"Den världskarta som inte visar var landet Utopia ligger är inte värd ett enda ögonkast." Oscar Wilde
Inlägg taggade Anders Borg
Häxmästarens giftiga brygd
15 Dec 11
.
Så många veckor har inte flytt sedan den giriga bankvärldens eget husorgan, Financial Times, korade vår Anders Borg till Europas bästa finansminister. I sin motivering menade tidningen att han är ”häxmästare bakom en av Europas bäst presterande ekonomier” … tack vare … ”en stark uppbackning för en ansvarsfull ekonomisk politik”.
.

.
Utmärkelsen var givetvis också en politisk handling. Med denna ville tidningen slå ett slag för mer åtstramning, mer budgetsanering och mer nedskärningar i våra ekonomier. Den ”ansvarsfulla” ekonomiska politik som nu iscensätts i många europeiska stater. Med en samtidig och långvarig recession som sin naturliga efterbörd.
I Sverige vet vi – som har hågkomster från 1990-talet – att Borg inte har blandat till sin giftiga brygd på egen hand. Receptet har han ärvt från Göran Persson som tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet under dessa år svarade för de nedskärningar i ekonomin, som alltsedan dess efterlämnat ett stort sediment av strukturell massarbetslöshet. Framförallt många av landets unga människor saknar inte bara egna bostäder utan också egna jobb. Inkomstklyftan i Sverige har vidgats under snart trettio år.
Nu kommer de gamla arbetslöshetssiffrorna att överlagras av nya. Hyckleriet om regeringens ”arbetslinje” blir uppenbar när siffrorna om nya stora varsel stiger snabbt. Dubbelt så många unga förvisas för gott till en usel tillvaro som förtidspensionärer. De trampas för alltid ner i samhällets dyiga bottnar. Fler människor än tidigare tvingas också att söka socialbidrag.
I dagens Aftonbladet varnar ledaren för det som sker och ger samtidigt sina råd för framtiden:
.
Europa skakar, arbetslösheten växer och regeringen måste handla.
.
När industrin bromsar följer den privata tjänstesektorn efter.
Till sist drabbas också offentlig service när skatteinkomsterna sjunker.
Dit är det ännu långt, men problemen på arbetsmarknaden syns ändå tydligt i Arbetsförmedlingens senaste rapport.
.
Sverige behöver en tilläggsbudget där allt fokus ligger på att höja sysselsättningen och hålla fart i ekonomin. En del förslag skulle Anders Borg kunna hämta hos oppositionen, som större utbildningssatsningar och en fungerande a-kassa.
.
Men räcker detta? Är det nog med en liten ”tilläggsbudget”? Är det denna vision, som gör att en svårt skadeskjuten opposition åter kan få luft under vingarna? Små, tillfälliga plåster på redan stora, variga sårytor och ingen politik alls för en fullt möjlig genomklappning av den svenska exportindustrin.
Den liberala borgerlighetens moderna parti, Miljöpartiet, rustar sig inför krisen med att göra sig av med vänsterns och sitt gamla krav på sex timmars arbetsdag. I spetsen för detta går Gustav Fridolin. Han har tvättat av sig ungdomsradikalismen, satt på sig kostym, med det obligatoriska tillbehöret slips och går in i medelåldern med att i riksdagen ha blivit ansvarig för maskrosornas industripolitik. Sin bok om ”Blåsta: nedskärningsåren som kostade en generation” har han lagt åt sidan. ”Vi lever i en ny tid och måste då ompröva våra krav”, heter det nu. Det är bara att hoppas att partiets medlemmar i en revolt omprövar honom som sitt språkrör.
Socialdemokratin för sin del är på väg ner i opinionsinstitutens källare. Men när inte Göran Perssons lärjungar sliter hårtestarna av varandra letar de trots allt förtvivlat efter ”rörelsens starka berättelse om framtiden”. Är det inte hög tid att sätta denna på pränt? Åtminstone för de medlemmar som uppfattar sig själva som partiets vänster. Partikongressen 2013 vore ett utmärkt tillfälle.
.

.
För mer utbildning i all ära, men är det inte nödvändigt att se till att det finns bra jobb när utbildningen väl är klar? Att kunna jobba med det ”goda arbetet”, som så många är överens om att vi ska satsa på, stora investeringar i uthålliga energikällor, en gigantisk satsning på en bra kollektivtrafik, ”miljörenoveringar” av hus och industrier samt en kraftig ökad personaltäthet inom omsorg, skola och vård. Sak samma med A-kassan. Den ingår i den fackliga rörelsens centrala nervsystem och ska självklart vara 90 procent av förlorad lön. Men ska vi inte arbeta för ett samhälle utan A-kassa? En gemenskap där alla har möjlighet att arbeta med meningsfulla arbeten?
Sanningen är givetvis att de ”goda berättelserna” uteblir därför att de kräver en politisk strid, en uppgörelse med bankväldet. Ska framtiden inte mörkläggas av ekonomisk depression måste finanskapitalet helt enkelt fråntas styret över samhällets viktigaste flöden av krediter. Fåtalsväldet ersättas med folkvälde, som det hette förr. Annars blir all oppositionspolitik som en barkbit på ett stormigt hav.
En bra gemensam välfärd förutsätter ett gemensamt ägande av bankväsendet.
Enklare, eller svårare än så, är det inte.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Anders Borg, varsel, Gustav Fridolin, Göran Persson
I media: AB1,SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,SVD5,DN1,DN2,DN3,GP1,SVT1,SVD6,SVT2,SVD7,AB2,SVD8,
Bloggare: RödaMalmö,
Betala statsskulden eller inte?
12 Dec 11
Är du skyldig?
.
Skuld. Statsskuld. Att vara skyldig. Det låter osunt. Själva ordet ”skuld” skapar olust när det uttalas på
svenska, tyska och holländska. Att vara ”skyldig” har två helt olika betydelser i vårt språk. När man lånar pengar till ett husköp eller sätter sig i skuld för att skaffa sig en gedigen utbildning är det bara ett ord för en finansiell handling. Man kan också vara ”skyldig” till ett brott eller en omoralisk handling. I engelskan, med ”debt” och ”guilt” och franskans, ”dette” och ”coupable”, finns inte denna tvetydighet som antyder att det är omoraliskt att vara satt i skuld.
Den här lilla språkliga utsvävningen vill bara visa att på vårt eget språk är det en moralisk förpliktelse att betala sina skulder och inte bara ett finansiellt åtagande.
-Den som är satt i skuld är inte fri, sa den gode Göran med moralisk basröst. Det är naturligtvis nonsens i ekonomisk mening eftersom ett lån kan ge en människa möjligheten att befria sig från underkastelse och rent av slaveri. Fråga vissa kvinnor i Bangladesh vad en minikredit betytt för dem.
-Är man skyldig ska man betala för sig, är därför en logik som det är speciellt svårt att argumentera emot i länder med germanska språk. När grekerna i raseri ropar ut att ”det är inte vår skuld – vi betalar inte” upprörs många och tycker som Göran Persson.
I debatten om hur krisen i Europa ska betalas har det därför i första hand argumenterats för hur den ska betalas inte om den ska betalas. Nyliberaler höjer ögonbrynen och frågar vad det är för fel med att rädda bankerna och kapitalägarna. Annars blir Marknaden förbannad och det vill vi inte vara med om. Socialdemokrater och mer socialt ansvariga borgare säger i stället att visst ska skulderna betalas men bördan för det ska fördelas mer rättvist. De som har stora inkomster och förmögenheter ska bära en större del av bördan än fattiga människor, menar de. Att detta inte är en självklarhet visar debatten i USA där republikanerna hukande under Tea partys piskrapp säger nej till varje skattehöjning för dollarmiljonärerna.
.
.
Inom EU handlar också debatten mest om hur skulderna ska betalas, inte om de ska betalas. Ska det privata bankkapitalet dela bördorna för det kaos som finansen självt skapat eller är det nationerna, det vill säga skattebetalarna, som ska stå för kalaset? Ska de ”lata grekerna” själva stå för fiolerna eller krävs det solidaritet inom den europeiska unionen?
Den verkliga frågan som måste resas är OM de olika ländernas statsskuld ska betalas. För det är inte alls självklart att statsskulderna ska betalas även om det är vad det ”sunda förnuftet” dikterar -är man skyldig ska man betala. För att bli lite personlig undrar jag om du skulle känna dig skyldig att betala en skuld som en släkting lyckats ta i ditt namn? Samma problematik kan man nysta i vad gäller olika länders statsskuld och fråga sig:
-Hur har skulden uppkommit?
-Vad har lånen använts till?
Kort sagt, är en skuld legitim? Eller är delar av statsskulden en illegitim skuld som befolkningen inte kan ställas till svars för? Vilka delar av statsskulden bör betalas tillbaka?
Allt detta är frågor som det finns all anledning att ställa och finna svar på innan en ”skuld” förklaras legitim.
.
CADTM (Kommitten för annulereing av tredje världens skuld) har i 20 år krävt att fattiga länders skuld ska avskrivas. Nu kan CADTM också rikta sina blickar mot Europa. På CADTM hittar du massor av information om hur en offentlig revision kan gå till.
.
Hur kan det gå till? Svaret finns redan. Organisera en offentlig revision av statsskulden för att undersöka vilka lån den består av, vilka som äger statsskulden och vad de olika lånen använts till blir uppgiften.
I Grekland har kravet på en offentlig revision av statsskulden fått folklig förankring och olika statligt oberoende kommittéer arbetar redan. Initiativ för en offentlig revision har redan tagits i Frankrike av Attac och är på gång i Irland.
Det finns också ett viktigt historiskt exempel att hänvisa till. I juli 2007 beslutade Equadors nyvalde
president Rafael Correa att låta en internationell kommitté undersöka landets statsskuld. Efter fyra månaders arbete förklarade den att inte mindre än 3,9 miljarder dollar av statsskulden kunde anses som illegitim. Till mångas förvåning sa sedan Correa att den illegitima delen av skulden inte skulle betalas av Equador.
År 2001 inställde Argentina sina avbetalningar på statsskulden och begärde att omstrukturera den. Än i dag har inte Argentina betalat tillbaka sin ”skuld’ till Parisklubben (de 7 rikaste fordringsägarna) som i sin tur inte säger något för den vill inte att det ska talas vitt och brett om att man kan ställa in betalningarna av statsskulden om det skulle innebära outhärdliga konsekvenser för landets befolkning att betala den.
En offentlig revision är naturligtvis inte lika lätt att genomföra i EU som det var i Equador. Där fanns en ny regering som mobiliserade befolkningen i kamp mot kapitalägarna och de stora jordägarna. Vi kan knappast vänta oss att Anders Borg ska starta en revision eller ens uppmuntra till något sådant. Men det bör inte hindra att folkliga initiativ tar tag i problemen och börjar nysta upp statsskuldens olika trådar. Det är vad som nu sker i Grekland.
Men vad är en illegitim skuld? Det är viktigt att svara på frågan eftersom det krävs konkreta svar för att kunna besvara en kritik som exempelvis säger att vi vill ta ifrån småspararna deras surt förvärvade pengar. Det enklaste och mest klara fallet av en illegitim skuld är lån en diktator tagit för att betala import av vapen som används för att slå ned den egna befolkningen. Ska det libyska eller det syriska folket betala den del av statsskulden som använts till vapenköp? Naturligtvis inte. De vapenproducerande länder som sluter vapenkontrakt med blodiga diktatorer ska inte klaga om de förlorar allt när folket tar makten.
.
Ska Libyens folk betala de ryska S-75 SAM som Khaddafi köpt?
.
Men den grekiska skulden? Är den också illegitim? Det kan bara en verklig revision av skulden fastställa. De lån som den grekiska regeringen tvingats ta därför att den fört en nyliberal politik med skattesänkningar för de rika ska inte betalas. Det är lån till följd av sänkta skatteinkomster för staten, en följd av en politik som tjänar en liten minoritet i samhället. Det är inte upp till den stora majoriteten av de arbetande att betala konsekvenserna av en politik som enbart gynnar en liten minoritet.
Men drabbas inte småspararna om en stat vägrar att betala sina obligationer? Svaret är att de få obligationer som vanliga hushåll och enskilda småsparare har i byrålådan inte kan betraktas som illegitim. Dessa småsparare ska garanteras återbetalning till 100 % via ett system av positiv diskriminering. Ett krav på en offentlig revision kan aldrig få ett brett folkligt stöd om inte vanliga småsparares pengar garanteras. Och det är verkligen inget problem. Det är en ytterst begränsad minoritet som äger den övervägande delen av emitterade statsobligationer.
Det måste sägas högt och tydligt att vi vägrar att acceptera sparprogram som saboterar den sociala servicen, utbildningen av våra barn, vården av gamla och sjuka och pensionerna för de som avslutar ett långt liv av arbete och slit för att betala tillbaka pengar till redan rika människor som placerat pengar i statsobligationer som de fått tack vare nyliberala regeringars skattesänkningar. Det är en illegitim skuld som den arbetande befolkningen inte ska betala.
.
På den fria andrahandsmarknaden krävs omöjliga räntor för grekiska statsobligationer.
.
Vi går in i en period av ytterst skärpta klasstrider, där den europeiska borgarklassen satt som mål att avskaffa de sociala skyddsnät som ännu fungerar för att hävda sig i den internationella konkurrensen. Statsskulden används som ett vapen i den kampen. Därför intar ett krav på en revision av statsskulden en central plats i ett radikalt försvar av den arbetande befolkningens välfärd. Det är ett vapen i kampen som kan förklara varför det inte är vi som ska betala den statsskuld som orsakats av en politik som enbart tjänat de rikas intressen.
.
Bloggare: Röda Malmö,Sjöstedt,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Skuld, EU, Grekland, Anders Borg, Tea Party
I media: SVD1,SVD2,SVD3,DN1,DN2,AB1,GP1,GP2,SVD4,SVD5,DN3,DN4,DN5,SVD5,SVD6,DN6
”Varglyan” under polisbevakning…
18 Nov 11
.
I ett klarsynt ögonblick kallade Anders Borg nyligen den lystna finansmarknaden för ”vargarna”. Han hade – åtminstone för en liten stund – insett att hungriga rovdjur som jagar i flock ersatt demokratiska beslut. Vår finansminister lär aldrig komma till insikt om att han själv och hans regering i sak gör allt för att försvara dessa predatorer som river eller skadar så mycket mänskligt liv. I går fick New Yorks borgmästare miljardären Michael Bloomberg kalla ut stora skaror av polis för att skydda den egna börsen, hjärtat för den globala kapitalismen.
.

.
I tisdags skedde ett samtidigt angrepp över hela USA på den ockupationsrörelse som under två månader spritt gnistor ut över världen. Genom en intervju I BBC med Oaklands borgmästare Jean Quan samma dag vet vi att överfallen på tältläger och demonstrationer i de olika delstaterna var samordnad av den politiska och federala polisiära makten. Avslöjande nog berättade hon att ”Nyligen var jag med om en konferens med 18 städer runt om i landet som hade samma situation som oss och där det som hade börjat som en politisk rörelse med politiska läger hade hamnat i en situation där de som tagit initiativen inte längre hade kontroll över situationen….”.
.

.
Här blockeras ”Bank of America” i Los Angeles
.
Skälet till de massiva angreppen under veckan är uppenbart att gnistorna från rörelsen fått en del flagor i det så eldfängda amerikanska samhället att börja fatta eld. Delar av fackföreningsrörelsen har öppet visat sympati för rörelsen och har i många delstater deltagit i en del aktioner. Miljoner människor är arbetslösa och miljoner vräks från sina hem. Samtidigt som Bloomberg och andra girigbukar roffar åt sig mer och mer av landets rikedomar och vägrar att ens betala skatt. Finansvärlden och de etablerade politiska partierna är rädda för storbrand.
.

.
New York i går
.
I går var ockupationsrörelsen tillbaka och visade att den inte stukats utan i stället fått större sympatier. Runt om i USA firade den sin födelse för två månader sedan. I New York var det en hel flora med aktioner. Under förmiddagstimmarna omringade demonstranter den mäktiga och symboliska börsen och pekade på så sätt ut för många var ”varglyan” finns. Senare under dagen var mängder med människor ute vid olika tunnelbanestationer och ombord på tågen och argumenterade för sin sak. På kvällen kulminerade aktiviteterna vid Foley Square, Brooklyn Bridge, när över 30 000 demonstranter samlades för att protestera mot att det fria ordet i USA drivs bort från sina mötesplatser: ”Det politiska systemet ska tjäna oss alla! I dag är det Wall Street som äger Washington”, var ledmotivet i alla protester.
.

.
Vid Foley Square samlades 30 000 demonstranter
.
”Miljardärernas polis”, som den kallas, arresterade mer än 240 aktivister. Fem av dem anklagas för ”våldsamt överfall”. Bland annat en ung kille som kastat ett litet batteri på en polis och sedan stulit hans hatt. Hans slogs blodig vid gripandet…
.

.
Stal en polishatt…
.
Flera av New Yorks främsta fackliga företrädare hamnade också i arresten. De deltog i en blockad av Brooklyn Bridge, med vita T-shirts och 99 % tryckt på brösten. New Yorks broar har kommit i blickfånget eftersom deras sönderfall, på grund av bristande underhåll, så tydligt visar att alla pengar kastas till vargarna och få går till underhåll av gemensamma tillgångar.
.

.
Runt om i i tunnelbanetågen argumenterade
ockupationsrörelsen för sin sak.
Ibland räckte detta för att hamna i finkan…
.

.
Hur morgondagen ser ut för rörelsen vet vi inte. Tusentals unga människor i en ny generation har kastat sig in i antikapitalistisk aktion och har vägrat att kalkera etablerade politiska rörelser och koncentrerat sig på att visa sin avsky för ojämlikheten i det kapitaliska samhället. Vilket ger både styrka – men också svagheter. Vintern är i antågande och nya mötesplatser och bredare social rum krävs. Till en del tycks den kunna få husrum inom fackföreningsrörelsen, vilken själv ser sig hotad till döds av den reaktionära politiska offensiven i USA. Vid minst åtta universitet runt om i landet var det dessutom strejker i går.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Wall Street, Occupy Wall Street, varglyan, Anders Borg
I media: SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,DN1,DN2,DN3,GP1,DN4,DN5,SVD5,SVD6,AB1,DN6,SVD7,
Spara eller Slösa? Varför inte Planera?
21 Sep 11
.
Pensionärerna är förlorare ( med undantag för politiker). Krögarna de stora vinnarna.
Det är den slutsats vi kan dra av budgetdebatten så här långt.
Själv känner jag mig mest beklämd inför politikers och medias sätt att diskutera.
.

.
”Vi pratar peanuts”, sa ofta mina chefer På Volvo Lastvagnar när de på något möte avhandlade mindre kortsiktiga investeringar. Språket var amerikanska och med detta menades ”småpotatis” på svenska och i ett lite längre perspektiv är det desvärre detta ”den råa tonen i riksdagsdebatten” handlar om.
Riksdagspartierna ligger förvisso skavfötters och tonen kan vara vara högljudd som det ibland blir syskon emellan. Men de ligger nerbäddade i samma säng och under samma bolster. ”Inga underskott i budgeten”, är deras gemensamma trosbekännelse.
Det är inte folket (demos) som styr utan marknaden. Finansindustrins herrar är våra makthavare och deras budord för dagen är att ”vi” inte ska skuldsätta oss. ”Den som är satt i skuld är inte fri”, som Göran Persson brukade domdera.
Det ligger självklart mycket i detta – så länge som vi låter finansindustrin ha makten över våra krediter och räntor. Det är därför många vanliga arbetande människor ”sitter still” inne i sina belånade bostadsrätter och småhus. ”Med Anders Borg får vi i alla fall en låg ränta”, mumlar de tyst till varandra och röstar borgerligt.
.
.
Hemma hos oss är det översvämning.
Är ”finanskrisens andra våg” också en naturkatastrof?
.
Kapitalismens kriser ses som lika oundvikliga som regnen och alla höga vattenflöden.
”Marknaden” tycks dessutom vara lika outgrundlig som vore det en Gud.
Se bara till de ständiga ösregnen. Skördekatastrof och foderbrist får vi räkna med. Men eviga hällregn brukar också innebära att Norrlands vattenmagasin fylls och att vinterns elpriser sjunker. För tillfället stämmer tumregeln. Vattnet flödar och de rörliga elpriserna är låga.
Men till vintern när vi behöver mycket el då väntar ändå höga priser. Visserligen ska Maud Olofsson ha pratat med ägarna av kärnkraftverken. Men detta tycks inte ha hjälpt. ”Marknaden” är ändå orolig och räknar med nya kärnkraftsproblem. ”Om” vi får en ny extremvinter. Enligt Dagens Nyheter i dag har redan denna ”Marknad” räknat ”med kärnkraftsproblem i vinter och har bakat in det i elpriset”…
Vem eller snarare vilka är då denna ”Marknad”? Vi elkonsumenter? DN vare sig ställer eller svarar på frågan och inte heller den marknadsanalytiker som intervjuas. Men ”Marknaden” i det här fallet är ägarna till elbolagen som redan på förhand har bokat in sina vinster i den stora del fasta elpriser som de redan debiterar. Nya redan säkrade miljardvinster för ägarna.
Men uppenbart var det väl ändå inte så här den liberala ekonomen Adam Smith hade tänkt sig det hela? Att ”marknadens osynliga hand” bara skulle vara en simpel ficktjuv?
.

.
Många av oss menar att det av flera goda skäl är nödvändigt med en dramatisk omställning av vår energianvändning och vår energiproduktion om vi både ska ha ett bra liv och stor välfärd. Inte bara för oss själva utan också för framtiden. En sådan omläggning kräver omfattande forskning och investeringar i vad och hur vi producerar. Liksom i hur vi bor, sätten vi färdas och med vilka medel vi transporterar våra varor. Framför allt om vi menar allvar med att bli av med kärnkraften.
Låter vi finansindustrin bestämma framtiden är detta uteslutet. För den diskussion som då krävs, den handlar inte bara om den ”småpotatis” som blir över när ”finanskrisens andra våg nu hotar att spola bort oss”. Nej, den handlar i stället om mycket stora och för marknadsekonomin otänkbara kostnader. Med till synes väldiga underskott i en tänkt budget.
Därför är det nödvändigt att vi börjar diskutera en socialisering av krediterna. Finansindsutrin och dess herrar måste ”störtas ner i gruset” som det heter i Internationalen. Genom en demokratiskt planerad ekonomi kan vi själva ta makten över våra egna liv.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, budgetdebatt, Anders Borg, Elpriser,
I media: SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,SVD5,SVD6,SVD7,SVD8,DN1,DN2,DN3,DN4,DN5,DN6,DN7,DN8,DN9,
Borgs spräckta spegel.
18 Apr 11
Sanningen om USAs underskott.
.
Demokrater och republikaner slåss om uppmärksamhet i media om vem som bäst kan spara av statens utgifter för att minska de underskott som målas upp som ett dödligt hot mot landets framtid.
-Vi måste spara och skära ned på den offentliga sektorn annars går det åt…., säger alla läger.
Vad de inte säger mycket om är hur underskotten växt till vad de är. Det säger däremot de fackliga organisationernas tankesmedja Economic Policy Institute. I en artikel publicerade häromdagen visar EPI varför de statliga inkomsternas andel av BNP är lägre än någonsin sedan 1950. I år kommer de federala inkomsterna enligt finansdepartementet att utgöra bara 14,8 procent av BNP.
Orsaken till de minskade statliga inkomsterna beror helt på de lägre effektiva skattersatser som de rika och de superrika betalar. I stapeldiagrammet här under ser vi vad som skett med skattebelastningen för den rikaste procenten av alla hushåll, för de rikaste 400 hushållen och den genomsnittliga skattebelastningen i sin helhet.
.

Mellan 1992 och 2007 ökade inkomsterna för det genomsnittliga hushållet med ynkliga 13 procent. Den rikaste procenten av hushållen fick hyfsade 123 procent över femtonårsperioden. De 400 rikaste hushållen kunde däremot glädja sig åt en inkomstökning på 399 procent. I tabellen kan vi se att de skilda grupperna under samma period betalar allt mindre inkomstskatt. Och naturligtvis är minskningen proportionell till inkomstens storlek. Den genomsnittliga familjen fick sin skatt minskad från 22,2 procent till 20,4 procent. Som tabellen visar var ”ödet” mer givmilt för de 400 rikaste som nu bara betalar 16,6 procent inkomstskatt på den genomsnittliga årsinkomsten, som i gruppen uppgår till 355 miljoner dollar per familj.
”Ödet” står naturligtvis inom parentes eftersom det är politikerna i Kongressen, demokrater som
republikaner, som beslutat om skattesatserna.
Nu ser vi effekterna av dessa skattesänkningar i form av ett enormt och växande underskott i statsfinanserna. Det ideologiska svindleriet som påstår att lägre skatter skapar högre tillväxt och lägre arbetslöshet kan inte längre skyla över den katastrofala politik som förts i decennier.
Alla som nu köper alliansens Borg-politik för skatteavdrag och ökade inkomstklyftor borde tänka efter två gånger innan de låter plånboken rösta om vilket samhälle som blir resultatet av ständigt minskade statliga inkomster och påföljande nedskärningar av den gemensamma välfärden.
Vill du se in i Anders Borgs framtid, kasta då en blick i hans spräckta spegeln på andra sidan Atlanten.
PS: I dag slår alla morgontidningar upp att hälften av alla skatter som staten driver in kommer från Stockholm. -Vi betalar simhallar i Norrland, säger en kommunpolitiker i hufvudstaden. Se upp. Detta är säkerligen en testballong för att ytterligare dra isär Sverige. Mer av skatterna ska användas till att koncentrera en ännu större del av Sveriges befolkning till Stockholm och därmed låta den offentliga sektorn krympa ännu mer i resten av landet.
Snart kommer fiskröstande politiker att spela på temat -”varför ska vi betala för norrlänningarna”. Det kan bli riktigt smutsigt. I Italien säger Lega Nord att ”vi ska inte betala för latmaskarna i södra Italien”.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, USA, EPI, Inkomster, Skatter, Kongressen
Behov inte pengar ska styra.
17 Sep 10
Vi har inte råd med de rika.
.
I dessa kristider med angrepp på den allmänna välfärden är det dags att inse att samhället inte längre har råd att hålla alla rika bidragstagare under armarna. De måste sättas i arbete och bidra till det gemensammas bästa.
Först i ledet står de verkligt stenrika. De har blivit så till den grad beroende av bidrag att de kan kvalificeras som missbrukare. Det sägs att aptiten växer medan man äter. Det stämmer in exakt på den lilla minoritet i samhället som knappt vet på hur stor fot den lever.
.
I Danderyd lever våra största bidragstagare.
.
Förr var bankirer, industriägare och rentierer glada åt en avkastning kring 7 procent på sitt kapital. Med ökad aptit, stimulerad av 30 års nyliberalism, följer större behov och nu fnyser varje anständig kapitalist åt allt som inte ger minst 15 procents avkastning.
Jamen, det gör väl inget, ser jag redan viktigpettrar kommentera. Vinsterna används ju till att investera och därmed skapar de jobb. Det är ”arbetslinjen” som Anders Borg talar sig varm för. Vinster ger investeringar. Sägs det. Men tyvärr är det inte längre sant. I Sverige liksom i alla andra industriländer går en allt större del av vinsterna rakt ned i fickan på aktieägarna och en allt mindre andel till produktiva investeringar. (se Slaget om Sverige)
Men dessa bidragsnarkomaner får från barnsben också lära sig att inte lägga alla ägg i samma korg. Man ska guvars sprida riskerna så att det aldrig lyser rött i bokföringens bottenlinje. Den risken har staten avlägsnat sedan först socialdemokraterna och därefter de borgerliga skapade ett spel som ger både jackpott och bingo på en och samma insats.
.
Spelet heter skattesänkningskarusellen. Först sänks skatterna för de rikaste i samhället, på inkomst av både arbete och kapital. Det leder till att statens inkomster minskar. När därför staten behöver pengar till större utgifter lånar man (ger ut statsobligationer) av samma personer som fått sänkta skatter av – just det – staten. Jackpott. Sedan delar staten ut ränta på de obligationer som de rika köpt av staten med pengar de fått av staten. Bingo.
Den här typen av spel med garanterade vinster för de allra rikaste i samhället har vi inte råd med längre. Behoven i vården, äldreomsorgen, skolan och inte minst vården av vår miljö tillåter inte längre att de bidragsberoende i toppen av samhället obehindrat får fortsätta att leva på alltför stor fot.
.
Bloggare; Jinge,Svensson,Alliansfritt Sverige,Röda Malmö,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Borg, Skatter, Rika, Fattiga, Aktier, Obligationer
Almedalen – från prinsessbröllop till sommarkollo
5 Jul 10
.
Först några ord från i fjol:
”Almedalen” är en vedervärdig historia. En släktträff där den elit som förstör Sverige – i god gamman tillsammans med media kan tumla runt med varandra några dagar och nätter . Ett Almedalen där Maud Olofsson stampar, hoppar och tjoar om att det nu behövs bäverekonomier i hela Europa…Nästa år – i sommarhettan inför valen 2010 – vore det bättre om debatterna och alla sammankomster tog plats i verkligheten. Varför inte i Köping med sin urlakade industri och offentliga sektor som då kommer att vara representativ för regeringens ”arbetslinje”. I ett land som förfärat väntar på att arbetslösheten ska gå upp emot en halv miljon arbetslösa…”
.
Mitt förslag i fjol om en flytt till Köping var naturligtvis en fråga med ett på förhand givet svar, en ”figur” som det heter i retoriken. Den elit som nyss roade sig så att säga kungligt i huvudstaden med dess prinsessbröllop är nu på sommarkollo i Visby. Det högklackade och slipsarna är kvar i Stockholm. Nu är det uppkavlade skjortärmar och lätta sommarblusar som gäller. Eliten är på grönbete i Almedalen. Gnabbas på dagen och sörplar vitt vin tillsammans under långa, ljusa sommarnätter…
Varför överge allt detta? En flytt till Köping är i sammanhanget naturligtvis lika otänkbar som en flytt till Rinkeby, Gävle eller Hammarkullen…
.

Vem ska skyddas från vem? En bild av en demokratisk tummelplats för Rinkebys ungdomar. Självklart vore det otänkbart för Stockholms journalistkår att ha sitt sommarkollo på så nära och miljösmart avstånd…
.
I radio, TV och i tidningar får vi veta att det ”Almedalen” visar upp är ”en vital demokrati”. Här får politiker och andra makthavare ”kontakt med vanligt folk”. Här kan alla prata med alla. En ”mötesplats” för idéer…
Det är naturligtvis inte sant. Själv tror jag att själva energin bakom ”Almedalen”, alltsedan Olof Palmes debut 1968, faktiskt är den politiska journalistkåren. Hit kommer i år över 600 journalister. Framförallt från Stockholm. Här kan de under en betald semestervecka skicka politiska vykort till övriga Sverige. Rusigt röda rosor och medeltida stadsmurar ger en vacker och billig scenografi. Vare sig politikerna vill det eller inte tvingas de att åka dit och vara med. Framförallt ett valår. Journalistkåren är på plats och de flesta svenskar är på semester. Många tittar trots ledigheten på TV:s nyhetssändningar eller sneglar i någon tidning. Den som då inte är med finns inte…
SVT har exempelvis flyttat sin nyhetsstudio från utsikten över slottet till det sommarsköna Visby. Varje dag sänder frukost-TV, Rapport och Aktuellt. Under dagarna rullar hela tiden dessutom direktsändningar från olika seminarier i SVT Forum/Kunskapskanalen. Partiledarnas intervjuer, utspel och tal är klockrent anpassade efter TV:s tider.
Självfallet lockas marknadens alla månglare av journalistuppbådet. I år har arrangörerna registrerat 1396 arrangemang. De flesta kommersiella. Priserna för att kunna slå upp ett stånd och vistas här är nästan astronomiska. Vill man hyra ett hus, under veckan, kostar det 30-40.000 kronor…
Politikerna klarar sina utgifter med hjälp av sina försörjningsstöd från staten. Alla de riksdagspartier som ges medialt utrymme kan bara klara sina egna ekonomier i allmänhet och sina utgifter i Visby med hjälp av de skattefinansierade partistöden. När medlemmarna lämnar och medlemsavgifterna bara ger småsummor står staten unikt nog för den politiska ruljansen. Pengar som egentligen aldrig ifrågasätts av den journalistkår som här ogenerat och glatt klingar glas med de politiker som de sägs granska…
.
| Tid | Från | Linje | Anmärkning | Flygs av |
|---|---|---|---|---|
| 07:30 | Norrköping | HS472 | DIREKTFLYG | |
| 08:30 | Bromma | 2Q923 | AVITRANS | |
| 08:40 | Bromma | 2Q915 | AVITRANS | |
| 09:10 | Arlanda | JZ1307 | SKYWAYS | |
| 09:25 | Bromma | JZ2191 | SKYWAYS | |
| 09:30 | Arlanda | JZ01311 | SKYWAYS | |
| 10:05 | Riga | BT061 | AIR BALTIC | |
| 10:55 | Ängelholm | 2Q590 | AVITRANS | |
| 11:25 | Bromma | 2Q927 | AVITRANS | |
| 12:35 | Arlanda | JZ1313 | SKYWAYS | |
| 13:35 | Bromma | 2Q929 | AVITRANS | |
| 15:20 | Norrköping | HS474 | DIREKTFLYG | |
| 15:35 | Bromma | 2Q931 | AVITRANS | |
| 16:05 | Arlanda | SK077 | SCANDINAVIAN SAS | |
| 16:35 | Bromma | 2Q0945 | AVITRANS | |
| 17:15 | Bromma | JZ2197 | SKYWAYS | |
| 18:35 | Bromma | 2Q935 | AVITRANS | |
| 18:35 | Arlanda | JZ1351 | SKYWAYS | |
| 19:25 | Bromma | JZ2199 | SKYWAYS | |
| 20:45 | SKYWAYS |
Ankommande flyg till Visby 5.7.10
.
Dubbelmoralen bakom Almedalsveckan luktar som mest om man under några dagar går till hemsidan för Visby airport och tittar på listan över ankommande flyg. Här landar flygplanen tätt. Nästan alla från Stockholm. En stor del av journalistkårens elit sägs bo i Bromma. De kan nästan kliva på planen direkt från de egna trädgårdsgångarna.
Både riksdagspolitikerna och journalisterna älskar att tala om ”klimatsmarta lösningar”. Här vräker de ut en ton koldioxid per skalle bara för att för en stund slippa hettan i storstan. På samma sätt som de rika stockholmare som flygpendlar mellan huvudstaden och sina pittoreska sommanästen inom och utom Visbys ringmurar. Varje flygresa innebär lika mycket mer CO2 i atmosfären som en fattig indisk eller kinesisk bonde tillför under ett helt år.
Av ren självbevarelsedrift granskar inte heller journalisterna de egna och politikernas helt onödiga flygresor.
Vore det inte mer ”klimatsmart” att trots allt byta Almedalen mot Köping eller Rinkeby? Flyget mot tåg eller T-bana?
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Almedalen, Rinkeby, Lars Ohly, Visby airport,
I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,DN1,DN2,DN3,DN4,AB1,AB2,AB3,GP1,GP2,DN5,GP3,SVD4,GP4,SVD4,SVD5,GP5,AB4,
Zorba och solidariteten – greken i våra hjärtan
14 Maj 10
Jag är lite för rastlös för filmer. Ofta är de dessutom så förbaskat förutsägbara. Men det finns många undantag. ”Zorba” är en av dem. Filmen och musikens ledmotiv dök omedelbart upp när jag läste detta i veckans nummer av Internationalen:
.
,
- Svenska skattebetalare ska inte betala för att grekerna väljer att gå i pension i 40-årsåldern. Det är oacceptabelt, så formulerade sig finansminister Anders Borg i radioekot på söndagen. Det är bara ett exempel på hur stereotypa Greklandsbilder med nedlåtande klang sprids från politiker och etablerade media – med förutsägbar nedsippringseffekt till nätkommentarer och fikarummens diskussioner: ”Grekerna vill inte jobba”, ”se bara på alla som sitter i timmar på kaféerna”…
.
Det som verkligen är oacceptabelt är emellertid att Greklands arbetare demoniseras. Greklands arbetare bär inte skulden för krisen. Det är inte de som lever på korruption. Det var inte de som ”lurades” och dolde skuldsättningen, så att landet kunde slinka med i eurosamarbetet 2001. För detta bär den grekiska eliten och EU-kommissionen delat ansvar. Andra länder har använt liknande ”kreativ bokföring” – se bara exempelvis på Berlusconis Italien – utan att utmålas som nationer av skurkar.
.
.
Det är inte Greklands arbetare som har levt över sina tillgångar. Det är de oreglerade, giriga finansmarknaderna – ”schakalerna” som de kallas i en krönika i brittiska Observer i söndags – som angriper arbetande människor i land efter land. Den finanskris som seglade upp under 2007 och blev akut 2008 har inte gått över, bara hållits i schack. Staterna räddade bankerna med upplånade medel, och bankerna tackar nu för hjälpen genom att kräva att staterna skär ned på den skuld som blev resultatet. Krisplaner till banker och storföretag samt skattesänkningar för de rika har också gjort sitt för att öka budgetunderskotten.
Greklands arbetare är inte de första som schakalerna nafsar på. Irlands arbetare drabbades när landet gick med på sänkta löner och försämrad välfärd. I Lettland har delar av akutsjukvården monterats ned, när den offentliga budgeten krympts och landets bruttonationalprodukt rasat med 25 procent på två år.
Och det slutar inte heller med Grekland. I Rumänien annonseras sänkta löner för offentliganställda med 25 procent. Härnäst väntas krisen slå sina klor i Spanien och Portugal – bortom hörnet väntas Storbritannien bli nästa land till rakning. Skillnaden mot tidigare är att Greklandskrisen, och de kommande kriserna, kan bli så mycket farligare för hela den europeiska stabiliteten, vilket tvingar Anders Borg och andra finansministrar till helgmöten för att diskutera nödåtgärder.
Men Greklands arbetare är inte offer. Greklands arbetare är framförallt ett föredöme för oss alla, i ett läge när arbetande människor över hela Europa befinner sig på defensiven och arbetslösheten är rekordhög;
- i ett läge när sociala skyddssystem monteras ned i allt fler länder och fackföreningar pressas tillbaka;
- i ett läge när tre partiledare i brittisk TV med snarlika bakgrunder och snarlika kostymer framför snarlika åsikter om behovet att skära ned på offentliga utgifter och stoppa invandringen;
- i ett läge när Svenska Dagbladet (7/5) kan avslöja den hemlighet som bägge blocken vill dölja – vänsterpartiets högersväng;
- i ett läge när de tidigare årens sociala mobiliseringar i Frankrike gått över i besvikelse hos de mest radikala efter bakslagen i regionalvalen.
- i det läget säger hundratusentals greker ifrån, demonstrerar och genomför generalstrejk. På universitetet hänger demonstrationsplakaten som angriper orättvisan i samhället. Det finns hundratusentals människor som inte är beredda att acceptera sin egen regerings och EU-elitens diktat.
Vi kan inte enkelt imitera grekernas aktioner eller ta över deras radikala tradition. Men vi kan låta oss inspireras, och säga att det inte är Greklands arbetare – eller för den delen Europas eller världens arbetare – som ska betala krisen. Om den grekiska befolkningen tvingas betala det pris EU och valutafonden satt upp, kommer det inte bara att leda till verklig social misär, utan risken är också stor att landet sjunker ned i en depression.
.
.
Alternativet är en verklig stödplan för arbetare i alla våra länder; en stödplan som till varje pris försvarar jobben och den offentliga sektorn, en stödplan som angriper schakalerna tar över deras banker och lägger skatt på finanstransaktioner, en stödplan som äntligen gör tanken på frigörelse möjlig att tänka för alla oss som låsts in i marknadens fängelser. Det är kapitalismen som är oacceptabel – bara det.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Grekland, Kefi, Zorba, Anders Borg, finanskrisen
Anders Borg jagar varg.
11 Maj 10
Vem släppte loss vargflocken ?
.
I går såg jag en ilsket stirrande Anders Borg i flamländska tv-kanalen EEN. Hans uttalande till kanalen har redan gått runt i världspressen.
-Vad vi ser nu är ett flockbeteende på marknaden. En vargflock. Om vi inte stoppar flocken kommer den att slita sönder de svagare länderna i Europa, sa vår gode finansminister.
.
Men vilka var det som släppte loss den vargflock som finansminister Borg är så ilsken på? Svaret är egentligen så enkelt och bedövande att det är obegripligt hur Borg, Geithner,Merkel, Sarkozy och andra gedigna nyliberaler ens vågar yttra sig i den djupa finanskris som hungriga finansvargar skapat.
Det är de själva som skapat det nya finansiella regelverk som låter spekulanter, börshajar, riskfonder och fondförvaltare härja fritt på en marknad som man sa var självreglerande och riskfri eftersom den lärt sig att sprida riskerna på så många händer att ingen kunde förlora skjortan.
.
Anders Borg med Belgiens finansminister Reynders. Två nyfrälsta vargjägare.
Men så var det inte. Politikerna avreglerade finansmarknaden i allt snabbare takt från 80-talets början. Banker tilläts att spekulera med sitt eget kapital. Kundernas insatta medel skickades också in i karusellen. Sofistikerade värdepapper som CDS och CDO fick ges ut och säljas fritt utan att någon egentligen visste var riskerna fanns eller hur de verkligen fungerade.
Nu vet vi var riskerna fanns. Banker och finansinstitut gick omkull och andra hotade att falla. Samma politiker som släppte lös vargflocken ställde upp med tiotusentals miljarder kronor för att hindra hela finanssystemet från att krascha.
Det kostade offentliga medel, det vill säga skattepengar, det vill säga att det skapades underskott i statsfinanserna. Simsalabim, nya offer i sikte. Goldman Sachs och andra i vargflocken kastade sig över de svagaste lammen på de europeiska ängarna. Samma gubbar med kritstreckskostymer som stod vid skampålen efter Lehman Brothers fall och finansmarknadens nästan totala kollaps satt på nytt på parkett och dirigerade vargflockens attack på det grekiska folkets välfärd.
.
I franska språket finns ett uttryck som borde ges en svensk motsvarighet. Man talar om ”brandmänspyromaner”, det vill säga brandmän som själva tuttar eld. De som släppt loss vargflocken har spelat den rollen. Anders Borg och andra nyliberaler med politisk makt är ”brandmänspyromaner”.
.
Media: DN1,DN2,DN3,DN4,SVD1,SVD2,SVD3,GP1,GP2,Dagens Arena,AB1,EXP,
Bloggare; Svensson,Jinge,Röda Malmö,Sjöstedt,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Anders Borg, EU, Grekland, Finans, Kris, Spekulation,
Anders Borgs teoretiska nydanande.
15 Apr 10
Skapar större klyftor mindre klyftor?
.
Anders Borg kommer att gå till historien som den stora paradoxens man. I sin iver att försvara överföringen av rikedomar till de redan välskodda via skattesänkningar och subventioner trollar han fram ett nytt ekonomiskt teorem av kaliber. Större klyftor i samhället leder på lång sikt till mindre klyftor.
.
-Hur kommer det sig att du är rik och jag fattig?
Mamma och pappa har välbetalda jobb för att ta reda på varför.
Ekonomer och journalister har redan visat på data över utvecklingen av inkomstklyftorna i Sverige och inte syns det till någon utjämning.
I USA där Borgs teorem varit ledstjärna i snart 30 år väntar fortfarande de lågt avlönade på att de ständigt ökad klyftorna ska vända till sin motsats, allt enligt alkemisten Borgs formler.
I diagrammet nedan ser vi vad som hänt med inkomsten av kapital, det vill säga aktier, obligationer och andra kapitaltillgångar under perioden 1979 till 2006.
.

.
Eftersom diagrammet talar för sig självt behövs inga kommentarer. Det räcker med att precisera att för den rikaste procenten av hushållen, en på hundra, har deras andel av alla kapitalinkomster ökat från 38 % 1979 till 57,7 % 2006. Det är inte troligt att de får skrämselhicka av Anders Borgs teoretiska nydanande.
.
Media: DN1,DN2,SVD1,SVD2,GP1,GP2,SVD3,AB1,AB2,AB3,
Bloggare: Jinge,Röda Malmö,Motvallsbloggen,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, USA, Anders Borg, Kapital, Aktier, Obligationer, Inkomstklyftor, Budget








Senaste kommentarer