursinnet mot det ”andra räddningspaketet”, som EU tvingade fram i början av mars, tvingade facken att agera snabbare. Vilket ledde till strejkerna och de mäktiga demonstrationerna första veckan i mars.
Det var stor uppslutning i strejkerna. Inga transporter fungerade och skolor och posten var stängda. Missnöjet är stort med Giorgos Papandreous ”socialistiska regering”, som valdes i höstas för att jaga ut högern och lägga om politiken.
.
Papandreou söker stöd inom EU.
Demonstrationen i Aten samlade tiotusentals deltagare, kanske hundra tusen och i vilket fall fler än den 24 februari. Stämningen i demonstrationen var glasklar- det är inte arbetarna som ska betala krisen.
Tyvärr består den traditionella fackliga splittringen. PAME som leds av det grekiska kommunistpartiet KKE kallade till en egen samling, med sina egna talare och i demonstrationen blandades bra och usla slagord. Man kunde höra och se direkt anti-kapitalistiska paroller, men också, speciellt bland de unga, självgoda slagord om PAME vars fackliga splittringstaktik under strikt sekteristisk kontroll av KKE aldrig upphört.
Deras paroller till stöd för strejkande poliser visar KKEs varumärke –nationell samling. PAMEs paroll om ”enhet mellan folket och polisen” verkade inte övertyga en del av deltagarna i PAMEs demonstration.
Den andra demonstrationen samlade ett stort antal avdelningar från GSEE och ADEDY där de radikala arbetarna lät höra sin röst i två stora politiska block av antiliberaler och antikapitalister. Syrizia (Radikal Vänsterunion) insisterade på att kampen måste fortsätta och Antarsya(nybildad antikapitalistisk front av 10 organisationer) att det är kapitalisterna som ska betala krisen.
Polisen försökte krossa demonstrationen och det verkar vara regeringen PASOKs enda kort. I demonstrationen i Aten den 5 mars sköt polisen tårgas mot Manolis Glézos medlem i Syrizia, en veteran från motståndet mot nazismen. Den outtröttlige 88-åriga kämpen tvingades söka upp sjukhus. Han är en levande symbol för kampen sedan han och hans kamrat Santos en natt i maj 1941 rev ned naziflaggan från Akropolis, en första gest i den massiva motståndsrörelsen i kampen för störtandet avden gamla kapitalistiska världen.
Sojetiskt frimärke till Manolis Glezos ära.
På dagordningen står nu en mobilisering mot regeringens sanslösa attacker. En regering som leds av Giorgos Papandreou, ordförande för Socialistiska Internationalen. Regeringens politik kan få drastiska effekter på arbetslösheten. De närmaste månaderna kan den stiga till 20 procent enligt arbetsministern själv samtidigt som produktionen sjunker.
Den här veckan väntar flera sektoriella strejker, exempelvis för de anställda i den offentliga elbranschen. Vad som självfallet bör stå på dagordningen och det utan att vänta är nya nationella obegränsade mobiliseringar.
Trots de materiella svårigheterna och hetsen i media om nationell samling är arbetarna beredda för mobilisering. I dag söndag (14 mars) visar en opinionsundersökning i dagstidningen Eleftherotypia att 62 procent av befolkningen är beredd att mobilisera mot regeringens antisociala åtgärder.
Andreas Sartzekis
14 mars 2010
**********
Solidaritet med Greklands arbetare.
Deklaration av Francisco Louça (Portugal), Boguslaw Zietek (Polen)
Olivier Besancenot (Frankrike)
För andra gången har de grekiska arbetarna på uppmaning av sina fackliga organisationer paralyserat landet för att säga nej till den outhärdliga åtstramning som Papandreous socialistiska regering antagit så att staten kan fortsätta att ge miljarder till banker och andra finansinstitut som spekulerar i den grekiska statsskulden.
I demonstrationer landet över har de arbetande visat sin styrka och beslutsamhet. Allt har stått still- flyg, båtar, tåg, tunnelbana, bussar. Skolor har stängts, likaså administration och banker, hälsovården gick på sparlåga, fabriker stod still, radion och teven sände inget.
De gav regeringen och dess europeiska kollegor det enda svar de förtjänade.
Vi uttalar vår fulla solidaritet med Greklands arbetare och folk. I övriga Europa upprepar vi vår vägran att betala kostnaderna för en kris som endast bankerna, finanshajarna och företagsägarna är ansvariga för. Det är upp till dem att betala.
Låt oss ena våra krafter i den gemensamma kampen
11 mars 2010
.
Media: DN1,SVD1,GP1,Dagens Arena,DN2,SVD2,
Bloggar: Svensson,Röda Malmö,Jinge,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Grekland, EU, Strejk, Aten, Besancenot, NPA, Portugal, Polen
Nederlag för högern i Frankrike
16 Mar 10
Dramatisk kris
för den franska parlamentarismen
Av Benny&Göte
.
Två tredjedelar av den franska väljarkåren deltog inte i valet eller röstade på den rasistiska Nationella Fronten, nu med både far och dotter Le Pen i sadeln.
Vi upprepar det en gång till. Två av tre väljare valde att inte rösta alls eller gav sitt stöd åt ett rasistiskt parti!
.
Far och dotter Le Pen sitter säkert i ledningen för Nationalfronten
En utgång som givetvis innebär ett svidande nederlag för de valda regionala institutionerna. Det är ett historiskt rekord under hela den femte republikens existens. Hela 53.64 procent deltog inte i valet.
”Valet i den franska demokratin, som ytligt framstår som solid, sker i själva verket ovanpå en vulkan”, menar den franska dagstidningen Liberation i sin huvudledare. ”Vulkanens” heta innandöme är då framförallt ”missnöjda dissidenter” från ”de folkliga klasserna”. Vi ser en legitimitetskris för parlamentarismen och den franska borgerligheten och ett hårt slag mot den sittande presidenten Sarkozy som, trots sin ställning som president, har engagerat sig intensivt i valkampanjen.
Nicolas Sarkozy har drivit en vidrig kampanj om den franska ”nationella identiteten” som inte varit något annat än ett sätt att få undan de stora sociala frågorna från valet. Han har försökt att slå mynt av den latenta islamofobin i samhället. Som väntat gav det i stället vind i seglen för originalet, Le Pen, som med sina 11.7procent på nytt gick upp över tioprocentsstrecket efter flera år av tillbakagång.
.
Socialistpartiets ordförande Martine Aubry hade anledning att vara nöjd.
Den stora segraren i valet är Socialistpartiet, som har chansen att nu till söndag med stöd från flera allierade vinna i samtliga regioner. Kanske Grand slam. Problemet är att socialisterna bara ser segern som en etapp på vägen till nästa presidentval 2012. För dem är det inte frågan om att använda segern till att mobilisera arbetare, ungdomar och pensionärer till kamp mot makten i Paris för att därmed sätta stopp för Sarkozys kommande attacker mot det som finns kvar av den franska välfärdsstaten. Den glödheta magman i den franska vulkanen började att växa fram redan under socialisten Jospins tid som premiärminister 1997-2002. Med stöd av Kommunistpartiet och de gröna i Franrike drev han då energiskt på avregleringar, privatiseringar och alla motreformer.
.
Cohn-Bendits Ecologie-Europe gick fram kraftigt
För det franska miljöpartiet Ecologie-Europe blir det inget problem att anpassa sig till socialistpartiets ekonomiska liberalism även om det kanske kommer att bli en eller annan kortslutning när det gäller bygget av nya kärnkraftverk.
För Vänsterfronten som består av Kommunistpartiet, det franska Vänsterpartiet, vilket är en färsk utbrytning från Socialistpartiet samt Enhetsvänstern började bekymren redan på valkvällen. I France2 följdes valutgången av en debatt där kommunistpartiets ledare Marie-George Buffet glatt förklarade att Vänsterfronten, som fick 5.9 procent, är beredd att sätta sig tillsammans med socialisterna i de regionala regeringarna och att de inte har några speciella villkor för sitt deltagande. För det nya Vänsterpartiet blir det en hård nöt att knäcka efter att partiet sagt att det vägrar att tillsammans med socialisterna förvalta och plåstra om det kapitalistiska samhället. I regionen Limousine där våra politiska fränder i NPA deltagit fullt ut i en bredare allians med Vänsterfronten har exempelvis dess förstanamn Christian Audouin med 13.13 % av rösterna vägrat att stödja Socialistpartiet i andra omgången, eftersom dess kandidat vill utesluta NPA från representation i departementet.
.
Olivier Besancenot var NPAs huvudkandidat i huvudstadsregionen
Våra vänner i NPA inkasserade ett bakslag i sitt första valdeltagande i ett nationellt val sedan partiet bildades i februari 2009. Med 2.5 procent av rösterna kan ingen vara nöjd. Vid en första granskning är den största orsaken till det dåliga resultatet ointresset för valet bland ungdomar i förorterna, unga arbetare och studerande. Enligt alla väljarundersökningar som gjorts det senaste året står det klart att NPA har sitt främsta stöd just bland dessa kategorier som verkar ha valskolkat mest. Att nå ut till dessa nyckelgrupper har inte lyckats som under exempelvis det framgångsrika presidentvalet 2007. Då var det stora framgångsrika sociala rörelser och 80 procent av fransmännen röstade. Det var i detta sammanhang som en av NPA:s nuvarande förgrundsgestalter Olivier Besancenot kunde vinna 4.3 procent av rösterna. Inte heller NPA:s ”politiska kusin” Lutte Ouvrière, som valt att från början köra ”helt solo”, lyckades i detta val nå fram till de sociala grupper som passiviserats. Partiet fick 1.1% av rösterna.
.
Jean-Luc Mélenchon(Vänsterpartiet), Marie-George Buffet(Kommunistpartiet och Olivier Besancenot(NPA)
En annan bidragande orsak till det dåliga resultatet är säkert NPA:s beslut att inte nationellt ingå i Vänsterfronten, med motivet att denna inte gav några garantier om politisk självständighet i förhållande till Socialistpartiet och dess nyliberalism. Kanske ”segade” också partiet för länge med alla de förhandlingar som ägde rum innan beslutet väl togs. Partiets profil uppfattades länge som suddig.
Dessutom kostade säkerligen valet av att först och främst gå fram under eget flagg en hel del röster eftersom NPA:s kampanj av många på vänsterkanten sågs som en ovilja till enhet. Men redan på valkvällen bekräftade Marie-George Buffets deklaration att NPA:s misstankar om Kommunistpartiets planer varit mer än berättigade.
Om hetsdebatten kring att en av NPA:s kandidater valt att bära islamsk huvudsjal haft ett inflytande på valresultatet finns det ännu inte möjligheter att bedöma. Men det verkar inte otroligt att folk på vänsterkanten med starka band till den franska sekulära traditionen valt att lägga sin röst på annat håll. För NPA:s del fortsätter den egna debatten i denna fråga, liksom andra viktiga diskussioner om mer strategiska val, inför partiets kongress i höst.
.
Ilham Moussaid en av 2200 kanidadater som upprörde många.
Inför den andra valomgången nu på söndag uppmanar partiet sina väljare att ”straffa högern”. Men framförallt manar man till en tredje omgång av socialt och politiskt motstånd.
Aktiva vulkaner kan sluta med ett explosivt förlopp där hela berget rämnar och magman kastas upp i luften för att bli till glödande lava. Sker detta i Frankrike, kan den politiska scenen fatta eld från en dag till en annan. Då duger det inte att bara kasta fram en kopia av Socialistpartiets liberala program…
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Frankrike, Sarkozy, Besancenot, Aubry, Mélenchon, Cohn-Bendit, Regionsval,
Avlusa Börsen !
20 Maj 09
NPA avgiftar börsen i Paris
-Direktörerna avskedar ! Avskeda direktörerna !
Det skanderade ett sextiotal medlemmar i NPA när de med Olivier Besancenot i spetsen tog sig in i Palais Brongnart som är Parisbörsens gamla säte. Utrustade i skyddsdräkter gjorde de en symbolisk avgiftning av Börsen för att stryka under NPAs krav på ett förbud mot avsked av arbetare.
-Vår aktion är symbolisk, en avgiftningsaktion och vi har hittat källan till de giftiga finansprodukterna här på Börsen, sa Olivier Besancenot i en förklaring av aktionen.
Han ville också att aktionen skulle stimulera partiets unga sympatisörer att rösta den 7 juni.
-Våra anhängare är ungdomar och människor som har det svårt. Upp till oss att övertyga dem att rösta, sa Besancenot till den samlade pressen.
Kanske vi skulle ta och avlusa Börsen i Stockholm. Det finns säkert mycket småkryp där också.
100% vänster 7 juni :
Arbetarinitiativet
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, NPA, Arbetarinitiativet, Börsen, Nej till avsked,
Polska antikapitalister skapar ett alternativ
19 Maj 09
Polska antikapitalister i EU-valet
Lördagen den 16 maj höll det polska arbetarpartiet, PPP, möte i Katowice för att lansera partiets kampanj inför valet till Europaparlamentet den 7 juni.
Partiet som grundats av den fackliga organisationenen « Augusti 80 » lyckades samla in de 130 000 namnunderskrifter som krävs för att ställa upp i valet och presenterar nu kandidater i landets samtliga valkretsar. Partiet är ungt och folkligt. Nästan hälften av PPPs kandidater är unga personer jämfört med de andra partiernas företrädare och det finns ett stort antal fackliga ledare i PPPs led.
Inför 220 partidelegater förklarade PPPs ordförande Boguslaw Zietek att perioden inför valet öppnar möjligheter att diskutera landets sociala problem och behov. För att dra uppmärksamhet till PPPs kandidatur hade PPP genomfört en kort ockupation av regeringspartiets valbyrå. För att knyta an till den antikapitalistiska kampanjen i Europa var Olivier Besancenot inbjuden till mötet.
Boguslaw Zietek
-Er kampanj liknar vår. Det är en kampanj för kampen. Vi har samma mål, att kapitalisterna, inte folket, ska betala krisen. Vi vill skapa ett samhälle av en tredje typ i vilket det är majoriteten som tar besluten inte ett fåtal kapitalister eller en byråkratisk elit, sa bland annat Besancenot och manade till att bygga ett europeiskt antikapitalistiskt parti. 
Det blir spännande att följa PPPs agerande i valet och medlemmarnas ansträngningar att skapa ett nytt demokratiskt socialistiskt alternativ i ett samhälle som ännu bär ärren efter det stalinistiska vanstyret.
100% vänster 7 juni :
Arbetarinitiativet
Bloggare:Röda Malmö,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, PPP, Polen, Europavale, Besancenot, NPA
Guadeloup hedrar en kämpe.
24 Feb 09
Guadeloup begraver en kämpe.
I söndags begravdes Jaques Bino i den lilla stadsdelen Petit Canal i Guadeloups huvudort Pointe-à-Pitre. Jaques Bino var en av generalstrejkens ledare, en välkänd figur i LKP, Lyannaj kont pwofitasyion, ( kommitten mot exploatering.) Jaques dödades förra veckan vid en skottväxling mellan ett ungdomsgäng och gendarmeriet när han passerade en vägspärr med sin bil. Det är inte ännu fastställt vems kula som satte punkt för Jaques Binos liv.
Jaques Bino draperad i sin fackförenings banér
I LKP samlas alla fackliga organisationer tillsammans med folkliga rörelser och vissa politiska organisationer. I över en månad har LKP lett generalstrejken och samtidigt förhandlat med regeringen i Paris som uppenbarligen vill dra ut på strejken och trötta ut befolkningen i hopp att den ska vända sig bort från LKP. Hittills har det helt misslyckats. Solidariteten med strejken är intakt. Men det är tungt att försaka inkomst och kanske sitt arbete och om de strejkande inte snart lyckas driva igenom sina krav kommer Sarkozy att gå segrande ur striden.
Därför ville också flera politiska ledare från den franska vänstern visa sin solidaritet med strejken genom att närvara vid begravningen. Bland dem var bland annat Olivier Besancenot och Ségolène Royale, vänsterns anti-kapitalist respektive pro-kapitalist. Royale uppmanade Sarkozy att omedelbart gå med på LKPs krav på 200 euro mer i månaden för alla arbetande och menade att regerigen aldrig hade handlat som den gör om det varit generalstrejk i ett departement på franska fastlandet.
LKPs strejkvakter visar Ségolène Royale vägen
Olivier Besancenot sa i möte med LKP att hans uppgift i Frankrike blir att mobilisera till största möjliga solidaritet med de strejkande. Redan i lördags den 21 februari hölls demonstrationer i hela Frankrike med bland annat närmare 30 000 deltagare i Paris.
Besancenot, Arlette Laguiller och J-C Melanchon solidariska med LKP
-Grupperna i LKP känner problemen i minsta detalj, har en helhetsbild av situationen och är mycket beslutsamma, skriver Olivier i en direktkommentar från Guadeloup till NPAs hemsida och fortsätter.
-LKP är utan konkurrens strejkens ledare. Regeringen Sarkozy kan vänta sig problem. Och vi har ett exempel att följa. När ska vi skapa ett enhetligt allomfattande kollektiv mot exploateringen i Frankrike ?
I media: Inga svenska media skriver om den nu en månad långa generalstrejken. Mer blod måste flyta för att våra drakar ska vakna till liv.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Guadeloup, Sarkozy, Besancenot, Royale, Generalstrejk
Senaste kommentarer