"Den världskarta som inte visar var landet Utopia ligger är inte värd ett enda ögonkast." Oscar Wilde
Inlägg taggade Bankakut
Mera pengar till USAs banker
17 Jan 09
Bankerna tigger på nytt.
Alla amerikanska investeringsbanker, med Merrill Lynch i spetsen, försvann under hösten, endera in under statens breda vingar eller köptes upp för en liten slant av Bank of America. Krisen fortsatte sin väg in i andra sektorer och många ekonomimedia ansåg att det värsta var över för bankernas del.

Merrill Lynchs stolta tjur kastrerades och sitter nu under korkeken
Men aj, vad de bedrog sig. Nu står de där igen med mössan i handen och ber om miljarder hit och miljarder dit. Privata kapitalägare vill inte satsa på bankerna av en enda orsak. Ingen, absolut ingen, vet hur stora förluster som ruvar i bankernas balansräkningar. Därför ställer de sig i kö framför finansminister Hank Paulsons dörr och begär mer skattepengar för att rädda aktieägarnas kulor.
Men varför vet ingen hur stora förluster som bankerna sitter inne med ? Det är en lång och tekniskt komplicerad
historia. Men i korthet heter den- sagan om derivaten. Stanna kvar, det är inte ”någon med dig skämta aprilo”.
En bank styrs normalt av vissa regler som gäller internationellt. Exempelvis måste det egna kapitalet utgöra minst 8 procent i förhållande till bankens utlåning. Detta för att kunder under normala tider ska kunna få tillbaka sina pengar när de så vill. Men sedan mitten av 80-talet har kravet på det egna kapitalet kringgåtts genom att vissa bankaktiviteter tagits bort från bankernas balansräkning- de har med en fakterm blivit off-balanceprodukter. Har du hört talas om derivathandel ? Det är alla dessa finanspapper med konstiga bokstavskombinationer, som CDS och CDO, och som just är off-balance. I korthet är de papper i vilka bankerna buntar samman hundratals lånekontrakt, gör om dem till obligationer med funktion att försäkra ägaren mot konkurser och andra återbetalningsstopp. Dessa kontrakt, derivatpapper, säljs och köps inte på en marknad som ger dem ett pris utan over-counter-(över disk), som det heter, det vill säga mellan två parter, två banker eller en bank och en annan finanspartner.
När nu botten gått ur marknaden för derivatpapper finns det ingen marknad som kan prissätta dem. Bankerna sitter helt enkelt på CDOs och andra derivatpapper som ingen vet värdet av. Kan man inte prissätta ett värdepapper då kan det vara helt värdelöst eller värt bara hälften eller en tredjedel av vad man tänkt sig. Ingen vet. Därför är det heller ingen som kan utvärdera hur pass stora förluster bankerna drabbats av. Hittills har världens banker skrivit av tusen miljarder dollar i förluster och nu börjar experter i USA befara att ytterligare tusen miljarder dollar i förluster väntar runt hörnet.

Den amerikanska centralbanken Federal Reserve
Det verkar nu som att den amerikanska centralbanken FED kommer att skapa en kopia av den svenska bankakuten från nittiotalets början. FED och den amerikanska regeringen kan gå in och prissätta de derivat som drar bankerna mot botten, skapa en bankakut som köper alla dåliga papper från bankerna och därmed sanerar deras balansräkningar. Sedan hoppas finansmyndigheterna att det privata kapitalet på nytt ska strömma in i bankerna, eftersom deras « svarta hål » flyttats över i offentlig ägo. Bingo för kapitalet. Allmänheten varnas dock för ficktjuvar som setts stryka kring i omgivningarna.
I media: DN1,DN2,SVD1,SVD2,SDS,AB,
Andra bloggar:Svensson,Alliansfritt,Sverige,Esbati,Rawia,Motvalls,
Ekonomikommentarer,Röda Malmö,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Banker, Bankakut, CDO, CDS, Spekulation, Merill Lynch
Bankerna vår största krisbransch – När varslas chefsekonomerna?
21 Okt 08
”Vår tids
shamaner”
Chefsekonomer är de finaste av de fina i ett märkligt skrå. De vill gärna se sig som Mästare i hantverket och därför får de vanliga gesällerna lite tråkigt bara kallas för bankekonomer. Men ändå misslyckas de och deras staber av folk gång på gång att bedöma de marknader som de är satta att analysera för bankernas och deras kunders räkning.
När nu bankerna har blivit vår stora krisbransch – med utlovade 1.5 biljoner kronor i garanterade skattepengar – kommer naturligtvis varslen först och främst att drabba denna misslyckade yrkeskår. Men kanske inte. Med fog ville en annan ekonom, Johan Lönnroth, en gång kalla dem för vår tids shamaner och därför hittar de säkert på någon ny besvärjelse – insvept i tordönsrök – som förklarar varför allt inte gick som tänkt.

Chefsekonom på bank? Eller modern shaman?
I veckan berättade Patric Andersson, docent i finansiell psykologi på Handelsshögskolan, i västsvenska GP att han inte var det minsta förvånad över att dessa analytiker inte lyckades pricka in finanskrisen:
”Det skulle förvåna mig mer om någon av dem haft rätt. Ekonomer är dåliga på att bedöma hur börsen eller finansmarknaden ska utvecklas, det finns det flera undersökningar som visar”
GP har med en del ”pratbubblor” från dessa ekonomins Mästare. ”Det kommer att vara fortsatt stökigt, men vi väntar oss inga större, ytterligare nedgångar” sa Johanna Möllerström, aktiestrateg på Kaupthing 31 mars i år till Dagens Industri. Sedan dess har börsen i Stockholm rasat med 30 procent. Hon fick medhåll av bland andra DK Fonders förvaltare Björn Danegårdh som tyckte att: ”Jag tror att vi under eller efter sommaren får se tecken på att den amerikanska ekonomin är mer robust än vad många väntat sig”. Djärvast i den här kretsen var ändå den famöse riskkapitalisten Christer Gardell (själv föredrar han att kallas för aktieaktivist) som i början på året rekommenderade köpläge för aktier:
”Mitt grundscenario är att den överdrivna oron för kreditkrisen kommer att lägga sig. Den globala tillväxten 2008 kommer att bli omkring 5 procent. Jag tror att vi kommer att se en uppställning på 20 procent.”
Nog tog Gardell en risk alltid. I stället för 20 procent upp är det 40 procent ner. Undrar om ens han själv och hans Cevian Capital kommer att vara kvar på marknaden. De anställda på AB Volvo där han köpt på sig en viktig post, skulle nog inte precis gråta om han själv kursar.
Klas Eklund river ur sig
på en meter
Värst ute är Skandinaviska Enskilda Bankens gamle talrör Klas Eklund. Numer upphöjd till ”Capo dei Capo” eller den civile Bossarnas boss, med titeln SEB:s senioranalytiker. Efter en studieresa till USA för ungefär ett år sedan kunde han med alla ”fakta” tillhands definitivt lugna sin egen bank och alla dess aktieplacerare:
”Problemen på subprimemarknaden består ytterligare något år, men spridningseffekterna till primemarknaden blir relativt små. Kreditoron bedarrar efter hand.”
Hade Eklund tävlat i någon annan gren än aktieanalyser , som höjdhopp , vore det som om han hade rivit ur sig på 1 meter…

Som liten tränade Stefan holm på 1 meter.
Senioren Eklund river ur sig på samma höjd…
Nu var detta inte seniorens första grova rivning. Några veckor innan IT-bubblan sprack för drygt åtta år sedan skrev han i Svenska Dagbladet om sin kyliga analytiska konst och spådde en fortsatt framgång för Den nya ekonomin. Hans mer kritiske kollega Carl Hamilton skrev roat om missen:
”På marknaden lär det faktiskt finnas de som använder Klas Eklund som ”reverse indicator”. Det vill säga, när Eklund säger köp så säljer de. När Eklund skriver halleluja-artiklar om den nya ekonomin så säljer de Framfab och köper verkstadsaktier. Man kan bli rik på det sättet.”
Ja, så kanske det är. Bankernas shamaner och ”aktieaktivister” där ute på de stormiga finansiella marknaderna kanske använder sig själva som sådana här ”omvända indikationer”. De säljer när de rekommenderar köpläge. På det sättet kan de ju bli rika. Hur skulle det exempelvis sett ut om SEB:s seniortalrör Eklund i stället skrivit om det som han måste ha sett: att en finansiell härdsmälta var oundviklig?

Eklund med ett föl från hustruns avelssstuteri. Kallad ”Klas junior”.
Får den samma bana som senioren lär den springa hem bra med pengar.
Skälighetsgraden för denna misstanke är stor. Som junior i Socialistiska Partiet var nämligen Klas Eklund en rasande god samhällsanalytiker. Dessutom en lysande pedagog. Jag har svårt att tro att det redan skymmer så mycket i synen för vår gamle Klas. Dessvärre övergav Eklund ”sin ungdoms håg för snöd vinning”, som man sa förr. Han lämnade Socialistiska Partiet när han misslyckats med att vinna dess medlemmar för tanken att Meidners löntagarfonder skulle bli partiets nya programmatiska grundval. Med en sväng förbi SIDA kom han sedan till regeringen Palme. Efter någon tids samvaro med den dåvarande finansministern Kjell Olof Feldt, sällade han sig till dennes ”Kanslihushöger” för att bekämpa ”fondsocialismen”. När den politiska sagan tog slut blev han till sist talrör för SEB och tycks nu avsluta sin karriär med att vara dess senioranalytiker.
Som Carl Hamilton sa: ”Man kan bli rik på det sättet”.
Läs även andra bloggares åsikter om Politik, ekonomi, finanskris, bankkris, Regeringens stabiliseringplan, Bankuter, regeringen, Anders Borg, Mats Odell
I pressen: DN1,DN2,SVD1,AB1,SDS1,SDS2,AB2,
Andra bloggare: RödaMalmö,Svensson,Jinge,Proletärbella,Trotten,Esbati,Loke,
-Ett ekonomiskt Pearl Harbor
25 Sep 08
På direkten!
Fantomen, eller den Vandrande vålnaden är snabb som blixten. Vi kanske inte
alltid hänger med. Men här ger vi snabba, korta svar eller ser saker på vårt
sätt.
Vem ska betala ?
-Ett ekonomiskt Pearl Harbor. Så kallar den amerikanska finansgurun Warren Buffet den aktuella krisen. Han menar också att det inte är tid för käbbel i Kongressen om vem som bär ansvaret för situationen och vem som ska straffas.
Men det är just här problemet med George Bushs ”bankakut” ligger. Vem ska betala krisen och till vilket pris? Warren Buffet kommer inte att förlora pengar i krisen. Det var därför han hostade upp 5 miljarder dollar och investerade dem i en av de två kvarvarande invsteringsbankerna -Goldman Sachs. Buffet är övertygad om att Kongressen kommer att anta ”räddningspaketet” och kan då räkna med stora vinster när Goldman Sachs börsvärde stiger.
Vissa medlemmar av Kongressen stretar emot eftersom de ännu har en gnutta hut i kroppen. Bushs och FEDs förslag innebär nämligen att köpa ut alla bankrutta spekulanter med skattepengar utan någon garanti för att dessa pengar någonsin kan fås tillbaka. De obetalda lån och värdepapper som bygger på osäkra bolån är nämligen nästan omöjliga att vädera i dagens läge. Vem vet hur mycket ett osäljbart hus är värt i ett kvarter fullt av andra osäljbara hus? Vissa banker värderar i dag dessa ”sub-prime”-lån till 20 öre per krona. Om den amerikanska regeringen går in och löser ut de bankrutta spekulanternas lån till 45 öre per krona så kommer bankerna och riskfonderna undan med miljoner i vinster medan skattebetalaren står för fiolerna.
Det är den verkliga vitsen med Bushs plan. Inte ett öre ska tas från de rika. Låt de som redan har det svårt städa upp skiten. Vare sig McCain eller Obama föreslår en radikalt annan lösning. Det säger allt om alternativen den 4e november.
I media: DN4,DN5,SVD3,Sydsvenskan2,AB3,SVD4,Politiken2,Dagens Arena2,
Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Ekonomi, Buffet, Börskris, Wall Street, Bankakut, FED, Bush,


Senaste kommentarer