Korruptionsskandal i Kabul – är Sverige inblandat?

Posted on 26 Aug 2010 by Göte Kildén

I dag skriver New York Times om en ny riktigt präktig korruptionsskandal i Afghanistan. När president Hamid Karzais kanske närmaste medarbetare, Mohammed Zia Salehi, nyligen greps anklagad för korruption, satt han inte länge i sitt häkte. Efter ett telefonsamtal till presidenten kom flera av dennes personliga sändebud till den afghanska antikorruptionsenhet som arresterat honom. Hans cell låstes snabbt upp och Salehi som bland annat är chef för Det nationella säkerhetsrådet sattes på fri fot.

I dag kan tidningen berätta att Salehi finns på CIA:s lönelista.

Ett avslöjande som har stora konsekvenser också för hur vi ska se på Sveriges roll i Afghanistan. Vad säger Carl Bildt?

Hamid Karzai och Barak Obama

En officiell amerikansk talesman bekräftar att praktiken med att avlöna regeringsmedlemmar är förnuftig. Även om det visar sig att dessa senare visar sig vara korrupta och motbjudande:

”Om vi beslutar att vi aldrig ska ha att göra med någon i Afghanistan som – utan vår inblandning – sticker ner handen i syltburken. Ja, då kan vi lika gärna lämna landet med en gång. Ska vi jobba med underrättelsearbete i en krigszon då kommer vi inte att få våra uppgifter från en Moder Teresa eller en Mary Poppins.”

Mutkolven – och alltså CIA-agenten Salehi – greps nu också när han hade hela näven nerkörd i sylten. En bandad telefonavlyssning visade att han ville ha en bil till sin son i utbyte mot ett stopp för den undersökning som myndigheterna inlett mot det ökända finansbolaget New Ansari. Ett skumraskföretag som bildades redan under talibanstyret och sedan dess har expanderat till att bli ett av Afghanistans viktigaste finansiella nav. Företagets affärsidé är att hjälpa till med att transferera flödet av kapital ut från Afghanistan till säkra placeringar i främst Dubai. Det ställe där miljarder med dollar hamnar för att säkra ett andra boende och ett liv i lyx för många ledande afghaner. Det är där ”sylten” hamnar.

Men efter president Karzais ingripande är nu allt avblåst och Salehi en fri man.

Han förblir den politiska ”överlevare” han alltid har varit. Fungerar ofta i rollen som kurir mellan olika rivaliserande stammar och militära allianser. Han har skickligt navigerat mellan olika krigsherrar och deras skiftande roller. Tidigare i år var han tillsammans med Engineer Ibrahim, då afghansk säkerhetschef, under en hemlig förhandling med ”moderata talaibaner” under ett möte i Dubai. Började som översättare åt den kanske mest brutale och hänsynslöse av alla Afghanistans krigsherrar, Abdul Rashid Dostum. Uzbekernas dominanta ledare, som blev berömd när han under kriget mot talibanerna 2001 lät 2000 krigsfångar dö inne i containrar som ställts ut i solen.

.

Abdul Rashid Dostum under presidentvalet

Kriminella och oppositionella brukade han bestraffa genom att binda dem på marken för att sedan låta en stridsvagn slita sönder kropparna. Under USA:s och senare vårt krig i Afghanistan har han av och till varit en av ISAF/NATO:s samarbetspartner. Oftast genom sin kontroll över Mazar al Sharif. Efter ett tillfälligt uppehåll i Turkiet kom han tillbaka under fjolårets presidentval och spelade då en viktig roll genom sitt stöd för just Hamid Karzai.

Dagens avslöjande väcker många frågor i USA. Men även här i Sverige. Vad säger utrikesminister Carl Bildt om det som i praktiken är ”vårt” samarbete med denne Zia Salehi? Är det rätt att muta en av de mutkolvar som det sägs att vi är där för att bekämpa. Använder Sverige också direkt denne Salehi som kurir till Dostum, Afghanistans självutropade nye Timur Lenk? För självklart är våra soldater under ett visst beskydd från denne? Dessutom. Sverige ger en stor del av sitt bistånd direkt till den afghanska myndigheten. Vilka garantier finns för att dessa pengar inte hamnar i Dubai?

.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Afghanistan, Salehi, Karzai, Barak Obama, Al Quaeda, Carl Bildt

I pressen: DN1,SVD2,SVD3,SVD4,SVD5,AB1,

Bloggare: Jinge,Svensson,RödaMalmö,StefanLIndgren,

De rödgröna och NATO – när kommer de ut ur garderoben?

Posted on 25 Aug 2010 by Göte Kildén

Eftersom USA mer eller mindre ständigt är i krig. Ockuperar andra länder eller byter ut deras regeringar efter behag finns det i det egna hemlandet, något för svenska ögon och öron, så märkligt som en stor och mäktig organisation för ”Veteraner från krigen utomlands”.

Den vårdar alla sina invalider, flaggan och de patriotiska dagarna.

I måndags höll vicepresident Joseph Biden ett tal i Indianapolis för tusentals gamla soldater som samlats till organisationens årliga konvent. Hans budskap var glasklart. Först nu ”har general Petreus fått de resurser han behöver” (stora truppförstärkningar), underströk vicepresidenten. Sedan kom hans oneliner eller rubriksättning till media:

“Vi lämnar inte Afghanistan 2011. Vi inleder en övergång.”

I världen – och i Sverige – odlas det många myter om USA:s krig runt om vår planet. Den senaste är att ockupationen av Irak är över. Sanningen är att kvar på plats stannar 50 000 soldater (!) och tusentals kontrakterade ”civila specialister”. Ingjutna av betong i flera stora militära baser och en gigantisk militariserad ambassad. USA kommer att behärska Iraks luftrum och bestämmer oljekontrakten.

En annan myt är att man ska börja lämna Afghanistan om ett år. För att 2014 vara borta för gott. Inte minst de rödgrönas socialdemokrater och miljöpartister älskar att odla denna myt. De har också tvålat in sin väldoftande retorik om varför de i riksdagen röstat för den svenska krigsinsatsen med att prata om att vi strider under FN:s ljusblå fredsflagg. Ett lödder av osanningar som för övrigt Pierre Schori tvättat bort i en artikel för DN.

Amerikansk soldat nergrävd i en bunker i Afghanistan.

Ser på cowboyfilm…

Samtidigt med Bidens dementi av allt sånt rödgrönt önsketänkande kompletterade Washington Post hans politiska budskap med den ekonomiska ”hårdvaluta” som gäller. Den amerikanska kongressen är i färd med att anslå medel för budgetåret 2011 och det blir en rekordnotering när det gäller att förstärka och bygga ut redan befintliga militära baser i Afghanistan på 1.3 miljarder dollar eller runt 10 miljarder kronor. Den väldiga utbyggnaden av baserna och därmed de tänkta militära stridsinsatserna kommer inte att vara klara förrän mot slutet av 2012.

För att nu i en mening prata riksdagsspråk: Menar Mona Sahlin och Maria Wetterstrand att detta vittnar om att de ”miltära insatserna ska trappas ner”?

För Sveriges vidkommande och vår stridsinsats är det sensationella i nyheten från Washington Post att man satsar stort i vårt militära närområde:

Mazar al Sharif, där svenska soldater strider, får väldiga resurser. Hundra miljoner dollar satsas på den befintliga anläggningen. Bakgrunden är allt fler stridigheter i regionen samt risken för kollaps eller kraftig försvagning för den pakistanska staten. De strategiska materiella transporterna genom Peshawar och landets nordvästra pashtunområden, det historiska Khyberpasset, hotas. En logistisk kroppspulsåder kan komma att skäras av. Därför måste en ny transplanteras in i norr (ryssen småler) .

I norr där svensklägret finns. Från Uzbekistan och Tadzhkistan in till Mazar al Sharif ska den nya logistiska ådern pulsera.

Uppenbart tror inte heller Pentagon att de svenska, norska, finska och tyska, mer stridsovana soldater. som här samarbetar med den Norra alliansens krigsherrar, kommer att klara av närstrider och egna förluster. De är helt enkelt ovana med att döda fiender. Utbyggnaden av basen löser detta genom att skapa resurser för Pentagons egna dödspatruller, som Force 323, insatshelikoptrar och kontrollbord för dronövervakning.

USA:s; NATO:s; ISAF:s och Sveriges (vi har samma befälhavare) gigantiska satsning på Mazar al Sharif plöjer helt enkelt mark för ett nytt slagfält.

Vi väntar fortfarande på Mona Sahlins och de rödgrönas utlovade besked om vad deras eventuella regeringsbildning ska fatta för beslut om Sveriges roll i Afghanistan. Vi vet vad den borgerliga alliansen vill. Carl Bildt kommer att kriga i karolinsk anda ända tills han hittar ryssen. Karl XII:s död måste revanscheras. Men frågan till de rödgröna blir alltmer brännande:

Ska Sverige vara i krig när ni bildar regering?

Valet handlar ändå inte bara om räntorna för alla bolånetagare på det nu berömda Södermalm eller ute i Bromma.

Lars Ohly må våndas och svettas. Men det kanske är han och Vänsterpartiets beslut som fäller avgörandet om svenska soldater ska fortsatta med att döda och dödas under NATO:s flagg…

På flygplatsen Bagram Air Base utanför Kabul,

där Carl Bildt tvingades nödlanda när han nyligen

skulle hålla Karzai under armhålorna,

roar sig soldaterna efter förmåga.

Här:”The Hooters Calendar Girl Team” på en show

kallad ””Let freedom Wing”.

En bra illustration av vanvettet i Afghanistan är fakta om USA:s flyg- och militärbas i Kandahar som nyligen publicerades i Time. Göteborgs City Airport, Säve, fem mil från oss, har ett tjugotal avgångar och ankomster om dagen. Landvetter och Arlanda har naturligtvis många fler. Men i Kandahar handlar det redan om 5 000 avgångar och ankomster varje dag. Här är världens viktigaste och snabbast snurrande militära nav i dag. Basen har en kvadratmils omkrets och där finns 25 000 soldater i arbete samt många kontraktsanställda. Vad det betyder, bortsett från det militära dårskapet, i termer av koldioxidutsläpp, är väl värt att fundera över…

Är detta en fredsinsats? Är detta bra för klimatet?

Vi väntar på svar.

.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Afghanistan, Al Quaeda, Kabul, ISAF

I pressen: SVD1,DN1,DN2,GP1,EXpr1,DN3,DN4,

Bloggare: Jinge,Svensson.RödaMalmö,

Danmarks ”Bron över floden Kwai”

Posted on 24 Aug 2010 by Göte Kildén

För drygt ett år sedan blev de danska moderaternas tidigare statsminister Fogh Rasmussen utsedd till ny chef för NATO.

Priset för denna ”ära” har de danska soldaterna i Afghanistan fått betala. De har under hela kriget fått strida i provinsen Helmand där pashtunernas motstånd mot de utländska trupperna är som hårdast och har i förhållande till sina truppers storlek haft flest stupade och skadade soldater. De svenska soldaterna verkar däremot i en förstuga till köksvärmen från den Norra alliansens krigsherrar och narkotikalorder.

Inte bara dödsfall och sårade.

Många danska soldater får också svåra psykiska skador.

I dag kom besked om fler svårt sårade danskar än någonsin. Fler soldater än tidigare är också psykiskt i trasor. De 750 soldaterna som varit i Helmand sedan februari har under denna korta tid lagt ”fem kollegor i graven” och så många som 71 man har fått återvända hem i förtid, berättar tidningen Extrabladet. 16 svårt sårade under striderna medan resten framförallt dukat under för den psykiska pressen. ”Det tar på psyket att sticka in fingret i ett sår eller att lägga ett bandage på en kamrat”, konstaterar militäranalytikern Henrik Jedig Jörgensen.

Självklart är det så. Men tveklöst tar det lika mycket - eller mer – på psyket att inte veta varför kamrater dör eller såras. Två exempel av massor demonstrerar väl pressen på danskarnas stridsmoral:

Det första exemplet handlar om den nye polischefen i Gereshk där danskarna verkar. När den gamle chefen blev arresterad för narkotikasmuggling utsågs major Esmarai till hans efterträdare. Han var beryktad för sin egen milis, ”Highway Police, som tog ut egna tullavgifter för genomfartstrafiken. Detta och korruption har gjort honom till en av områdets rikaste män. Med danskarnas hjälp minskades den privata milisens verksamhet och danskarna lyckades också få bort honom från ledningen för stadens säkerhetsorganisation. I ett huj var han sedan tillbaka som högste chef för polisen. På order från inrikesministeriet blev han nu nyckelpersonen i danskarnas samarbete med den lokala myndigheten…

Här försvarar danskarna sin egen ”bro över floden Kwai”…

Det andra exemplet handlar om danskarnas egen ”Bron över floden Kwai”. Militärsåpan utspelades kring en pansarbro som skulle säkras för att trygga bygget av en polisstation nordost om Gereshk, vid landsbygdsstaden Rahim Kalay. I den danska arméns hemsida för det operativa kommandot beskrevs det hela som ”en av de egna ingenjörsoldaternas paradgrenar”. Det blev ett hårt arbete med pressande värme och flera gånger utsattes man för beskjutning från nära håll.

I början på maj var den storståtliga bron färdig och kunde invigas. Efter två veckor övertog de lokala afghanska myndigheterna ansvaret för bevakningen. Bara fyra dagar senare var hela paradbygget sprängt i småbitar och allt brukbart byggnadsmaterial bortforslat…

Kanske inte så konstigt att de danska soldaterna inte bara dör och skadas fysiskt utan att de också får djupa sår i sina psyken. Det kan inte vara lätt att bara strida för Fogh Rasmussen.

.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Afghanistan, Helmand, Danmark, Fogh Rasmussen, ISAF

I pressen: SVD1,DN1,AB1,DN2,AB2,

Bloggare: Jinge,StefanLindgren,Svensson,RödaMalmö,

Kämpande afghansk kvinna

Posted on 24 Aug 2010 by Benny Åsman

-NATO finansierar talibanerna.

Det säger Mariam Rawi i en intervju hon gav till den belgiska kamraten Danny Claes under ett besök i Gent. Miriam är en välkänd förkämpe för kvinnornas rättigheter i Afghanistan och medlem i RAWA, revolutionära afghanska kvinnors förbund. Hon arbetar nu som lärare i afghanska flyktingläger i Pakistan. När hon besöker sitt hemland Afghanistan måste hon göra det anonymt för att inte riskera sitt liv. Hennes artiklar om kvinnornas situation i Afghanistan publiceras av bland annat The Guardian, The Japan Times, El Pais och Z-Magazine.

********

-RAWA existerar sedan 1977 men vi har aldrig haft en så svår situation som i dag. Vi kan inte längre organisera alfabetisering av kvinnor och unga flickor, utbildning för kvinnor och utveckla sanitära projekt i RAWAs namn. I Afghanistan måste jag förklä mig. Vår främsta taleskvinna Malalai Joya hotas ständigt till livet…Vi hotas från tre håll- talibanerna, regeringen och Nato.

Vissa media säger att situationen blivit bättre, även för kvinnorna?

-Nonsens. Efter varje bombräd från Nato kommer en ny våg av flyktingar. Under sådana förhållanden kan inte kvinnorna gå i skola. På landsbygden är misären extrem. Natos hjälpteam skyddas av soldater och de har ingen kontakt med befolkningen. Här i väst drar man historier som saknar förankring i verkligheten på plats. Den finansiella hjälpen hamnar inte hos befolkningen. Det är landets elit som skor sig. Vissa ansvariga för hjälporganisationer, såväl afghaner som västerlänningar, tjänar upp till 10 000 dollar i månaden. Om ni verkligen vill hjälpa oss se då till att Natos trupper lämnar så fort som möjligt.

Är ni inte rädd för att talibanerna kommer tillbaka, för inbördeskrig och kaos?

.

-De som påstår det har inget förstått. I dag är det hos oss redan inbördeskrig och kaos. Och alla vet att talibanerna får pengar från Nato.

Hur då?

.

Nato köper fri passage för sina transporter genom områden som talibanerna kontrollerar. Så kan talibanerna utvidga sina militära operationer till andra regioner. På officiell nivå talas det om förhandlingar med de ”moderata” talibanerna. Det vill säga att man är beredd att ge talibanerna del i makten. Hur kan man i en sådan situation hoppas återuppbygga vårt land och ge kvinnorna grundläggande rättigheter?

Moderata eller inte? Synen på kvinnans plats är densamma.

Vad måste göras?

.

-Först måste befolkningen i natoländerna kräva av sina regeringar att de drar tillbaka sina trupper. Natos trupper är i själva verket en del av problemet inte en del av lösningen. Deras närvaro stärker fundamentalisterna och minskar säkerheten för folket.

För det andra måste det internationella samfundet sluta upp med att finansiera fundamentalisterna. Det finansiella stödet till den sittande regeringen och talibanerna måste upphöra.

För det tredje måste krigsförbrytarna i regeringen ställas inför rätta.

USA lät de fundamentalistiska grupperna utvecklas. Det tjänade kriget mot Ryssland. Efter ryssarnas återtåg föll landet i ett inbördeskrig mellan krigsherrarna i norr och talibanerna. Båda är islamska fundamentalister. Amerikanerna stödde först talibanerna och senare valde de det andra lägret. Amerikanskt flyg släppte 2001 flygblad med ett innehåll de kopierat från vårt program som anklagade Talibanerna. För en kort tid trodde vi verkligen att en ändring var på väg. Men i deras kamp mot talibanerna lyfte de upp krigsherrarna från norr till makten. I dag är 80 procent av parlamentets ledamöter krigsförbrytare och fundamentalister. Under 90-talet stal de sig rika. Och i dag är de enormt mäktiga tack vare stödet från utlandet. Armén och polisen leds av dessa män. Tror ni att det är på det viset vi kan göra oss av med talibanerna?

Kvinnor från RAWA kräver straff för krigsförbrytare.

Här kan du läsa mer : http://www.rawa.org

Media: AB1,DN1,DN2,SVD1,GP1,SSD1,DN3,

Bloggare: Jinge,Svensson,Biology&Politics,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Afghanistan, RAWA, USA, Nato, Talibaner,

Tony Blair – krösus med blodspengar

Posted on 23 Aug 2010 by Göte Kildén

Vi är nog många som minns socialdemokraten Tony Blairs ljuva år vid makten. ”New Labour” hade strålglans och Blair blev en celebritet. Han kom att förkroppsliga nyliberalismen.

”Jag brukar ringa till Tony någon gång i veckan”, sa Göran Persson förtjust. ”Tony” var också en förebild, en idol, för det unga statsrådet Mona Sahlin.

I dag är han en avdankad politiker. Av många sedd som krigsförbrytare.

Han ruinerade Storbritannien. Förstörde både landets industri och sitt parti. Men berikade sig själv efter förmåga och öppnar nu en egen bank eller ett finanshus. Blir helt enkelt bankir med en egen nisch. Syftet är att hjälpa planetens rikaste människor att bli ännu mer välgödda. Han får hjälp av välkända svindlare från Stanley Morgan och Lehman Brothers.

Under och efter sin tid i regeringen har Blair varit så fingerfärdig med pundsedlarna att han redan har hunnits skaffa sig ett fett startkapital för sin spekulationfirma. Han har en egen förmögenhet på över 230 miljoner. Familjen äger dessutom sju fastigheter värda 160 miljoner kronor. En av hans viktigaste inkomstkällor har varit att agera mellanhand för diktaturen i Kuwait när det gällt finansiella placeringar, vapenköp mm.

Som alla andra samvetsömma katoliker, eller papister som man sa förr, söker Blair samtidigt försona sig med sin Gud med hopp om att komma in genom pärleporten. Han har därför beslutat att alla arvoden och royalties som kommer in från försäljningen av de memoarer, som ges ut i dagarna, ska gå till The Royal British Legion. En förening för brittiska krigsveteraner. 179 brittiska soldater har dödats i Irak och 331 i Afghanistan. Blair var ansvarig för att trupperna skickades dit. Ännu fler britter har återvänt sårade och handikappade från striderna. Vi ska komma ihåg att Irakkriget inleddes utan stöd från FN och med ett stort motstånd från det brittiska folket.

Många anhöriga till stupade eller sårade soldater kallar också Blairs donation för ”blodspengar”. ”Jag har talat med andra föräldrar och alla är överens om att detta inte gör någon skillnad”, säger Rose Gentle till tidningen The Guardian. ”Det är ju Blairs beslut som försatte oss i den här situationen. Jag håller honom fortfarande som ansvarig för min 19-årige sons död”. En annan förälder, Peter Brierley, hoppas att Blair ska ställas inför krigsrätt. Brierly blev känd i hela Storbritannien när han under en minnesgudstjänst för stupade i Irak, vägrade att ta Blair i hand. ”Våga inte. Du har min sons blod på din hand”, sa han.

För den som har råd kommer memoarerna att också tryckas i en speciell lyxutgåva. Designad som en helig bok. Blodröd som en kardinalskappa och med titeln tryckt i guld. Till det nätta priset 1 800 kronor…

Kanske något för kompisarna Göran och Mona. Vem vet. Tony kanske kan skriva en personlig hälsning på försättsbladet?

Läs även andra bloggares åsikter om Tony Blair, New Labour, Göran Persson, Mona Sahlin, Irak, Afghanistan

I pressen: DI1,SVD1,SVD2,

Bloggare: RödaMalmö,Svensson,Jinge

Karzai eller Talibanerna?

Posted on 20 Aug 2010 by Benny Åsman

Vem skar av Aishas näsa?

Bilden av Bibi Aishas vackra ansikte vanställt av ett hål där näsan suttit chockade människor världen över. Den amerikanska tidskriften Time visade en väl arrangerad och fruktansvärd bild med texten – Vad händer om vi lämnar Afghanistan? Underförstått – så här blir det om Talibanerna vinner.

Men journalisten Ann Jones på tidskriften The Nation avslöjar i veckans nummer hur Aishas tragiska erfarenhet blivit ett propagandanummer i Obamas ”krig mot terrorismen” medan det i själva verket handlar om en familjetragedi.

-Jag känner Bibi Aisha och jag jublar över att hennes vanställda näsa och öron ska opereras. Aisha berättade för mig vad som hände ett par veckor innan bilden av henne spreds världen över. Hon sa att det var hennes svärfar som skar av henne näsan och öronen. Senare godkände byrådet svärfaderns handling medan Talibanerna inte hade något att göra med händelsen, skriver Ann Jones.

Några mediaspinn längre fram, efter publiceringen i Time, hade media i väst redan fått det till att Aisha vanställts på order av Talibanerna och att det var hennes fader som utfört dådet. Som synes inte i närheten av sanningen. Men vad gör det när meningen med fotot i Time inte var medkänsla med Aisha utan ett försvar av kriget i Afghanistan – vad händer om vi lämnar?

Den rätta frågan borde vara – hur kan sådant hända efter att ”kriget mot terrorismen” i Afghanistan är inne på sitt åttonde år?, skriver Ann Jones. Ett familjedrama följt av en vidrig handling mot en kvinna därför att hon vägrade följa fundamentalistiska mäns beslut, en vanlig lott för många afghanska kvinnor, förvandlas av media till ett motiv för kriget och en bild av vad som kommer att hända alla kvinnor om Talibanerna vinner.

Jirga, eller byråd, vakar över traditionernas grepp.

Förtryck och fysiskt vanställande av kvinnor är inget som regimen i Kabul står främmande inför. Karzai och hans ministrar och krigsherrar är inte talibaner men de är fundamentalister med en syn på kvinnan som inte skiljer sig från talibanernas.

I stället för att fråga om man står på talibanernas eller Karzais sida ska vi fråga vilka som stöder kvinnornas rätt i landet.

-Vi bör tänka på att varje afghansk kvinna eller flicka som fortfarande går till ett arbete eller till skolan gör det tack vare att hon stöds av en progressiv make eller fader, skriver Ann Jones och fortsätter:

-Flera kända yrkesaktiva kvinnors makar har mördats för att de inte hållit sina kvinnor hemma.

Att i dag måla upp situationen som en kamp mellan frihet, demokrati och kvinnors rättigheter under Karzai och Natos ledning å ena sidan och de hemska talibanerna på den andra sidan är helt vilseledande.

-Kampen står mellan progressiva män och kvinnor, ofta unga, mot en falang av bakåtsträvande krafter.

Problemet är att Nato inklusive de svenska trupperna befinner sig i det bakåtsträvande lägret tillsammans med Karzai och hans krigsherrar.

Vill du läsa Ann Jones artikel ?: The Nation

Media: DN1,DN2,DN3,SVD1,AB1,GP1,SSD1,AB2,DN4,DN5,

Bloggare: Biology&Politics,Jinge,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Afghanistan, Karzai, Nato, Talibaner, Time, Kvinnomisshandel,

Så förnedrar Israel palestinier

Posted on 18 Aug 2010 by Göte Kildén

I flera uttalanden har den israeliska armén, IDF, tagit avstånd från de förnedrande foton på palestinska fångar som Eden Abergil lagt ut på Facebook. Man hävdade att det bryter mot den egna etiken. Se min blogg i går.

Men den israeliska människorättsorganisation, ”Bryt tystnaden”, gav omedelbart svar på tal. Hennes uppförande är snarare norm än ett undantag, menade man och dokumenterade detta genom ett eget bildcollage på Facebook. ”Abergils bilder är resultatet av en långvarig militär kontroll av civilbefolkningen”, konstaterar gruppen.

Här är några av de senaste fotografierna:

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Israel, IDF, Bryt tystnaden, Ship to Gaza, Palestina

I pressen: SVD1,SVD2,GP1,SSD1,

Bloggare: Jinge,

Ockupationens ansikte

Posted on 17 Aug 2010 by Göte Kildén

Det här är bilder av livet under en ockupation, kommenterade Ghassan Khatib från Den palestinska myndigheten de provokativa bilder på Facebook, som den israeliska soldaten Eden Abergil lagt ut på sig själv och sina arabiska fångar i handfängsel och ögonbindlar.

Fotografierna hade hon samlat under rubriken: ”Armén – Den bästa tiden av mitt liv”. Det vi ser är medveten förnedring. Fysisk övermakt. Men också ett kroppsspråk som anspelar på sexuellt övervåld.

”Eden – Oh han har en hård en för dig”, hette det också i en av kommentarerna…

Palestinska organisationer och jurister stormar. Den ockupation som nu pågått i över fyrtio år växer över i annektering och apartheid.

Men fotografierna ger oss också en bild av ockupationens ansikte. Av ockupanternas egen förnedring. Av den israeliska statens inre degenerering.

.

.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Israel, Palestina, IDF, Hamas

I pressen: SVD1,GP1,SSD1,DN1,AB1,EXP1,

Bloggare: Jinge,RödaBerget,

Inget besked om Afghanistan i Tantolunden

Posted on 16 Aug 2010 by Göte Kildén

”Krig är fred. Frihet är slaveri. Okunnighet är styrka.”

.

I går påminde General David Petraeus sin president om ett av George Orwells nu nästan bevingade ordspråk: ”Krig är fred”.

Orwells nyspråk kom på pränt i romanen ”1984” och handlar om hur imperiet Oceanien omformulerar vanliga begrepp för att ordentligt knöla till människornas uppfattning om verkligheten. Fredspristagaren Barak Obama inledde i samband med medaljutdelningen i Oslo, december 2009, en omfattande truppförstärkning till sitt krig i Afghanistan. I lystern från sin nobelmedalj lovade han flott att trupperna skulle börja att dras tillbaka i juli 2011 ( i lagom tid till nästa presidentval 2012 ).

Löftet var diffust och har sedan luckrats upp efterhand. Vicepresident Joe Biden har försökt banalisera det hela genom att prata om att det kanske bara rör sig om 2 000 soldater. General Petreaus försöker nu att tänja det hela än mer och sa i går att han, när beslutet ska fattas, bara kommer att se till fakta om den verkliga situationen i Afghanistan. I hans värld blir helt enkelt krig till fred.

Han muntrar dessutom upp hemmaopinionen, där bara tre av sju amerikaner tror att det går att vinna kriget, genom att måla upp Afghanistan som den nya ”Sidenvägen” för handel och transporter, där landet ligger i korsvägen mellan Syd- och Centralasien. Framförallt framhåller han att regionen är ”välsignad” med eftertraktade mineraler (främst lithium). Men också olja gas, guld och koppar. Så sent som i går meddelade lydregimen i Kabul att man dokumenterat ett oljefält i norr (kan försvåra inbördekriget där de svenska trupperna huserar) med reserver på minst 1.8 miljarder fat…

Mona Sahlin har satt sig själv i ett politiskt skruvstäd när det gäller Afghanistan. Hon har lovat ett klart besked – för de rödgrönas räkning – i god tid innan valet. Samtidigt som främst Vänsterpartiet vill ta hem våra soldater.

Inhoppet från Petreaus drar åt tvinnarna ännu några varv. De rödgröna vill säkert inte bli påminda om det. Men Petreaus är faktiskt befälhavare också för den svenska trupp som nu strider under NATO-flagg.

När får vi ett besked från Sahlin. Vid valupptakten i Tantolunden i går fick vi inget besked. Fast vi är i krig. Vad gäller för Sverige? Fortsatt krig – eller fred?

Här finns mer att läsa: ”De rödgröna i kamouflagedräkt”

.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Afghanistan, Kabul, Petreaus, Mona Sahlin, Tantolunden, Barak Obama

I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,DN1,DN2,DN3,AB1,GP1,GP2,SVD5,SVD6.SVD7.AB2,

Bloggare: Jinge,Svensson.Teckentydaren,

H&M profiterar.

Posted on 13 Aug 2010 by Benny Åsman

H&M borde veta bättre.

Klädjätten H&M och andra multinationella textilföretag profiterar på de usla villkor som råder i Bangladesh, ett av världens fattigaste länder. H&M säger att alla tillverkare regelbundet kontrolleras för att de ska respektera internationella arbetsregler. Men det är bara på ytan som bilden är fläckfri.

Bangladeshs textilarbetare vill inte längre behandlas som boskap.

-När H&M kommer på besök informeras vi i förväg. Vi måste ljuga om våra löner och arbetstider, säger textilarbetaren Arjun till dagstidningen Le Monde som i en stort uppslagen artikel den 11 juli beskriver de verkliga förhållanden som råder i de fabriker i vilka H&M, Zara och andra textiljättar tillverkar de T-skjortor vi kan köpa för en hundralapp.

Nu reser sig textilarbetarna i landet och sedan mitten av juni avlöser strejker och demonstrationer varandra. Regeringen som gör allt för att locka textiljättarna till Bangladesh förbjuder i praktiken strejkrätten varför de flesta strejkerna förklaras olagliga och förtrycks brutalt av kravallpolisen.

Utan kommentar.

De fackliga organisationerna har ändå lyckats framföra sina krav på en minimilön på 55 euro i månaden. En regeringskommission hade lagt ett bud på 32,6 euro vilket var 80 procent upp från de nuvarande 19 euro. Men de arbetande vägrar acceptera regeringens bud eftersom det inte räcker till att ens hålla familjen vid liv.

Regeringens kalkyl för sitt bud motiveras med en grym cynism som ser arbetaren inte som arbetare utan som boskap.

-En arbetare behöver 3 200 kalorier om dagen för att överleva det vill säga 27 euro i månaden, säger domaren Ikteder Ahmed , ordförande i regeringskommissionen för en minimilön. Det ska de ha som ersättning för 10 timmars arbetsdag, sex dagar i veckan.

Media; SVD1,

Bloggare: Jinge,Svensson,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Bangladesh, H&M, Zara, Textil, Slavlöner,