En tredjedel av Sveriges befolkning

lever av att övervaka

den tredjedel som jobbar

Mona Sahlins politiska sekreterare, Magdalena Andersson, hoppar av. Som andra ”goda” socialdemokrater har hon helt enkelt valt pengarna före den egna gamla urtvättade ideologin. Hon ska bli Överdirektör för Skatteverket och ska som sådan bli direkt underställd Generaldirektören.

Jag har en gammal vän som menar att en tredjedel av Sveriges befolkning snart lever av att övervaka och kontrollera den tredjedel som bara får jobba hårdare och hårdare. Han har nog rätt. För behövs det verkligen en överdirektör när man har en generaldirektör ? Naturligtvis inte. På samma sätt som det inte behövs 21 länspolismyndigheter, som de rödgröna påpekar i en debattartikel på DN-opinion.

Det dräller av ledare, chefer, ledningsgrupper och direktörer. För varje arbetslös behövs det horder av coacher som ska knuffa i gång den stackars människan. Det har gått så långt att i dag dras även våra de ideella organisationer med direktörer. När Anders Carlberg, rebellen från-68, nyss gick i pension. Då gjorde han det med titel och inkomst som direktör för Fryshuset. Hjälporganisation Forum Syd har en direktör. I regeringskansliet är det omkring 5 000 anställda. Ett otal av dessa är chefer.

Magdalena Anderssons avhopp sägs skaka Mona Sahlin. Hon ska ha stått för hennes ”nya ekonomiska politik”. Men eftersom den i stora drag är densamma som den hon tog fram som statssekreterare åt förre finansministern Per Nuder är  nog ändå inte ”krisen för Mona” olösbar. Det är bara att ta Per till nåder igen. Lyft mobilen och ring! Om han nu inte har hittat ett mer välbetalt jobb efter sitt avhopp från riksdagen. För visst var det Per och Magdalena som hand i hand hjälpte Persson med hans hårdhudade fögderi under dennes år av nedskärningar.

Det mest skakande är nog trots allt att Skatteverkets Generaldirektör inte klarar sitt jobb utan en Överdirektör.  Lika skakande som att vi betalar för 21 landshövdingar. Borde det inte räcka med en hövding? Dvs vår statsminister? För trots allt är det många sekler sedan vi var flera länder.

I väntan på resultatet från irländarnas folkomröstning om EU. Där ”Ja”–sidan ser ut att segra med sina miljoner euros från Ryanair och IBM – värmer det en stund när jag kan läsa i DN att svenskarna säger Nej till Lissabonnfördraget. Nja, siffrorna kanske inte är helt rättvisande. Men på nätet i Sveriges största tidning, som dessutom entydigt är för EU, där har man i snart ett dygn haft en egen liten svensk folkomröstning. När detta skrivs har drygt 7 000 läsare röstat. Femtio procent har röstat nej. Bara fyrtio är för. Resten osäkra. Om inte annat visar resultatet varför socialdemokratin och den borgerliga alliansen förvägrat oss rätten att i en folkomröstning säga vad vi tycker.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

I pressen: AB1,AB2,SVD1,SVD2,SDS1,DN1,DN2,AB3,