Jag kan inte ge dig exakta uppgifter. Men några viktiga element. Det viktigaste är att UAW för första gången på sextio år försökte ”vända på tunnan” och införa en omvänd ”solidarisk lönepolitik”. Alltså: I stället för att kämpa för att få upp låglönegrupper till de högsta inkomstnivåerna gjorde man här tvärtom. Avtalet var ett försök att pressa ner lönevillkor, arbetsregler, turordningsregler mm till samma golv där arbetarna vid GM/Chrysler trampats ner.
Skulle avtalet gått igenom skulle nyanställda Fordarbetare hamna på 14 dollar i timmen. Även äldre anställda skulle drabbats och tappat i inkomster genom omfattande förändringar av omflyttningsregler, befattningsbeskrivningar mm.

Avtalet skulle också ha inneburit en sexårig pakt med arbetsfred och i stort sett lönestopp.

Det gamla avtalet löper inte ut förrän 2011. Skälet till att Fords ledning och UAW-byråkratin redan nu ville sjösätta ett nytt handlade om att man var rädda för ”bättre tider”. Alltså ökad orderingång, ökade vinster mm. Bättre att stämma i bäcken än i en flod…