I går Guernica

- i dag Gaza

En lång eftermiddag för några år sedan gick jag runt i det Picassomuseum som finns i Paris. Här finns en del av hans verk utställda i ett vackert, vitt hus från 1700-talet. Genom en vandring upp genom fyra våningar kunde man studera alla förarbeten till det som blev den berömda monumentalmålningen Guernica. I svart, vitt och grått, med eldbränder och sönderfallande hus gick det att följa Pablo Picassos raseri och ursinne. Dödskriet från hästen, en kvinna med sitt döda barn till vänster, en annan kvinna under tortyrlampan till höger. Bakom det vackra husets oskuldsfulla fasader finns några av de mest smärtsamma bilder som någonsin målats.

Guernica…

Det enorma originalet målades med dagstidningar som underlag. De tidningar där han läst om hur historiens första flygbombningarna mot civila hade spritt död och fasa omkring sig. Det var 16 30 på eftermiddagen den 27 april 1937 som Spaniens kuppgeneral Francisco Franco lät den tyske översten von Richthofen, befälhavaren över den fruktade Kondorlegionen, pröva sin Junker- och Heinkelplan, i en terrorbombning av civila.

Vid ingången till Säkerhetsrådets entre i FN:s byggnad på Manhattan hänger en storslagen replik av Picassos mästerverk. Det var här den dåvarande utrikesministern Colin Powell motiverade USA:s angreppskrig mot Irak och av president Bush tvingades att ljuga om att Saddam Hussein hade massförstörelsevapen. För skams skull skyldes målningen med tunga draperier. Jag undrar om Säkerhetsrådet kunde se hettan i dess bilder när det natten till i dag gick in till sitt möte?

Gaza…

För Gaza är vår tids Guernica. Om även vi för ett ögonblick blundar för Israels roll, som ockupationskraft med etnisk rensning som mål under 60 år av rasism, förstörelse och krig. Ja, även då blir Israels militära raseri fullständigt vanvettigt. Regeringen säger sig slå tillbaka mot det palestinska motståndets raketanfall. Men under de senaste sju åren har bara ett tjugotal israeler dödats. Alltså inte mer än vid en svår bussolycka. Under de senaste dagarnas blixtkrig är antalet dödade palestinier snart 700 och skadade 3 000. Vid en snabbt skattad jämförelse mellan hela Gazas befolkning och Stor-New York innebär detta att ghettot Gaza under en dryg vecka har utsatts för fem vansinnesattacker i samma storleksordning som 11 september 2 001.

I Sverige var det för några veckor sedan stor uppståndelse i Malmös Rosengård. En liten källarmoské tvingades att stänga. Den kommunala myndigheten var helt handfallen och en del ungdomar blev rasande. Idiotiskt nog slängde de också sten mot ambulansmän och brandpersonal. De sköt också iväg en del förtida nyårsraketer. Om jag minns rätt skadades två brandmän mycket lindrigt. Oavsett kommunens urbota tafflighet var polisen naturligtvis tvungen att på något sätt ingripa mot stenkastningen.

Rosengård. Soprum…

När vi ser bilderna bilderna på alla Gazas döda. Nu senast i morse på alla de människor som inne i en FN-skyddad skola lemlästats och slitits sönder av Israels tunga artillerield. Då blir frågan: Hur skulle Israel ha hanterat de små upploppen i Rosengård? Kanske inte med allt vad man har av artilleri, stridsflyg, Apachehelikoptrar, droner och krigsfartyg. Men åtminstone med några kirurgiska missiler ( riktade mot källarmoskén! ), ett hundratal stridsvagnar och några tusen man infanterisoldater…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

I pressen:AB1,AB2,AB3,DN1,DN2,DN3,SVD1,SVD2,SVD3,SDS1,SDS2,SDS3,

Andra bloggare:Jinge,Svensson,Esbati,Trotten,RödaMalmö,Proletärbella,