"Den världskarta som inte visar var landet Utopia ligger är inte värd ett enda ögonkast." Oscar Wilde
Inlägg taggade Aktier
A mad mad World
17 Mar 11
Vansinnet i katastrofens spår.
.
Mitt i de fruktansvärda följderna av katastrofen i Japan och inför hotet om en kärnkraftskatastrof visar det kapitalistiska systemet upp sin vidrigaste sida.
Den första åtgärd som den japanska regeringen vidtog efter tsunamins förkrossande framfart var att pumpa ut 150 miljarder dollar på finansmarknaden för att lugna oroade aktieägare. Sedan dess har ytterligare 100 miljarder kastats till de hungriga vargarna i Tokyo, London och Wall Street.
.
Här krävs enorma insatser för att återskapa ett normalt liv. Aktiemarknadens oro är irrelevant.
.
Samtidigt ser vi reportage på teve om hur människorna i norra Japan saknar allt, – mat, el och tak över huvudet. All kraft verkar inte läggas ned på räddningsarbetet. Det är i alla fall den bild som media på plats förmedlar då den visar fullt farbara men i det närmaste tomma vägar norrut som rimligtvis borde vara fulla av lastbilar med förnödenheter.
Är det verkligen så groteskt att i finansvärldens topp bekymrar man sig mer om en härdsmälta på börsen än om de verkliga härdsmältor som hotar med oöverblickbara följder för människor och natur i Japan med omnejd? Det verkar så.
Det visar den vansinniga plats det internationella finanskapitalet ges av de politiska ledarna i världen. För att riktigt se galenskapen i sin nakenhet kan vi fråga oss hur det såg ut förr i tiden när stora naturkatastrofer inträffade.
.
Hur ska detta sluta?
.
Vi som är lite till åren kommen vet att när exempelvis jordbävningen i Agadir 1960 utplånade staden och dödade en tredjedel av innevånarna var det ingen som ens en gång kom på tanken att snabbt kasta in en livboj till aktieägarna. Det behövdes inte. För då var aktiemarknaden till för att finansiera företagens behov av produktiva investeringar. Nu är företagen till för att maximera utdelningen till aktieägarna på kortast möjliga tid.
.
Media: DN1,DN2,DN3,SVD1,SVD2,SVD3,GP1,GP2,DN4,SVD4,DN5,SVD5,GP3,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Japan, Tokyo, Kärnkraft, Härdsmälta,
Wall Street jublar.
7 Dec 10
Vad skrattar börsen åt ?
.
Börsen på Wall Street gör glädjeskutt sedan snart tre månader. Dow Jones industriindex har stigit med 9,89 procent på tre månader. Man kan verkligen fråga sig vad som hetsar upp aktiespekulanterna. Ekonomin kryper framåt, miljoner människor har mist sina hem och minst 25 miljoner är arbetslösa eller undersysselsatta.
.
Sedan septembers början har Dow Jones stigit med 9,89 %
.
Hemligheten hittar vi i industriföretagens kassor. De amerikanska icke-finansiella företagen har slagit alla vinstrekord den senaste tiden. Under det tredje kvartalet låg vinsterna på en årlig nivå av 1 659 miljarder dollar enligt Handelsdepartementet. Det är den högsta vinstnivån som någonsin registrerats sedan myndigheterna för sextio år sedan startade insamlingen av vinstuppgifter i företagen.
Sedan hösten 2008 har företagen gjort stora vinster i sju kvartal i streck. Lyssnar man till politikernas klagan över budgetunderskott och för stora sociala utgifter kan man tro att allt är svart. Men det gäller inte för aktieägarna som fyller fickorna i snabbare takt än någonsin.
.
Långt borta från arbetslöshet, avhysningar, soppkök och andra verkligheter.
Hur kan det vara så? Varför tjänar industriföretagen sådana vinster medan ekonomin till synes haltar fram i långsamt mak? Svaret är – ökad produktivitet i företagen. När finanskrisen hösten 2007 slog till började industriföretagen att avskeda arbetare i stor skala. I dag säger ekonomer att de utnyttjade krisen som ursäkt för att göra sig av med fler anställda än vad som produktionsminskningen krävde . När sedan efterfrågan steg, om än långsamt, kunde de ”slimmade” företagen möta efterfrågan med ökad produktion utan att nyanställa. Mer produktion med färre anställda. Det är en ekvation som alla kapitalister känner lösningen på = högre vinster.
På börsen känner man som vanligt igen odören av pengar. Mer vinster i företagens kassakistor är lika med stigande aktiekurser. Därför skrattar Wall Street.
PS: Efter Obamas beslut i natt att förlänga Bushs skattelättnader under två år för alla inklusive de rikaste hushållen viker sig Wall Street dubbel av skratt.
.
Media: GP1,DN1,DN2,SVD1,SVD2,GP2,DN3,SVD3,
Bloggare; Jinge,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, USA, Wall Street, Börsen, Aktier, Arbetslöshet, Dow Jones
EU i bankernas tjänst
22 Nov 10
Konfiskera bankerna
innan de raserar allt.
.
Miljarderna rullar igen. Plötsligt finns det 85 miljarder euro till handa för att hålla det privata bankväsendet under armarna. Aktieägarna i de europeiska banker som spelat med i de irländska bankernas roulettespel ska inte behöva lida för sitt ”risktagande”. Nej det ska andra göra.
.
Irlands premiärminister Brian Cowen och finansministern Brian Lenihan vek sig inför EUs påtvingade ”hjälp”.
.
-Det kommer att svida för skattebetalarna och en massa människor kommer att förlora sina arbeten, sa Michael Noonan, Fine Gaels chefsekonom till media.
Vad har hänt konkret? EU lånar ut pengar till den irländska staten som därmed kan garantera att de privata (och vissa förstatligade) irländska bankerna i sin tur kan betala tillbaka lånade pengar till tyska, franska och luxemburgska banker som är de mest ”utsatta”.
I finansmedia presenteras problemet som att ”marknaden” inte litar till att de irländska bankerna ska kunna göra rätt för sig och därför straffar ”marknaden”, som ingen kan ge sig på, den irländska staten med att kräva 8 procents avkastning på landets statsobligationer.
Marknaden hotar att… Marknaden anser att…
Det låter som om det var Gud eller den Heliga anden media pratade om. Men marknadernas gudar har ansikten, slätrakade hakor med sidenslipsar under. Marknadens gudar har namn:
Josef Ackerman – VD Deutsche Bank
Baudoin Prot – VD BNP Parisbas
Stephen Hester – VD Royal Bank of Scotland
Listan kan göras längre men ansiktena är lika slätrakade och sidenslipsarna lika diskreta och det sociala ansvaret lika minimalt.
.
Goldman Sachs egen Gud Lloyd Blankfein håller Barack Obama i ett stadigt grepp.
.
Detta är marknaden. De som verkligen bestämmer över bankers och industriers framtid, alltså över miljontals människors dagliga arbeten och liv. Ändå har de visat att de gång på gång driver finansvärlden in i den ena krisen efter den andra. De har bara vinstens storlek det kommande kvartalet framför ögonen och handlar därefter. Deras enda ansvar är inför aktieägarna och deras enda lojalitet banden till bonusar och guldkantade fallskärmar.
Det är inför dessa herrar som Cameron, Sarkozy, Merkel och Borg och Europeiska Centralbankens Jean-Claude Trichet kryper i stoftet. När Anders Borg pratar om vad ”marknaden tycker och tänker” då pratar han om sina fränder Ackerman, Prot och Hester.
Är det inte dags att en gång för alla sätta p för alla dessa självutnämnda ”marknadsgudar”? Har de inte redan bevisat att de är livsfarliga för den arbetande befolkningen? Hur många kriser och bankrutter ska de tillåtas orsaka?
Konfiskera finansväsendet! Inrätta ett demokratiskt kontrollerat kreditinstitut som harmoniserar räntorna i Europa och som stoppar all spekulation i valutor, värdepapper och råvaror!
.
Media; GP1,GP2,DN1,DN2,DN3,SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,GP3,DN4,SVD5,
Bloggare: Röda Malmö,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Irland, EU, Banker, ECB, Kris, Skulder,
Löner och vinster
6 Okt 10
Två skilda världar.
.
Ibland går det att med bara klipp ur press och andra media blottlägga hela samhällets sätt att fungera och att avvisa det moderna skitpratet om det postmoderna klasslösa samhället. Vi sitter inte i samma båt. Vi står kanske på samma stege men den går inte att klättra på för de som befinner sig längst ner. Här under hittar du fyra klipp. Två klipp ur Svenska Dagbladet och två klipp ur Statistiska Centralbyråns databas.
Fyra klipp som visar att två världar står mot varandra och att det enda som binder dem samman är att den ena världen föder den andra.
.
Det här klippet från SvD visar hur verkligheten ser ut för den vanlige löntagaren i Sverige. Löneökningarna har aldrig varit så futtiga som nu. Samtidigt ser vi i klippet här under att svensk ekonomi ångar på för fullt, åtminstone i servicesektorn där just lönerna är lägst och arbetsförhållandena sämst.
.
Men det finns en annan värld inom vårt lands gränser. Den enes nöd den andres bröd är den lag som reglerar förhållandet mellan de två världarna. Klippet här under är från Statistiska Centralbyråns hemsida och visar hur mycket pengar ”svenskar” placerar i utlandet.
Jag sätter ”svenskar” inom parantes eftersom det inte handlar om vilka svenskar som helst, utan om de som tillhör den där världen som lever av andras arbete. För hur många vanliga familjer som lever av sitt arbete och inte av kapitalinkomster är det som ”placerar” sina pengar utomlands? Knappt några. Det är ett nöje som enbart det ”nya arbetarpartiets” donatörer kan roa sig med.
.
Mitt under brinnande krisår 2008 till 2009 kunde alltså de rika i samhället öka sina tillgångar i utländska aktier och värdepapper med 407 miljarder kronor. Inte så illa i kristider med historiskt låga löneökningar.
Till sist har vi ett klipp, också från SCB, som visar familjernas inkomstutveckling under perioden 1991-2008.
Det är mycekt siffror i tabellen men de viktigaste hittar du längst till höger. Där syns inkomstutvecklingen under perioden 1991-2008 för alla familjer, tiondel för tiondel. Vilket visar att för den sämst lottade tiondelen av familjerna ökade inkomsterna under perioden med ynka 3,5 procent. Tittar vi längst ned i samma kolumn finner vi att den rikaste tiondelen av de svenska hushållen ökat sina realinkomster med 65,6 procent under samma period.
Vi talar om två skilda världar som inte kan mötas. Den ena lever på den andra.
.
.
Media: GP1,DN1,DN2,DN3,SVD1,SVD2,SVD3,AB1,Dagens Arbete,
Bloggare: Jinge,Svensson,Ekonomikommentarer,Motvallsbloggen,Röda Malmö,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Inkomster, Svd, SCB, Aktier, Vinster, Löner, Rika, Fattiga
Skatter och pensioner
13 Feb 10
Ska pensionärernas standard sänkas?
.
Vi får ofta kommentarer till våra bloggtexter och det glädjer och stimulerar oss. Vi möts naturligtvis av både ris och ros. Men allt publiceras om det inte bryter mot vår bloggs etiska regel- ingen rasism och inga vulgära personangrepp.
.
Signaturen Joakim har skrivit en kommentar till Götes artikel om pensionerna som det är värt att ge ett mer detaljerat svar. Så här skriver Joakim:
.
För vissa pensionärer räknas varje öre.
.
”Nu är det ju så att man inte kan sänka skatten på pensionerna innan man har ett ekonomiskt utrymme som tillåter det. Sänkt skatt på pensionerna är en ren nettoförlust för statsfinansen. Det Alliansen har gjort är att börja med skattesänkningar för de som arbetar. Det ger synergieffekter via ökat jobbincitament, mindre svartjobb och större investeringar. Sammantaget gör det att en skattesänkning faktiskt kan bli en nettovinst för statsfinansen. När man väl ser att skattesänkningarna ger resultat på sysselsättning och statsinkomster finns det utrymme att sänka skatten även för pensionärer. vilket är precis vad Alliansen nu gör.”
.
Anledningen till att jag lyfter upp hans kommentar är att här hittar vi på ett fåtal rader ett koncentrat av den nyliberala chicagoskolans modell av den kapitalistiska marknadsekonomins funktionssätt. Låt oss ta dem en efter en.
.
-Skattesänkningar ger synergieffekter, är en huvudtes i nyliberala matematiska modeller. Det stämmer i modellerna, men det har inget med verkligheten att göra. Det finns inga vetenskapliga undersökningar som kan visa på ett samband i en verklig ekonomi mellan sänkta skatter och jobbskapande. Tvärtom. Se till världens största verkliga ”testterräng” –USA. I takt med att skatterna på både arbete och kapital sänkts har utvecklingen på arbetsmarknaden motbevisat tesen. Miljontals arbeten har försvunnit och färre arbeten skapats de senaste tio åren än någonsin förr.
.
Nyliberalismen är århundradets hold-up
.
Vad gäller svartjobben finns det ingen tillförlitlig statistik att arbeta med, men att de skulle ha minskat i USA (skattesänkningarnas paradis) verkar tveksamt sett till den ”illegala” invandringen. Vad gäller svartjobb och Europa vill jag gärna se bevis för Joakims(nyliberalismens) tes.
.
Att skattesänkningar skulle öka investeringarna är däremot rent nonsens. Den tyska socialdemokraten och finansministern Helmudt Schmitt använde sig av teoremet –”dagens profiter är morgondagens investeringar som skapar övermorgons jobb”- för att locka de tyska fackföreningarna till att acceptera åtstramade löner till profitens fördel. Då var kanske teoremet mer eller mindre korrekt. Den större delen av företagens profiter investerades i maskiner och lokaler.
.
Den tiden är förbi. Nu är det bank-och finanskapital som sitter stadigt vid rodret och det är länge sedan profiterna i första hand gick till investeringar. Numera används huvuddelen av profiterna till aktieutdelning. Pengar som i sin tur på nytt förs in i den finansiella sfären och ökar på hastigheten i den spekulativa finanskarusellen.
.
.
Publicitet som omedveter presenterar finansens pyramidspel.
.
- Sammantaget gör det att en skattesänkning faktiskt kan bli en nettovinst för statsfinansen, skriver Joakim. Meningen är helt korrekt om ”statsfinansen” byts ut mot ”storfinansen”.
.
Joakims förnäma – ”Nu är det ju så att…”- uttrycker egentligen något annat än sunt ekonomiskt tänkande, att man måste ”ha ett ekonomiskt utrymme” för att kunna öka pensionerna. Grundidén i alla ”pensionsreformer” som kört över pensionärerna i Europa är att det inte längre finns ”ekonomiskt utrymme” för att pensionärerna ska kunna behålla sin andel av de i samhället producerade rikedomarna. Om pensionärernas andel av befolkningen ökar med fem procent ska inte deras andel av nationalinkomsterna öka i samma takt. Det är ”reformens” verkliga innehåll. De som arbetat ihop till dagens välstånd ska inte ha rätt till sin andel när de blir pensionärer. Det är vad pratet om skattesänkningar och utrymmen handlar om. Det är en fråga om solidaritet över generationer i stället för en solidaritet med aktiespekulanterna.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Pensioner, Skatter, Synergi, USA, Aktier, Solidaritet
De rika blir rikare
9 Mar 09
I de rikas Sverige
Statistiska Centralbyrån, SCB, publicerade nyligen viktig information om hur inkomsterna av arbete och kapital utvecklats de senaste 12-15 åren. Det är ingen överaskande läsning men ändå en dramatisk bild av hur en liten klicks rikedomar ökar explosionsartat under både socialdemokratiskt och senare borgerligt styre.
I tabellen nedan kan du se vad som hänt med inkomsterna för olika grupper sedan 1995. P10 är den tiondel av inkomsttagarna med de minsta inkomsterna. I fasta priser har de inte fått det sämre under dessa tolv år, men det är inte långt ifrån. P50 median är den inkomst som ligger precis mitt i skalan. Det finns lika många löntagare över som under linjen. Även här kan vi se att den årliga inkomstökningen under de tolv åren varit ytterst modest. Men sedan rasar det iväg. Tiondelen ,P90, med de högsta inkomsterna kan inte klaga. De har sett sina realinkomster öka med 62 procent under perioden. Den sista hundradelen ,P99, grabbade åt sig ännu mer och mer än fördubblade sina inkomster.
Disponibel inkomst i kronor, 1995–2007 i olika inkomstskikt i 2007 års priser
Det finns andra uppgifter som ännu mer belyser hur det svenska samhället allt mer slits isär av extremt ökande skillnader mellan samhällsklassernas och skilda skikts levnadsvillkor. Nedan kan du ser hur inkomster av kapital utvecklats perioden 1991-2007. Tabellen visar de taxerade (taxerade bör strykas under) inkomsterna av kapitalinnehav, som fastigheter, aktier och andra värdepapper. Rubriken härunder är SCBs egen samanfattning av vad som skett.
”Kapitalvinster och kapitalförluster 2007:
Rekordhöga kapitalvinster
Efter en ökning för femte året i rad var de taxerade kapitalvinsterna 2007 större än någonsin.”
År 2007 var ett rekordår för de med investerade medel. Utdelningen till kapitalägarna under året slutade på 167 miljarder. Inte så illa. Tittar man dessutom lite närmare på siffrorna ser man genast, att liksom med inkomsten av arbete, är det en extremt liten minoritet som lägger beslag på det mesta. SCB skriver att 103 miljarder kronor av de 167 miljarderna hamnade i fickan på 2,8 procent, eller 250 000 personer. Det var 2,2 miljoner personer som gjorde en kapitavinst under året. Men talet om ”ägarsamhälle” och ”folkaktier” skorrar falskt inför SCBs siffror. De 2,2 miljonerna hade som medianvinst 2 360 kronor för hela året, det vill säga lite extra kaffepengar.
För de 250 000 i toppen var däremot medianvinsten 177 597 kronor. För den bäst ställda gruppen av dessa kan du ledigt lägga till ett par nollor till siffran ovan.
Taxerade kapitalvinster 1991-2007. Miljarder kronor i löpande priser
Den geografiska spridningen av inkomster av arbete och framför allt kapital speglar också att i lilla Sverige lever olika skikt inte på samma planet. Medianvinsten vid försäljning av fastigheter/bostadsrätter i Danderyd och Lidingö hamnar på en halv miljon medan en försäljning i Ånge gav 3 577 kronor i medianvinst. I Danderyd och Lidingö igen, var medianvinsten på innehav av aktier/värdepapper cirka 10 000 kronor medan ägarna av ”folkaktier” i min egen hemkommun Timrå fick nöja sig med 1 300 kronor.
I media: SCB,DN1,SVD1,SVD2,DN2,SVD3,SVD4,SDS,DN3,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, SCB, Inkomster, Aktier, Klasskillnader,
Senaste kommentarer