Dag Nilsson, Vallvik

Grundproblemet ligger alltså i Greklands budgetunderskott vilket skapat en oro att man inte kan betala tillbaks sina skulder (orsak), vilket i sin tur lett till att investerare säljer av sina obligationer när man tappar förtroende för att den grekiska regeringen kan hantera situationen (verkan). Sedan kan detta leda till en spiralverkan där räntan på statsskulden till sist blir en gökunge som tränger ut andra statsutgifter, men grundorsaken är fortfarande att Grekland vid någon tidpunkt tillåtit sig att leva på lånade pengar.

Men om man inte alltid (oftast) gjorde detta så skulle utgivaren av CDSen endast ge ut sådana i en omfattning där risken svarade mot försäkringspremien, precis som en vanlig försäkring. Problemet ligger alltså i att man socialiserar förlusterna, inte i att det finns försäkringar och inte ens om de används för att försäkra andras värdesaker. Detta då föräkringsgivaren naturligtvis inser detsamma som du, att det finns en risk att man eldar upp grannens hus, och tar med den risken när man sätter pris på försäkringen, CDSen. Det finns alltså ingen vinst att göra på att elda upp grannens hus.

Sedan blandar du ihop detta med Greklands statsfinansiella problem. Ingen utgivare av CDS i fallet Grekland har ännu blivit räddad av staten pga situationen i Grekland, och om så blev fallet så skulle de förmodligen bli skattebetalarna i det land där banken eller finansinstitutet finns som får stå kostnaden (jfr Island och Icesave). De åtgärder som nu föreslås i Grekland beror enbart på att Grekland har haft större statsutgifter än intäkter, man skulle alltså behövt antingen höja skatterna eller sänka sin offentliga utgifter. Den högre räntan i Grekland har alltså inget att göra med CDSer, utan med att man misstror den grekiska regeringen med att kunna genomföra antingen skattehöjningar eller utgiftsminskningar. Det höga priset för att ha en CDS och kanske tvingas betala ut försäkringen speglar denna misstro.