Bluffpoker med lagda kort

Det var som ett parti bluffpoker där de två spelarna visste exakt vad motparten hade på hand. Det handlar naturligtvis om det upphaussade mötet i Washington mellan Barack Obama och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.

Men om korten redan var synade hur går det att bluffa ? Finessen är att det finns en tredje part i partiet och det är den som blir bluffad. Palestinierna är tredje part vid bordet. Men de spelar utan kort. De har inte vad som behövs för att köpa kort. Barack Obamas bluff finns i budet « två stater för två folk ».

Efter mötet har media i väst gjort stort väsen av Obamas uppmaning till och påstådda påtryckning på « Bibi » att ta fasta på den « historiska chans » som han har att skapa fred med Palestinierna genom att erbjuda dem en statsbildning. Av olika skäl, både interna och internationella, är USA tvunget att hålla fast vid konceptet « tvåstatslösning ». Bland annat för att ha någon som helst chans att bibehålla sitt strategiska inflytande i Mellanöstern. Men det är bara « idén » som erbjuds, för ute i terrängen sker något helt annat.

För det första har inte Obama tagit tillbaka bushadministrationens deklaration om staden Jerusalems « odelbarhet ». Vilket de facto erkänner Israels pågående etniska rensning av östra Jerusalem. För det andra säger Obama att « bosättningarna måste stoppas ». Vad inebär det ? Jo, att inga fler mer eller mindre lagliga, i israeliska lagens ögon, utposter får sättas upp. Men det handlar bara om några skjul eller husvagnar som bebos av fanatiska zionister med ett Stor-Israel som mål utan arabiska medborgare.

Däremot säger Vita Huset inget om de verkliga bosättningarna med flera hundra tusen innevånare sammanbundna mellan varandra och med Israel via motorvägar med apartheidregler, – körförbud för palestinska fordon råder. Västbanken som enligt Obamas plan ska bli det Fria Palestina är i själva verket styckat i tre delar utan möjlighet till kommunikation dem emellan. Kartan här nedan är genialisk i sin enkelhet. Den visar alla israeliska bosättningar i vitt och av Israel kontrollerat territorium i blått. Kvar blir en skärgård för palestinierna. Men med skillnaden att det inte går att åka båt mellan öarna. Inte med något annat fordon heller.

För att Västbanken ska kunna bli en fungerande statsbildning måste helt enkelt 1967 års gränser respekteras. Chansen att den israeliska militären och den politiska eliten ska acceptera detta är lika med noll. Trots det spelar den tredje parten, den Palestinska myndigheten, med i bluffen. Myndighetens chefsförhandlare Saeb Erakat sa efter mötet att Obamas hållning betydde « ett aktivt nyengagemang av USA ». Ja, aktivt kommer det säkert att bli men inte till förmån för det palestinska folket. De ska fås att acceptera en lösning som definitivt bekräftar att de förlorat den jord med byar och åkrar som togs ifrån dem i succesiva krig från 1948 till i dag. Zionisternas myt om « ett land utan folk för ett folk utan land », håller på att bli en omvänd verklighet med ett palestinskt folk utan land, kort och gott.

Med korten lagda och fullt synliga för Presidenten i Vita Huset lyckades Bibi trots allt dra en bluff.

-Jag vill göra det klart att vi vill inte regera över palestinierna, vi vill leva i fred med dem, sa Netanyahu med en glimt i ögat. Tror ni inte på den så drar jag en annan historia, tänkte han säkert medan han sa att « först måste palestinierna erkänna Israel som en judisk stat ».

Att det är ett nytt krav, förr krävde man att staten Israel ska erkännas, avslöjades inte under partiet och bluffen gick hem. Men vad innebär den ? Att de en och en halv miljoner palestinier som nu bor i Israel inte får behålla sitt medborgarskap eller att de, som rasisten Avigdor Lieberman kräver, måste avge en slags trohetsdeklaration inför staten och erkänna att den bara tillhör judarna i landet ? Eller kanske begreppet kommer att utvidgas , som Lieberman föreslagit, till « att erkänna Israel som alla judars stat ». Den lilla skillnaden i formeln är enorm i verkligheten. För den innebär att varje judes hemland, oavsett var i världen han/hon bor, är Israel. Det vore som om Spanien skulle påstå att alla ättlingar till de spanska erövrarna i Sydamerika har Spanien som fosterland.

Den fjärde juni ska Barack Obama hålla ett tal i Kairo till den « muslimska världen ». USA vill behålla och stärka banden med alla reaktionära arabregimer i regionen för att kunna stärka trycket på regimen i Teheran. Oavsett hur retoriken formas står det redan nu klart att härskarna i Israel inte behöver vara rädda för att sättas på de anklagades bänk. Netanyahu och hans reaktionära allierade kanske kan få sig en och annan pekpinne men Vita Huset kommer aldrig att säga ifrån och kräva : -dra er tillbaka till 1967 års gränser och ni får ett fredsavtal med era arabiska grannar. Nya omgångar bluffpoker väntar.

I media: DN1,DN2,DN3,SSD,ETC,SVD1,AB1,

Bloggare: Röda Malmö,Jinge,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Israel, Obama, Netanyahu, USA, Palestina, 1967

Dela