”… For the 79 year period shown, the US government’s budget was in deficit of varying proportions of GDP 67 of those years (that is, 84 per cent of the time). Each time the government tried to push its budget into surplus, a major recession followed which forced the budget via the automatic stabilisers back into deficit.
These deficits have provided support for private domestic saving over most of this period. …”

Det är ju bara när man missförstår statens ekonomiska roll i en suverän stat med egen valuta som det blir ”över sina tillgångar”, om man tror att staten är som en enskild del i helheten, som ett företag eller ett hushåll.

Man kan ju fråga sig hur genomtänkt den rådande visdomen i Europa är, för att inte lämpa över någon ”skuldbörda” på barnen skall man göra deras föräldrar arbetslösa så man inte dessa lever över sina tillgångar. EU länderna som alla har den dominerande delen av handeln skall alla helst ha överskott i handeln, hur dom nu tänkt att det skall gå till.

Som det utvecklat sig blir Wigforss analys av samtiden på 30-talet aktuell igen, den rådande visdomen då som nu är att fattiga länder alls inte har råd att låta sina medborgare arbeta det är något som bara rika länder har råd med. Problemet för oss idag är att dessa dogmer omfattas helhjärtat av både borgare och rödgröna.