"Den världskarta som inte visar var landet Utopia ligger är inte värd ett enda ögonkast." Oscar Wilde
Benny Åsman
Den här användaren delar inte sin biografi
Jabber/GTalk: Benny sman
Inlägg av Benny Åsman
Massiv protest i Frankrike
8 Sep 10
Ett blankt Nej.
.
Tisdagens protester mot Sarkozys pensionsreform formade sig till ett gigantiskt Nej. Mellan 2 till 2,7 miljoner arbetande demonstrerade i fler än 200 städer. Mobiliseringen var mer omfattande än den 24 juni då närmare två miljoner sa nej till samma reform.
.
-Pension för alla vid 60 år och omedelbart för de här två, krävde mannen på bilden som visar Sarkozy och hans arbetsminister Eric Woerth.
.
Att inrikesministeriet säger att ”bara” något över en miljon deltog i demonstrationerna är inget märkligt. Det handlar inte ens om en medveten förfalskning. Polisen använder nämligen en metod för att räkna antalet deltagare som alla seriösa journalister avfärdar.
De två största demonstrationerna hölls i Paris och Marseille. Enligt de åtta fackliga organisationer som organiserade protestdagen deltog 270 000 i Paris och 200 000 i Marseille. För Marseille är det mycket stort. Ändå var uppslutningen i de mindre städerna proportionellt sett ännu större, med 33 000 i Caen, 48 000 i Rennes, 80 000 i Nantes, 100 000 i Bordeaux, 110 000 i Toulouse, 54 000 i Montpellier, 35 000 i Nice, 35 000 i Lyon och till sist mellan 5-15 000 i ett stort antal mindre orter.
.
Trots en del regnskurar var humöret på topp bland demonstranterna. Här krävs en annan fördelning av de producerade rikedomarna mellan de arbetande och de äldre.
.
Både bredden och storleken på protesterna visar att Frankrikes arbetare och tjänstemän ville visa sitt massiva Nej till en reform av pensionssystemet som de upplever som orättvis.
Orättvis därför att reformen inte tar hänsyn till skilda yrkens inverkan vad gäller skjudomar och förväntad livslängd. I Frankrike har en kvalificerad tjänsteman sju års längre förväntad levnadstid än arbetare med manuella yrken. Regeringens förslag innebär att rätten till pension höjs från 60 till 62 år för alla och att full pension endast kan uppnås om man arbetar till 67 års ålder. Arbetarnas pension beräknas på de 25 bästa åren medan högre tjänstemäns pension baseras på de sista sex yrkesåren vilket uppenbarligen gynnar dem.
.
Det var inte bara pensionsreformen som engagerade. Här krävs mer solidaritet mellan arbetande i Europa. Nej till åtstramningspolitiken. Ja till en annan fördelning av rikedomarna. Både offentligt anställda och privatanställda deltog i protesterna.
.
Dessutom ser i stort sett alla Sarkozys ”reform” som ett steg tillbaka, som inte löser problemen med att finansiera pensionerna i framtiden. Pensionsåldern sänktes under Mitterrand från 62 till 60 år och ökningen nu förkastas av mer än två tredjedelar i opinionsundersökningarna som också visar att en lika stor majoritet stödde gårdagens protester.
Både regeringen och de fackliga organisationerna brottas nu med ett problem – hur gå vidare efter gårdagens massiva Nej? I dag ska Sarkozy tala inför Nationalförsamlingen och alla förväntar sig att han ska medge vissa justeringar i reformen men inte mer än vad de arbetande kommer att uppfatta som kosmetika. De fackliga organisationerna har ett gemensamt möte i dag för att besluta om hur kampen ska fortsätta. Stärkta av gårdagens framgång sa exempelvis CGTs ledare Bernard Thibault att ”alla optioner” fanns med i bilden, vilket bör tolkas som att han inte utesluter en generalstrejk. CFDTs ledare François Chérèque å sin sida menade att en ny protestdag bör organiseras före månadens slut, eventuellt en lördag eller söndag för att alla som arbetar, speciellt i den privata sektorn, ska kunna delta utan att tappa sin lön.
.
Krav på omfördelning av rikedomarna var ett genomgående tema bland deltagarna. Här ironiseras det över Bettencourt, miljardärskan som äger kosmetikafirman Oréal och som fick 30 miljoner euro i skatteåterbäring trots att hon belagts med skattefusk och annat fiffel.
.
Inom de närmaste dagarna kommer vi att veta vad som planeras de närmaste veckorna. De franska arbetarnas kamp mot regeringens nyliberala och orättvisa reform kan bli en vändpunkt i motståndet mot attacken på de arbetande i hela EU.
.
Bilarbetare från Peugeot/Citroën strejkade för att kunna delta i protesterna. I många andra storbolag strejakade också delar av personalen som i exempelvis oljejätten Total som tvingades köra på halvfart i sina raffinaderier.
.
Det fanns många plakat om skandalen med Bettencourt och arbetsministern Woerth. Att Eric Woerth är formellt ansvarig för pensionsreformen gör det inte lättare för Sarkozy.
.
Alla fackliga ledare deltog i demonstrationen i Paris. Enligt traditionen ”promenerar” de politiska partiernas ledare i andra delar av tågen för att respektera de fackliga organisationernas självständighet.
.
Media. DN1,DN2,DN3,GP1,SSD1,SVD1,
Bloggare: Jinge,Röda Malmö,Alliansfritt Sverige,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Frankrike, Pensioner, Sarkozy, CGT, CFDT,
Nytt G2 i Alefjäll.
5 Sep 10
I de storas fotspår.
.
Det länge emotsedda G2-mötet i Alefjäll gick av stapeln i veckan. Bloggens grundare har likt de stora i världen gjort till en årlig vana att träffas under trevliga former för att dryfta mänsklighetens miserabla liv.
.
De stora paraderar gärna men deras G-möten är mästerverk i intighet.
.
För dig som eventuellt inte vet vad ett G-möte är handlar det om de årliga mötena mellan den rika världens statschefer. Vi är ju bara chefer över vår egen blogg. Det räcker dock som ursäkt för att mötas i Alefjäll en gång om året och dryfta ditten och datten, likt statscheferna.
Sett till pressuppbådet, som var imponerande och hur säkerhetsstyrkan sattes på hårda prov, fanns det tydligen stora förväntningar på årets G2 i Alefjäll.
.
När alla viktiga resolutioner klubbats var det dags för ett kraftfullt proletärt handslag och att klinga en skål med eget källvatten från Alefjäll. En anspråkslös liten kvällssupé med färska skaldjur från Västerhavet eller ”havets frukter”, ”fruits de mer” som man säger i Åsmans andra hemland, fick avsluta det historiska mötet.
,
.
Den grundmurade pakten mellan Åsman i Bryssel och Kildén i Alefjäll visade sig lika gediget orubblig som vanligt. Inga världshändelser kan rubba den. Hur skulle det gå till? Vi ger ju inga löften om att lösa mänskligheten från sina gissel. Det är därför som de ”stora grabbarna” delar sig som amöbor. G5 blev G7 som blev G8 som blev G15 och till sist G20. Tomheten i deras deklarationer ökar exponentiellt med antalet deltagare.
.
Skuggfigurer från någons säkerhetstjänst skymtades bland buskagen. Men de insåg snabbt att inget av vikt överlades. Inga brandbomber, inga attentat. Inget av intresse för kvällspressen.
.
Paparazzi höll sig i skinnet sedan chefen för vaktstyrkorna visat att ingen jävel skulle släppas över bron.
.
Vad har det hjälpt? Inget G-möte i den stora världen har lyft upp de arbetande från slit och släp till ro och välmående. Det var ju inte heller meningen med något av dem. Tvärtom, kapitalets intressen har alltid stått i centrum. Därav de glada minerna under middagarna och på alla familjefoton efter avslutat värv.
.
Under en förhandlingspaus besökte Bloggen den fackliga kämpen på Volvo lastvagnar – Tomas Johansson. Den historiska alliansen mellan arbetarrörelsens fackliga och politiska grenar bekräftades.
.
Trots säkerhetstjänstens järnring runt toppmötet lyckades ”Skogens drottning” och hennes årskalv ta sig fram i skogsbrynet.
.
I Alefjäll var det också glada miner och gälla skall. Inte speciellt över stora framgångar i arbetet på att skapa en bättre värld. Men matsedeln gav upphov till solskensminer och solen själv var extremt givmild under mötesdagarna. Allt inbjöd till lättja.
.
Under skimrande dagrar mättade med höstsol bytte Åsman gymmet i Bryssel mot det idoga arbetet med att fylla vedboden inför den vinter som stundar…. medan Kildén funderade över världssituationen.
.
.
Seriösa ämnen lyste helt med sin frånvaro. Mötet tog dock ett beslut av historisk betydelse. I dessa dagar av moraliskt förfall och religiös fanatism antog vi en resolution som reser kravet på förbud av kort-korta kjolar.
.

.
Inte en millimeter ovanför knäskålen ska synas på offentliga platser. Vita europeiska män är alltför lätt att förleda. Deras brunstighet måste stukas i anständighetens, guds, allahs och asagudarnas namn. Tor är stor.
.
Årets G2 avslutades i samma stil som det började.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, G2, G20, Blair, Sarkozy, Volvo, Kildèn&Åsman, Alefjäll
I Reinfeldts Sverige
3 Sep 10
Sett utifrån.
.
De senaste trettiosex åren har jag varit en svensk utlänning eller utlandssvensk. Därför är det med stora ögon jag följt slutspurten i valkampanjen under de tre veckor jag varit hemma i Svedala.
I går såg och lyssnade jag till utfrågningen av den ”nye arbetarledaren” Fredrik Reinfeldt i SVT.
-Vi är det enda arbetarpartiet, sa den gode Fredrik och såg tittarna rakt i ögonen. Det gamla Högerpartiet har ömsat skinn och likt fågel Fenix skaffat sig nya fjädrar. Det är åtminstone vad man vill få Sveriges arbetare att tro.
.
.![]()
Själv växte jag upp med det klassiska överklasspartiet Högern då Gunnar Heckscher och Gösta Bohman ständigt visade huggtänderna.
-Ni är det nya maskeradpartiet, hörde jag en dam från Piteå säga till Renfeldt i SVTs telefonväkteri nu på morgonen. Det tycker jag sammanfattar bra vad som verkar ha skett med miljonärernas parti. För de Nya Moderaterna har skapat ett helt nytt språk.
Om jag ska försöka sammanfatta i en formel vad som skett skulle jag säga att Reinfeldt är Sveriges Tony Blair, att de Nya Moderaterna är vårt lands New Labour. Likt engelska Labour under Blair har Reinfeldts moderater myntat ett politiskt språk som till hundra procent syftar till att skymma den sociala utsikten.
Utanförskap, bidragsberoende, arbetslinje, ohälsotal och annan språklig akrobatik ersätter klara social terminologi som hjälper till att förstå omvärlden. Men syftet är ju inte klarhet, tvärtom.
New Labours magiska formel var ”workfare” i stället för ”welfare”, som i moderaternas språk översatts till ”arbetslinjen” i stället för ”bidragslinjen”. Idén bakom språket är att rida på enskilda människors fördomar och avundsjuka mot de som kan leva på ”bidrag” och att speciellt ”latmaskar” som fuskat till sig bidrag.
.
När masken faller glänser huggtänderna.
.
I det ”nya arbetarpartiets” propaganda framstår det som att Sverige kryllar av människor som inte arbetar men som borde göra det. Att sysselsättningsgraden är mycket hög i Sverige jämfört med andra EU-länder glöms bort. I Belgien där jag bor sedan 1974 och i många andra länder i Europa ligger den genomsnittliga sysselsättningsgraden under 60 procent medan den i Sverige ligger på 74 procent.
Ändå har Reinfeldt och Borg till stor del lyckats med sitt prat om ”arbetslinjen”, att ’utanförskapet” ska brytas så att ”bidragstagarna” kan sättas i arbete. Det har lyckats så bra att exemplet, från utfrågningen i går kväll, om den cancersjuke läkaren som ville fortsätta arbeta 75 procent avfärdades av försäkringskassan med beskedet att han kunde ta ett heltidsjobb på Samhall. Det absurda i fallet är egentligen inte det svar läkaren fick från försäkringskassan utan det faktum att byråkraterna som tog beslutet har ett regelverk framför sig medger en så uppenbart vidrig tolkning av vad som gäller.
.
Arbetets hjältar?
.
Klä av det ”nya arbetarpartiet” dess fårakläder och plötsligt blänker de gamla huggtänderna avskräckande. Drevet mot sjuka, pensionärer, handikappade, och andra som kan misstänkligöras som ”arbetsskygga” har bara haft ett syfte, nämligen att underlätta ett program för skattereformer som bryter ner det sociala kittet. De i samhället som de Nya Moderaterna verkligen företräder, den rikaste femtedelen av hushållen, ska inte behöva bidra till de sociala kostnaderna för att skapa ett drägligt liv för den femtedel i samhället som har det riktigt svårt.
Det är den verkliga innebörden i ”arbetslinjen”. De som inte kan tvingas ut ur ”utanförskapet” ska känna in på bara skinnet att de tillhör en grupp ”parasiter” som erkänns ett extremt socialt minimum men inte mer.
Det Sverige jag levde i för trettiofem år sedan finns inte längre. Det kommer heller aldrig tillbaka. Det är inget att gråta över. Ett nytt annorlunda Sverige kan och måste byggas. För det behövs det ett verkligt arbetarparti med en arbetslinje som sätter de svagaste i samhället i centrum, inte på undantag.
.
Media: AB1,AB2,DN1,SVD1,SVD2,DN2,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Reinfeldt, Nya Moderaterna, Blair, Nya Labour, Nyliberalism
-Vi bygger vidare.
2 Sep 10
Abbas i spagat.
.
-När de förstår att Israel är här för att stanna och blir starkare för var dag som går kommer de att ge upp.
Det säger Naftali Bennett som är chef över Yesha Council på Västbanken. Bennett säger att nya byggen nu startat i 80 ”bosättningar” på ockuperat territorium.
De sa han bara ett par timmar innan de så kallade fredssamtalen startade i Washington. Prat om fred i salongerna, de facto krigshandlingar på marken, det är hur läget ser ut för den palestinska befolkningen just nu.
.
Inget verkar kunna stoppa koloniseringen av Västbanken.
.
Abbas har sagt att samtalen avbryts om byggandet i kolonierna upptas igen. Nu är det redan ett faktum innan samtalen ens startat. Vilket blir Abbas svar? Troligen inget alls, eftersom han kan gömma sig bakom ursäkten att Yesha councils beslut är ett svar på Hamas provokation.
Netanyahu å sin sida behöver kanske inte längre ta ett formellt beslut den 26 september om byggstoppet ska förlängas eller inte. Beslutet är redan taget i form av kalla fakta på Västbanken, bulldozers och cementblandare som satts i arbete.
-Det verkliga testet mellan palestiniernas radikala islamism och Israel avgörs på plats av den starkaste och bestämmer vem som ska stanna, sa Bennett. Enligt Bennett ska alltså palestinierna drivas bort från Västbanken om hans sida vinner. Vart ska de då ta vägen?
.
Israels soldater banar väg för schaktmaskiner.
Bosättarna har stöd av en majoritet i Netanyahus regering. Vice premiärministern Silvan Shalom sa i veckan till Reuters att en förlängning av byggstoppet kan spräcka regeringen och leda till nyval.
Det är inte troligt att Netanyahu kommer att sätta sig själv i den situationen. Upp till Abbas att visa sin färdighet i spagatens svåra konst.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Israel, Abbas, Netanyahu, Palestina, Bosättare, Fred,
Pensionärer förtalas av (m)
2 Sep 10
Reinfeldt spottar på pensionärerna.
.
-Landets vanligaste miljonär är en pensionär. Era största skattesänkningar går till den grupp i samhället som har flest miljonärer.
Det sa Fredrik Reinfeldt i går i tv-debatten med Mona Sahlin. Tonen var full av förakt. Varför kan man fråga sig? Reinfeldt leder det parti som nästan alla riktiga miljonärer röstar på. Varför skita på den egna finmattan?
.
Miljonären Reinfeldt ser bara rika pensionärer på firmamentet.
.
Reinfeldt tolkar statistik som djävulen läser Bibeln. Enligt SCBs förmögenhetsstatistik är var femte pensionär miljonär. Det vill säga att de pensionärerna har en nettoförmögenhet på minst en miljon kronor. Men för de allra flesta beror det på att de bor i ett hus med ett taxeringsvärde på över en miljon. Är det rimligt att använda det som måttstock för vem som är rik? För det är ju vad Reinfeldt vill insinuera när han använder begreppet ”miljonär” som synonym för rik.
Det är också fel att största antalet miljonärer finns bland pensionärerna. Det handlar naturligtvis om procentandelen miljonärer, vilket inte är samma sak. Att andelen miljonärer är lägre i befolkningen under 65 år är ju inget märkligt eftersom där räknas också ungdomen in. Det finns ju som bekant inte så många 20-åriga miljonärer. Däremot är andelen hushåll med en nettoförmögenhet över en miljon kronor minst lika hög i gruppen 30-65 år som bland pensionärerna.
Med missledande argument om ”rika pensionärer” rättfärdigar Reinfeldt att pensionären ska betala högre skatt på sin inkomst än en yrkesaktiv person ska betala på samma inkomst. Det är en straffskatt på de äldre som redan sparat in till den pension de får ut. I miljonären Reinfeldts klassamhälle ska det inte löna sig att spara till sin ålderdom.
.
Media: AB1,DN1,DN2,SVD1,SVD2,GP1,SVD3,
Medialänk: Aktuellt 21.00
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Reinfeldt, Sahlin, Pensionärer, Miljoinärer, Skatter
Mord i Hebron
1 Sep 10
Hamas skjuter Palestina i ryggen.
.
-Vi hyllar denna heroiska akt, sa Hamas slipsklädde talesman under en presskonferens i går.
Fyra israeler från två illegala kolonier strax söder om Hebron som färdades i bil på väg 60 mördades av ett kommando från Hamas Kassambrigader.
.
En heroisk akt?
.
Det vore lätt att ansluta sig till kören av indignation och fördömanden. Israelisk press talar om omänskliga handlingar och röster för en gruvlig hämnd dominerar. Samma personer som hyllade den israeliska arméns massaker på civila, kvinnor och barn, i Gaza hycklar avsky för det blinda våldet.
Vår blogg tar också starkt avstånd från mordet på fyra obeväpnade personer. Men vi ansluter oss inte den hycklande kören av indignerade media som inte hade mycket till övers för de nio mördade på Ship to Gaza och de mer än tusen försvarslösa som mördades av Israel vintern 2008-2009.
Efter dessa avgränsningar mot floden av indignerade kommentarer ska det sägas högt och tydligt att Hamas skjuter den palestinska saken i ryggen. Det finns inget positivt i rena vansinnesdåd som omedelbart försvårar palestiniernas kamp för sina rättigheter och kamp mot den israeliska ockupationen.
.
Kolonialister i Hebron skyddas av armén.
Den omedelbara effekten av mordet på de fyra är att de mest extrema politiska krafterna i Israel och i kolonierna på Västbanken får mer luft under vingarna. Redan i går meddelade Naftali Bennet, generaldirektör i Rådet för judiska bosättningar i Judeen, Samarien och Gaza, att byggstoppet upphör redan i dag onsdag. Ytterligare en spik slås in i den ”tvåstatslösning” som alltmer framstår som en hägring.
.
Media: DN1,GP1,SSD1,DN2,SVD1,DN3,SVD2,SVD3,EXP1,DN4,SSD2,
Bloggare: Jinge,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Israel, Gaza, Hamas, Hebron, Palestina, Tvåstatslösning
Rikemansbanken HQ
31 Aug 10
HQ-Banks fall en god nyhet.
.
-Alla gör misstag, detta är mitt stora, säger Mats Qviberg efter att Finansinspektionen beslutat sätta rikemansbanken i konkurs. I press och TV har journalister frågat sig hur det ska gå för kunderna och hur synd det är om de stackarna.
Jubla i stället över den näsbränna de utstår. För vad är det vi pratar om? Jo, extremt rika personer som tycker att de är förmer än andra. De placerar sina pengar i en bank som de räknar med ska ge dem dubbelsiffrig avkastning på insatt kapital. Där du och jag får nöja oss med 3-4 procents avkastning i bästa fall eller en halv procent på vanliga sparkonton tycker dessa människor att mindre än 10 procent är futtigt.
.
.
Girighet är bra, löd finanshajarnas stridsrop på Wall Street under 90-talet. Girighet straffar sig, borde de ha förstått. Det borde också HQs ledning och kunder ha förstått. Tar man stora risker med det egna kapitalet då ska man också räkna med att det kan kosta hela skjortan. De aktieägare som nu ropar skandal och kräver ”rättvisa” och pengarna tillbaka är patetiska.
I princip har HQ Bank fallit på samma sorts spekulation som Lehman Brothers. Bankens eget kapital används som garanti för att låna upp pengar som man sedan spekulerar med. I en period där börskurserna stiger stadigt är det en teknik som kan ge mycket stora vinster. Men när kurserna rasar av någon anledning, panik eller snabbt uppkommen kris, vänds plötsligt stora vinster till stora förluster. Förluster som gjorts med lånade pengar men som måste skrivas av mot det egna kapitalet. Konkursen blir ett oundvikligt faktum. Ett förvånat bankproffs, Mats Qviberg, ser sig nyvaket omkring och svarar på frågan om vem som bär ansvaret för kraschen.
-Det överlåter jag åt andra att kommentera.
I dag tisdag har familjen Qviberg förlorat 190 miljoner kronor. Utmärkt, är vår kommentar.
.
Media: DN1,DN2,DN3,SVD1SVD2,GP1,GP2,SSD1,DN4,
Bloggare: Jinge,Svensson,Röda Malmö,Motvallsbloggen,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, HQ Bank, Finasinspektinen, Girighet, Soekulation,
Europas höger
30 Aug 10
Främlingsfientligheten görs rumsren.
Det börjar lukta illa i de fina salongerna. Vi hade vant oss vid den utomparlamentariska högerextremismen, dess rasism och utlänningshat. Men nu måste vi också ta strid mot ett öppet utlänningsförakt som delar av de etablerade politiska partierna gjort till sitt i ett vulgärt röstfiske. Det gäller traditionella högerpartier i Europa, som Sarkozys UMP, nya högerpartier som Berlusconis Frihetens folk och ”nya tories” under Cameron. Det är en extremt oroande utveckling som öppnar vägen för en bred främlingsfientlig politik i våra samhällen.
.
Då det begav sig.
Spillror från den tyska nazismen och fascismen i Europa överlevde kriget och vegeterade i utkanten av samhället under hela efterkrigsperioden. Även nynazistiska organisationer levde samma undanskymda liv. De var fysiskt farliga och enskilda personer blev offer för rasistiska handlingar men de var inte ett politiskt problem för vare sig arbetarrörelsen eller den utomparlamentariska vänstern.
Nya rasister.
Det var när mer ”anständiga” rasister började visa sig på den politiska scenen som de verkliga politiska problemen uppstod för vänstern. Jean Mari Le Pen och Mogens Glistrup kom ur startblocken samma år – 1972. Le Pen tog över ledningen för den nybildade Nationalfronten och Glistrup skapade Framskridtspartiet, föregångare till dagens Dansk Folkeparti. Le Pen var gammal i den rasistiska gården. Under kolonialkriget i Algeriet visade han sin skicklighet i tortyrens konst och i Frankrike var han aktiv i den högerpopulistiska rörelsen och gjorde sig känd bland annat genom att kalla alla regeringsministrar för bögar. Det var först som ledare för Nationalfronten som Le Pen börjar skapa sig en plats på den politiska scenen. För då mejslade han ut det program som blivit ett kännetecken för nästan alla skräniga högerpartier – invandringen är grunden till alla problem i samhället och förakt för etablerade politiker.
Mogens Glistrups Framskridtspartiet började inte som ett invandrarfientligt parti och Glistrup var själv en väletablerad professor i juridik vid universitetet i Köpenhamn. Han blev berömd över en natt genom att säga att han inte betalat skatt på flera år och att alla borde skattestrejka. Det var först senare som Glistrups rörelse gjorde ”invandringens problem” till sitt huvudtema.
.
Den franska tuppens förstoppning.
Efter Le Pen och Glistrup seglade högerpopulistiska megafoner upp en efter en över hela Europa. Jörg Haider i Österrike, Vlaams Blok i Belgien, Christoph Blocher i Schweiz, Lega Nord i Italien, Pim Fortuyn och efterföljaren Geert Wilders i Nederländerna och Bert Karlsson/Ian Wachtmeister med efterföljarna Sverigedemokraterna här hemma.
De olika extremisterna kommer från skilda politiska miljöer och de har inte heller en gemensam historisk referens i en brun tradition. Men de har alla samma agitatoriska framtoning. Invandringen är huvudproblemet och den inkompetenta korrupta politikerklassen är ansvarig för de problem som invandringen sägs skapa.
Det är ingen tillfällighet att dessa populistiska högerextremister lyckats göra sig hörda de senaste decennierna. Den mylla de växt i heter ”globalisering”. Med den nyliberala revolutionen följde kapitalets fria strömmar över globen, utlokalisering av produktion till låglöneländer, strömmar av emigranter i den andra riktningen sedan lokalt jordbruk och hantverksmässiga produktionsgrenar slagits ut, uppkomsten av en massarbetslöshet först i Europa och sedan också i USA. Medan de traditionella arbetarpartierna svalde de nyliberala recepten på privatisering och avregleringar kunde Le Pen, Haider & Co. vinna terräng bland de människor som drabbades hårdast av globaliseringen. Därav kom det sig att exempelvis Le Pen vann stora röstsiffror i de traditionella arbetardistrikt där den globala kapitalismen slagit hårt mot exempelvis varvs-, textil-, kol- och stålindustrin.
.
Jörg Haider gömde undan 45 miljoner euro i Lichtenstein medan han hetsade mot korrupta politiker.
.
Inget effektivt motstånd.
Socialdemokrater och socialistpartier ger inga vettiga lösningar på de arbetandes utslagning från arbetsmarknaden och lätt som en plätt kan högerextremisterna spela på rädslan och osäkerheten inför framtiden och främlingskapet inför invandringsmiljön. –Eigen volk eerst,(det egna folket först) skanderade Vlaams Blok(numera Vlaams Belang sedan ”blokket” förbjöds) i Flandern och svingade sig upp till närmare 30 procent av väljarna i vissa av Antwerpens förorter.
Till skillnad från de nynazistiska smågrupperna är de populistiska partierna i Europa inte fascistiska partier i verklig mening. Och det är kontraproduktivt att kalla dem nassar, eftersom det minskar trovärdigheten i vår analys av den politiska scenen. Det är bara Magyar Garda i Ungern som nått stora framgångar och som definitivt är en fascistisk rörelse, både i sin öppna rasideologi och militaristiska organisering. Le Pen, Heider som gick bort i en bilolycka, Vlaams Belangs Filip Dewinter, Geert Wilders och Umberto Bossi och resten av extremhögerns ledare är redan väletablerade parlamentariker som medvetet och cyniskt exploaterar människornas oro i den ekonomiska och sociala krisens Europa. De ställer egentligen de rätta frågorna om ”verklighetens folks” problem i vardagen men ger helt felaktiga svar för deras mål är parlamentariska framgångar. Till skillnad från verkliga nassar är det ingen av de populistiska ledarna, förutom Gardas ledare, som öppet säger eller som har som gömd agenda parlamentarismens avskaffande. Vlaams Belang säger ned med monarkin och död åt Belgien men har inget alternativ till ett parlamentariskt Flandern.
.
Vlaams Belangs Filip Dewinter säger nej till moskéer i sitt kvarter.
.
Till skillnad från nazisterna hatar de inte främmande kulturer och alla utomeuropeiska invandrare med ryggmärgen utan spelar bara med opportunistisk finess på det registret för att vinna röster bland offren för den sociala krisen. Framgångarna har inte låtit vänta på sig. Många av partierna når upp till över tio procent i riksval och ännu mer i vissa kommuner. Men det är inte troligt att en Le Pen, Geert Wilders eller Filip Dewinter en dag kommer att sitta i en regeringskoalition. De är och förblir en blåslampa i baken på den nationella högern i den parlamentariska huvudfåran.
Att blåslampan gjort sitt råder det inget tvivel om. I ett försök att bevaka sina domäner har allt fler borgerliga partier gjort den populistiska högerns agenda till sin egen. Men till skillnad från kopiorna Le Pen och Wilders har inte Sarkozy eller Berlusconi för avsikt att stoppa invandringen och utvisa alla ”utlänningar”. Det fungerar som bete i röstfisket bland ”verklighetens folk” och med framgång, åtminstone tillfälligt. Sarkozy sopade mattan med Le Pen i presidentvalet 2006 och vann över halva Nationalfrontens tidigare väljare på tuffa toner. Här hemma är det märkligt nog Folkpartiet, med sina rötter i den genuina liberala traditionen under Karl Staaf, som fiskar mest i grumligt vatten i hopp att hålla sig över de fyra procenten.
.
Den egotrippade Le Pen älskar iscensättningar värdig Hitler.
Röstfiske.
Men det verkliga motivet bakom den traditionella högerns trumpetande om invandringen, gatuvåldet, islam, och bidragsfusk är inte att lösa de problem som finns. I stället handlar det om att skapa ett samhällsklimat som förlamar allt motstånd mot den nyliberala agendan för avreglering och nedmontering av de sociala skyddsnäten, mot ett samhälle där individen ställs ensam inför en överväldigande osynlig marknadskraft utan att kunna inse behovet av kollektiv facklig och politisk kamp för en annan samhällsutveckling.
Så ser den trestegsraket ut som fört oss till dagens allt mer hårda och brutala behandling av minoriteter och svaga grupper. Från stirriga nazistyngel, via beräknande populister à la Le Pen till en allt mer högljudd parlamentarisk höger där Nicolas Sarkozy och Silvio Berlusconi just nu tagit täten.
Frankrikes president har verkligen gjort till sin specialitet att kittla de mörkaste krafterna i samhället. Som president ger han ett tydligt intryck av att lida av mindervärdeskomplex. Redan hans kroppsspråk utstrålar aggressivitet och språkbruket tävlar i vulgaritet med Berlusconis.
Romerna i siktet.
I hetsjakten på romer den senaste tiden tycks Sarkozy och hans inrikesminister Brice Hortefeux tävla i slag under bältet och i att upprepa de värsta folkliga fördomarna om romer. Att 95 procent av Frankrikes romer har fast bostad i landet och medborgarskap hindrar dem inte från att hetsa mot hela folkgruppen för att kunna riva de ”olagliga” läger som romer från Rumänien och Bulgarien slagit upp. Inte heller drar sig högern i UMP att kräva ändring av konstitutionens första paragraf som garanterar ”alla medborgares jämlikhet inför lagen oavsett ursprung”. De för fram den vämjeliga idén att de som fötts i utlandet ska kunna förlora sitt medborgarskap om de begår ett allvarligt brott och utvisas till…? Ja, det vet man inte eftersom de inte har någon annan nationalitet.
.
Romernas läger rivs av Sarkozy och de utvisas.
.
Under tiden skeppas hundratals romer iväg till Bulgarien och Rumänien under förhållanden som påminner om Vichyregimens skamliga utvisning av judar och romer under det andra världskriget. Om klappjakten ska löna sig opinionsmässigt är inte klart. Den senaste undersökningen visar att Sarkozys stöd ökat något bland arbetare och lägre tjänstemän men att högre tjänstemän, lärare och personer i fria yrken tar kraftigt avstånd från Sarkozys brösttoner och smygrasism.
Ett möjligt motstånd.
Hur kan samhällets progressiva krafter ta strid mot den öppna rasismen hos Le Pen&CO. och traditionella högerpartiers surfande på de förras agenda? Om min idé ovan att målet för de etablerade partiernas spel på invandrarfientlighetens terräng är att skapa ett ideologiskt samhällsklimat som försvårar eller omöjliggör socialt motstånd mot den nyliberala samhällsagendan är riktig då ger sig svaret av sig självt. Det är inte genom att ge klyftigare och mer ”sociala” svar på gatuvåldet och kriminaliteten eller den tilltagande religiösa fundamentalismen som mörkrets krafter kan slås tillbaka. Det är deras terräng där de vinner på de ”enkla” svaren – mer poliser, stopp för invandringen, hårdare straff, ut med bidragssnyltare och snattare.
Svaret måste komma där målet för högerns kampanj ligger – en försämring av det sociala klimatet för att underlätta angreppen på den sociala välfärden. Genom att ta strid mot varje angrepp på de arbetandes välstånd och de demokratiska fri- och rättigheterna kan också försöket att kanalisera det ’verkliga folkets’ ilska mot invandring och allt främmande vridas om till ilska mot de sociala och ekonomiska krafter som är ansvariga för den sociala krisen. Offren för globaliseringen kan fås att känna igen varandra.
.

Arga bärplockare låste in slavhandlarna. Bären var inte lika stora och talrika som lovats.
I miniskala är det vad som skett i Särna nu i sommar då lokalbefolkningen visade djup avsky för den moderna slavhandel som de vietnamesiska bärplockarna hamnat i. Och inte bara avsky, utan också solidaritet. Många av dem har fått pengar, mat och småjobb av lokalbefolkningen.
Omsätt solidariteten i Särna till varje skola, varje bostadsområde, varje förort och varje arbetsplats och en stor seger är vunnen.
.
Media: AB1,DN1,DN2,SVD1,SVD2,DN3,GP1,GP2,SSD1,Dagens Arena,Verdens Gang,AB2,DN4,DN5,SVD3,SVD4,DN6,
Bloggare: Jinge,Svensson,Alliansfritt Sverige,Biology&Politics,Röda Berget,Röda Malmö,Teckentydaren,Sjöstedt,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Rasism, Högerextremism, Le Pen, Haider, Dewinter, Berlusconi, Sarkozy, Wilders, Nationalfronten, Dansk Folkeparti, Sverigedemokraterna, Folkpartiet, Magyar Garda, Fascism, Nazism,
Manar till folkmord
30 Aug 10
En rabiat rabbi.
.
Shaspartiet är en del av Netanyahus israeliska koalitionsregering. Shas är extremt ortodoxt och dess religiösa ledare helt galna. Åtminstone är det intrycket som rörelsens främsta religiösa ledare, rabbin Ovadia Yosef, ger. I en predikan under helgen bad han att Gud skulle utrota alla palestinier.
-Abbas och alla dessa onda människor borde förgå. Gud borde drabba dem med en farsot, dem och alla palestinier, sa Yosef till sina anhängare. Israels arméradio återgav hans tal.
.

Ovadia Yosef, de ortodoxas härförare.
Rabbins hatiska utfall är inte hans första uppmaning till folkmord på palestinierna. Redan 2001 sa han: ”Det är förbjudet att visa dem barmhärtighet. Vi måste skicka missiler mot dem och utrota dem. De är onda och värda fördömelse” gapade knäppgöken.
Vad ska man säga? Benjamin Netanyahu fann det nödvändigt att ta avstånd från Yosefs svada. Det är inte så märkligt så här dagarna innan samtalen mellan Obama, Abbas och han själv startar i Washington. Det märkliga är att han tvingas avskilja sig från en helgalen rabbi. Ett ryck på axlarna borde räcka som reaktion på dylik galenskap. Men då kan man inte tillhöra samma regeringskoalition.
En palestinsk israelit som vågat yttra något liknande hade redan dömts och fängslats och Netanyahu hade själv slängt bort nyckeln.
.
Media:
Bloggare:
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Israel, Shaspartiet, Netanyahu, Palestina, Folkmord,
Klasskriget i USA
26 Aug 10
USA i fritt fall.
.
-Det pågår ett klasskrig. Det är min klass, den rika klassen som för kriget och vi vinner, är redan ett bevingat ord av USAs näst rikaste man – Warren Buffet.
Mitt i den värsta ekonomiska krisen i USAs sedan trettiotalets depression pågår helt riktigt ett klasskrig. När George W Bush kom till makten blev hans första åtgärd ,vid sidan av att starta en rad krig, att införa skattelättnader för de allra rikaste hushållen i landet.
.
.
.
Ursäkten var det klassiska nyliberala nonsensargumentet att lägre skatter för de rika leder till ökad ekonomisk aktivitet, via ökade investeringar, och därmed skapas jobb, sägs det, som kommer de sämre lottade i samhället till gagn.
Facit över Bushs presidentperiod visar en helt annan bild. Av de tio konjunkturcyklerna efter andra världskriget är perioden 2001 till 2007 överlägset den värsta av alla vad gäller ekonomisk tillväxt, investeringar i procent av nationalbruttoinkomsten, antalet skapade arbeten och reallönernas utveckling för den arbetande befolkningen.
Trots att alla siffror visar motsatsen till den nyliberala tesen seglar det nu upp en strid i den amerikanska Kongressen om Bushs skattesänkning för de superrika ska göras permanent eller avskaffas. Från republikanskt håll och vissa demokrater förs en hård lobbying för att de rika ska fortsätta att betala smulor i skatt. Få av de superrika betalar mer än 20% i skatt på sina inkomster av arbete och kapital. Många betalar ingen skatt alls eftersom de fifflar undan sina inkomster via bolag i de karibiska skatteparadisen.
Om skattelättnaderna görs permanenta innebär det ett skattebortfall för den federala budgeten på 629 miljarder dollar under den kommande tioårsperioden.
Samtidigt pågår en katastrof för de fattiga i många amerikanska delstater. De måste nämligen enligt lag balansera delstatens budget varje år. Ingen marginal finns för stimulans och stöd till ekonomin via underskott i budgeten. Eftersom den ekonomiska krisen kraftigt minskat delstaternas inkomster håller nu därför många delstater på att skära ned i budgeten in i minsta detalj.
I Colorado har delstatsregeringen lagt ned alla offentliga transporter. Ta dig till jobbet bäst du kan är budskapet till de fattiga utan egen bil. På Hawaii håller skolorna öppet bara fyra dagar i veckan och lärare har avskedats. I andra delstater har skolmaten avskaffats, matkupongerna ransonerats, soppkök stängts och mången annan social service lagts ned.
De statliga stimulanspaketen som Obama genomfört har hittills bara motverkat den katastrofala nedskärningen på delstatsnivå. Nu när Obamas stödpaket avslutas är det därför inte konstigt att dagens tidningsrubriker ropar ut krasch i husförsäljningen och att börserna rasar.
.

Stödet till de familjer som sitter fast med bolån på kanske tre miljoner kronor som de inte kan betala i hus vars värde halverats till en och en halv miljon sedan hösten 2007 har upphört. Därför är det ingen överraskning att försäljningen av hus rasade över 27 procent förra månaden.
Warren Buffets ”klasskrig” är en verklighet som drabbar allt fler bland den amerikanska arbetarklassen och det värsta är inte ännu över. Det är inget de rika bryr sig över. De tar strid för att slippa betala skatt på sina inkomster och rikedomar.
.
Media:AB1,DN1,DN2,SVD1,SVD2,SVD3,GP1,GP2,SSD1,
Bloggare: Alliansfritt Sverige,Ekonomikommentarer,Svensson,Vänsterekonomerna,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, USA, Warren Buffet, Skatter, Kris, Konjunktur, Depression,



Senaste kommentarer